”Som väntat fortsätter bostadsrättspriserna upp men i lugnare takt under januari. Det sker under fortsatt hög omsättning och samtidigt som vi har en ökad omikron-smittspridning, höga elpriser och fallande börser”, säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank i Sverige, i en kommentar.

Danske Bank konstaterar att omsättningen av bostäder fortsatt är klart högre än före pandemin och deras bedömning är att bostadspriserna kommer att fortsätta stiga, om än i en lugnare takt.

”Eftersom vi inte bedömer att Riksbanken får anledning att höja räntan på länge samt att det är osannolikt med politiska utspel om ränteavdrag eller fastighetsskatt under ett valår så är det troligt att den långsammare uppgången fortsätter”, säger Michael Grahn.

Elbörsen Nordpools snittpris på el i januari landade på 28,99 öre per kWh i elområde SE1 och SE2, alltså den norra delen av landet. Det är en minskning med hela 56 procent jämfört med december.

I södra delen av landet var priserna desto högre. I SE3 var snittpriset 104,33 öre per kWh (42 procent lägre än i december) medan snittpriset i den allra sydligaste delen (SE4) hamnade på 109,37 öre per kWh (ner 41 procent). Prisskillnaderna mellan norr och söder hamnar därmed på mellan 260 och 280 procent.

Sifforna avser börspriset på el och för dig som har rörligt elpris tillkommer påslag, skatt och moms på räkningen från ditt elhandelsbolag.

”Tack vare att det varma vädret har dragit ned elförbrukningen och att vindkraften har producerat mycket har elpriset sjunkit i hela landet under januari”, skriver Skellefteåkraft i en marknadskommentar.

Men i februari väntas vädret bli mer normalt för årstiden, vilket gör att förbrukningen förväntas öka som följd.

”Det gör att elpriset väntas stiga i södra Sverige under kommande månad. Tittar vi i norra Sverige så väntas spotpriserna ligga kvar kring samma nivåer de legat på under andra halvan av januari, men bli lägre totalt sett i februari jämfört med de höga priserna inledningsvis i januari”, skriver Skellefteåkraft.

Det är den rekordhöga inflationen som fått flera centralbanker att tänka om. Risken att stigande priser biter sig fast går inte längre att negligera, menar Annika Winsth.

”Den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, förväntas höja räntan kraftigt i år, samtidigt som den minskar stimulanserna via balansräkningen. Det betyder högre ränta både på korta och längre löptider. Amerikanska långräntor styr i mångt och mycket även svenska och är ett skäl till att svenska bolåneräntor redan har gått upp”, skriver Winsth.

På hemmaplan väntas Riksbanken vänta med räntehöjningar. Men de penningpolitiska stimulanserna kommer ändå minskas via balansräkningen.

”Även det indikerar högre bostadsräntor om än inte med någon dramatik. Då räntorna är låga i utgångsläget kan ändå en mindre ränteuppgång bli kännbar för högt skuldsatta hushåll”, skriver Winsth.

Det finns också en liten risk att Riksbanken blir stressad och höjer räntan. Men det är inte huvudscenariot då både Nordeas och Riksbankens prognos indikerar att inflationen faller tillbaka i framåt sommaren.

Sammantaget indikerar alltså Nordeas ränteprognos fortsatt stigande långa boräntor medan den korta tremånadersräntan väntas ligga kvar på ungefär samma nivå framöver.

”För hushåll som vill binda sina lån eller delar av dem är det inte för sent även om skillnaden mellan den rörliga räntan och de bundna är mindre än tidigare. Att vänta alltför länge riskerar dock att göra det ointressant”, avslutar Annika Winsth.

Det är prisökningen på bostadsmarknaden i kombination med bolånetaket och amorteringskravet som gör det mycket svårt för unga att skaffa en bostad. Skandias rapport ”Lön utan lägenhet 2022” visar att unga vuxna är de största förlorarna på bostadsmarknaden.

