Snitträntan på tremånaders bolån föll 0,01 procentenhet till 1,32 procent under januari. Men skillnaderna mellan olika institut var som vanligt stor. Lägst rörlig genomsnittsränta hade Hypoteket (1,12 procent) medan Nordea hamnade på en jumboplats med 1,71 procent.

Ser vi i stället på lite längre räntor steg treårsräntan 0,05 procentenheter under månaden. Genomsnittskunden fick 1,45 procent och lägst treårsränta hade Danske Bank (1,21 procent) medan Länsförsäkringar hade högst (1,71 procent).

Samtidigt steg genomsnittsräntan på femårslån med 0,07 procentenheter till 1,66 procent. Även här var det Danske som hade lägst ränta (1,32 procent) medan Länsförsäkringar återigen hamnar på sista plats med en femårsränta på 1,90 procent.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Not: I tabellen här nedanför kan du jämföra list- och snitträntor hos banker och bolåneinstitut

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna stigit 6 procent, en nedväxling från 7 procent i december. Villapriserna har samtidigt stigit 13 procent, samma som förra månaden.

Bostadsrättspriserna i centrala Stockholm fortsätter att gå starkt, +2 procent från föregående månad och +13 procent i årstakt.

”Prisutvecklingen sett över tre månader visar att villapriserna efter en lång period av stora prisökningar nu börjar plana ut. Samtidigt är det andra månaden i rad som bostadsrättspriserna i centrala Stockholm ökar markant. Framöver blir det intressant att se om den tendensen förstärks av slopade restriktioner och mindre distansarbete, säger Mäklarsamfundets vd Björn Wellhagen i en kommentar.

Fastighetsmäklaren Bjurfors tar också fasta på att bostadspriserna i Stockholm fortsatte att stiga i januari och att kvadratmeterpriset i innerstaden nu nått den nya rekordnivån 114.000 kronor.

”För några veckor sedan var det många som trodde att inflationsoro, skenande elpriser och börsras skulle ge bostadsmarknaden skrämselhicka, men det ser vi inte minsta tecken på. Ett lågt utbud gör att det mesta säljs snabbt och till höga slutpriser, ofta genom förhandsbud”, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm.

Erik Olsson Fastighetsförmedling tänker sig att de nu slopande restriktionerna kan påverka bostadsmarknaden, precis som pandemin gjorde det.

”Då är frågan hur mycket av utvecklingen vi har haft under pandemin som återgår. Förra gången restriktionerna togs bort uppgav 37 procent av de som svarade i Erik Olsson Bostadsindex att de skulle lägga en mindre del av sin konsumtion på bostaden”, skriver de.

Bostadsmarknaden påverkas dessutom av vikande börser, stigande räntor och urgröpta reallöner.

”Lägre aktiekurser i kombination med högre energipriser och sänkta reallöner med allmän inflation som redan har resulterat i höjda bolåneräntor påverkar oss både ekonomiskt och psykologiskt så att vi både kan och vill betala mindre för en bostad. Det ger lägre bostadspriser”, skriver Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.

För januari innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för november-januari jämförs med motsvarande viktade medelvärde för oktober-december. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med augusti-oktober.

Bild: Priser bostadsrätter

Bild: Priser villor

K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.

– Som det ser ut nu kommer vi ligga någorlunda på dagens nivåer i februari. Tittar man på terminspriserna kan vi räkna med ytterligare nedgång efter det, säger han.

Februari ser ut att bli lågtrycksbetonad, med innebörden att förbrukningen inte når några höga nivåer samtidigt som den förnybara produktionen då blir god.

– Det som skulle kunna stöka till det är ett längre högtryck, men så ser det alltså inte ut just nu.

I januari föll spotpriserna till 96 öre per kWh i system från 1,51 kronor per kWh i december.  Elhandelsbolaget konstaterar visserligen att mycket fortfarande hinner hända under vintern i form av väder och politisk oro men att vi sannolikt har de allra högsta priserna bakom oss.  

Var ligger priserna resten av vintern, om du skulle sätta ett intervall?

– Runt en krona per kWh i systempris är rimligt i februari medan mars bör bli något lägre, kring 70-80 öre, i takt med att vintern avtar och därmed elförbrukningen.

När det gäller prognoser för Sveriges olika elområden är Sigvardsson mer avvaktande.

– Det är oerhört svårt att göra en sådan prognos, det är så väderrelaterat. Men generellt kan man säga att norra Sverige ligger 20 – 30 öre under systempriset, SE3 5-10 öre högre och SE4 10-20 öre över. Den differensen tror jag håller i sig.

Men även om dessa prisnivåer ligger klart under prisrekordet i december så är det ändå relativt högt i ett historiskt perspektiv.

– Så länge gaspriserna är långt över normalt och vi inte har ett överskott i vattenmagasinen kommer vi se elpriser över medelpriset för de senaste åren. Sommarmånaderna ser helt normala ut medan terminerna som vanligt ligger högre för vinterhalvåret, säger Sigvardsson.

Kan något ändra på det scenariot?

– Ja, om gaspriset faller till följd av bättre utbud och att återstoden av vintern blir lika mild och nederbördsrik som januari så kommer elpriset att sjunka.

Allt fler anser att bostadsmarknaden på riksnivå just nu är mest fördelaktig för säljarna, enligt Fastighetsbyråns mäklarenkät. Det gäller både begagnat och nyproduktion. Säljarnas fördel ökar i alla segment, med undantag av Stor- Göteborg.

”Bostadsmarknaden präglas just nu av ett lågt utbud på många orter, vilket är den främst anledningen till att säljarnas övertag ökar igen, konstaterar deras vd Johan Engström.

Han flaggar samtidigt för att marknaden står och väger.

”Mäklarna upplever efterfrågan som stabil, men det finns samtidigt en ökad osäkerhet hos konsumenterna. Börsoro och snack om ökad inflation och räntehöjningar kan bidra till att vi inte har riktigt samma högtryck som under våren 2021.”     

Även om den höga smittspridningen inte verkar påverka efterfrågan i någon nämnvärd utsträckning, får den praktiska konsekvenser, tex framflyttade visningar och möten. Det sker också en anpassning till digitala visningar, uppger Johan Engström. 

På nyproduktionsmarknaden har fördelen för säljarna har aldrig varit så stor som nu sedan frågan ställdes för första gången april 2019. 

”Den starka efterfrågan vi hade under 2021 ökar nu ytterligare under början av året. Många spekulanter som köper en nyproducerad bostad idag har letat på begagnatmarknaden tidigare. När utbudet är litet blir det svårare för spekulanter att hitta rätt bostad och fler och fler kan då tänka sig att vänta på att en helt nyproducerad bostad blir klar. Den långa väntetiden är annars det som ses som den stora nackdelen med att köpa nyproduktion”, kommenterar Henriks Lenander, affärsområdesansvarig nyproduktion på Fastighetsbyrån.  

I januari ökade snittet på frågan ”För vilka är bostadsmarknaden mest fördelaktig just nu” till 6,76 från 6,44 i december på skalan 0-10 från där 0 avser köparna och 10 säljarna. I januari 2021 var snittet 6,99. Motsvarande svar för nyproduktionsmarknaden var en ökning till 5,85 i januari från 5,31 i december. Mäklarpanelen har besvarats av 379 av Fastighetsbyråns mäklare runt om i landet.

Bild: För vem är bostadsmarknaden mest fördelaktig

”De sjunkande prisförväntningarna har sannolikt att göra med en skakig börs och diskussioner om stigande räntor. Fler banker har varit ute och sagt att de räknar med att Riksbanken höjer räntan tidigare än vad de själva sagt. Stigande räntor har naturligtvis en direkt effekt på bostadspriserna”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Nyhetsbyrån Direkt.

Bland besökarna på Hemnet som planerar att köpa bostad räknar nu 38 procent med stigande priser de närmaste sex månaderna, jämfört med 41 procent förra månaden. Samtidigt tror 18 procent på sjunkande priser, jämfört med 15 procent föregående månad.

Nettotalet, skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande priser, sjunker därmed till 20 procent i februari jämfört med 26 procent i januari.

”Även om tron på sjunkande priser ökat lite är det fortsatt en historiskt hög nivå på förväntningarna. Vi har inte heller sett någon effekt på priserna, utan det har varit en stark start på 2022”, säger Erik Holmberg.

Bild: Köparbarometer Hemnet

Bild: Köparbarometer nettotal

”Nu har vi sett en stigande inflation under relativt lång tid och mot bakgrund av bland annat detta förväntas Riksbanken och andra centralbanker höja sina styrräntor tidigare än vad som förut antagits. Dessutom förväntas Riksbanken och andra centralbanker att trappa ned på andra stimulansåtgärder i form av köp av obligationer. Som en konsekvens av detta har marknadsräntorna stigit kraftigt och därmed har bankernas upplåningskostnader på kapitalmarknaden ökat”, säger Mikael Inglander, tillförordnad vd vid SBAB, i en kommentar.

Tremånadersräntan höjs med 0,03 punkter, medan räntor med löptider på 3-5 år höjs med 0,25 procentenheter. De längsta räntorna höjs med 0,20 procentenheter.

Januari bjöd förvisso på betydligt lägre elpriser än i december. Men de första dagarna i februari har i stället inneburit klart högre elpriser. 

I morgon blir det dessutom ännu värre när elpriset stiger till hela 105,42 öre per kWh för elområde SE1 och SE2 (det vill säga den norra halvan av landet). Det är den högsta noteringen hittills i år. Så sent som i söndags låg priset på 12,7 öre / kWh. 

Samtidigt stiger priset till 183,76 öre per kWh i SE3 och SE4, alltså den södra halvan av landet. Det är den näst högsta noteringen i år. Det kan jämföras med lördagens pris på 18,1 öre per kWh som faktiskt var årets lägsta notering i söder. 

Januari bjöd förvisso på betydligt lägre elpriser än i december. Men de första dagarna i februari har i stället inneburit klart högre elpriser. 

I morgon blir det dessutom ännu värre när elpriset stiger till hela 105,42 öre per kWh för elområde SE1 och SE2 (det vill säga den norra halvan av landet). Det är den högsta noteringen hittills i år. Så sent som i söndags låg priset på 12,7 öre / kWh. 

Samtidigt stiger priset till 183,76 öre per kWh i SE3 och SE4, alltså den södra halvan av landet. Det är den näst högsta noteringen i år. Det kan jämföras med lördagens pris på 18,1 öre per kWh som faktiskt var årets lägsta notering i söder. 

Den månadsvisa säsongsrensade prisuppgången är därmed återigen över den långsiktiga trenden på 0,7 procent. Villapriserna steg med säsongsrensade 0,8 procent, även det tillbaka över trend igen. Lägenhetspriserna steg 0,5 procent, vilket däremot är under trenden.

SBAB konstaterar att de faktiska priserna steg ovanligt kraftigt i januari, särskilt villapriserna, som ökade med hela 7,6 procent i Norra Sverige och 6,0 procent i Mellersta Sverige. Priserna brukar stiga i januari, efter en svagare utveckling på hösten, men i år var svängningarna osedvanligt stora. Med undantag för lägenhetspriserna i Norra och Södra Sverige samt småhuspriserna i Storgöteborg ligger bostadspriserna nu återigen på rekordhöga nivåer i hela landet.

”Att bostadsmarknaden generellt sett svalnar i slutet av året för att sedan vakna till liv igen i början på året följer normala säsongsmönster. De stora svängningarna i framför allt Norra Sverige på både lägenheter och hus är dock uppseendeväckande stora. Det är för tidigt att dra några mer bestämda slutsatser av det”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije i en kommentar.

Han konstaterar vidare att de säsongsrensade priserna nu pekar mot en uppgång om 10 procent i årstakt.

”Det är en betydligt högre ökningstakt än den vi har i vår senaste prognos där vi förutspådde en ökning på omkring 2 procent för 2022. I vår prognos spår vi dock stigande bostadsräntor under året. Sett till att hushållen tror på en ännu större ränteuppgång framöver än vi och att hushållens konfidensindikator i januari backade rejält enligt Konjunkturinstitutets senaste barometerdata, har jag svårt att se att prisuppgången ska bli så hög som 10 procent när vi summerar året som helhet. Men osvuret är bäst”, säger Robert Boije.

SBAB Booli boprisindex baseras på samtliga registrerade försäljningar på bostadssajten Booli.

Bild: SBAB Booli säsongsrensade bostadspriser Sverige

Bild: SBAB Booli lägenhetsspriser

Bild: SBAB Booli huspriser

Trycket på bostadsmarknaden ökade successivt under året, trots att redan 2020 också var ett rekordår med en mycket stark marknad, skriver Booli. I statistiken för 2021har slutpriserna ökat under året, i alla län, och priserna är de högsta sedan bostadssajten började föra statistik.

Snittpriset för en lägenhet 2021 var 3 miljoner kr, en ökning med 300 000 kr från året före.

”Det genomsnittliga kvadratmeterpriset var 48 100 kronor per kvadratmeter, år 2020 låg nivån på 43 900 kronor. Snittpriset för en villa var 3,8 miljoner kronor och 2020 var snittet 3,2 miljoner kronor”, skriver Booli i nyhetsbrevet.

När priserna på bostadsmarknaden ökar brukar det bero på att efterfrågan är större än utbudet. Men så var det inte under 2021då utbudet faktiskt var rekordhögt. Totalt var 123 000 lägenheter till salu, en ökning med 3 000 jämfört med 2020. För villor var ökningen inte lika stor, 65 700 villor var till salu, vilket var en ökning med 437 stycken jämfört med året före.

”Det höga trycket på marknaden har också visat sig i budgivningarna. Skillnaden mellan utgångspris och slutpris, även kallat medelbudpremium, har ökat mot tidigare år – framförallt i villaförsäljningar”, skriver Booli.

Snittökningen för villabudgivningar var 12,3 procent, vilket ska jämföras med de båda föregående åren då snittet låg på 8,2 respektive 5,5 procent.

När en budgivning drar iväg är det lätt att misstänka att utgångspriserna varit för lågt satta, men det är ingen förklaring för vad som skedde 2021 då utgångspriserna också de har ökat jämfört med tidigare år.

”Att vi ser rekordkorta annonstider tyder på att det har gått snabbare att sälja bostäder under året. Men det kan också bero på att den så kallade förmarknaden har vuxit under året. När en bostad väl läggs ut som till salu och annonstiden börjar räknas på riktigt har den ofta redan dragit intressenter till sig och ligger ute kortare tid som till salu innan den säljs. Snart till salu-trenden påverkar därför både annonstiderna och andra nyckeltal på bostadsmarknaden”, skriver Booli.

I snitt låg en lägenhet till salu på Booli i 14 dagar under 2021, medan det under 2020 och 2019 tog 15 respektive 18 dagar innan annonsen försvann.