– Med flexiblare amorteringskrav som tar hänsyn till hur inkomsten förändras över ett yrkesliv kan vi underlätta för våra unga att komma in på bostadsmarknaden och köpa en egen första lägenhet, även i storstadsregioner, säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken.

De tio orter där en ung vuxen klarar av att köpa en första bostad är Sundsvall, Gävle, Västerås, Karlskrona, Helsingborg, Borås, Trollhättan, Skövde, Södertälje och Växjö.

Men de som bor i följande städer har ingen chans, enligt Skandia: Luleå, Eskilstuna, Norrköping, Karlstad, Örebro, Linköping, Visby, Malmö, Halmstad, Jönköping, Umeå, Uppsala, Stockholm, Stor-Stockholm, Lund, Göteborg, Stor-Göteborg.

Undersökningen har genomförts genom en sammanställning av data över unga personers inkomster jämfört med bostadspriserna på respektive ort. På så sätt visas om de unga med nuvarande kreditregler får ja eller nej när de ansöker om bolån.

”Bland Sveriges 25 mest attraktiva kommuner och regioner är det bara i 10 där en 27-åring med genomsnittlig inkomst har råd att köpa en normalstor lägenhet på 39 kvadratmeter”, skriver Skandia i rapporten.

”Amorteringstrappa möjliggör lägre amorteringar”

Förutom att inte kunna flytta till en egen bostad drabbas många av de unga vuxna av psykiskt illamående, enligt rapporten. Effekterna blir många, inte bara för de unga utan även för samhället då bostadssituationen påverkar kompetensförsörjningen för företagen negativt vilket i förlängningen riskerar att påverka tillväxt och skatteunderlag.

Skandia föreslår därför en amorteringstrappa som skulle göra det möjligt för unga att amortera mindre, för att sedan öka amorteringstakten senare i livet då man som oftast har bättre ekonomi. Dagens amorteringsregler innebär att en låntagare vid en belåningsgrad över 50 procent ska amortera 1 procent varje år, samt om belåningsgraden överstiger 70 procent ska 2 procent amorteras varje år.

De hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt ska amortera ytterligare 1 procent per år på sitt lån.

Som mest innebär dagens regler att en person måste amortera 3 procent av sitt lån varje år.

Det är säljarna av spanska bostäder som sitter med trumf på hand, konstaterar Fastighetsbyråns mäklare som deltagit i undersökningen, totalt 31 mäklare på fem olika orter i Spanien. Hela 90 procent av dem tror att priserna fortsätter att stiga då efterfrågan är fortsatt hög, även om undersökningen visar en liten minskning sedan den förra undersökningen som gjordes i oktober ifjol.

”Köparna villiga spendera mera”

– Svenskar och även många andra nationaliteter i Europa tycks ha ett intresse av att investera i ett andra boende i Spanien och är villiga att spendera mer än tidigare. Köpare accepterar överlag att större delen av priserna inte är förhandlingsbara på samma sätt som tidigare. Framför allt ser vi en ökad efterfrågan på nyproduktion i våra områden, säger Anna Williams, certifierad utlandmäklare och franchisetagare på fastighetsbyrån i Alicante.

De som är intresserade av att köpa ett boende i Spanien gör klokt i att inte vänta på att priserna ska börja sjunka, menar Martin Posch, affärsområdeschef för Fastighetsbyrån utland.

”Sannolik fortsatt prisuppgång i år”

– Låga räntor och en högre inflation ger en stark efterfrågan och det sannolika är en prisuppgång under året. Vi har sett att många tröttnat på att vänta ut pandemin och vill nu gå vidare med sina köp, speciellt i områden med stor utländsk efterfrågan. Stora prisökningar på byggmaterial gör även framtida nyproduktion lite dyrare vilket gör att många passar på och köper nu. Detta drar även med sig priserna upp på begagnade bostäder, säger han.

Not. Mäklarpanelen Spanien är en webbenkät som med jämna mellanrum skickas till Fastighetsbyråns cirka 50 utlandsmäklare på Costa del Sol, Costa Blanca, Mallorca, Gran Canaria och i Barcelona. Den senaste enkäten genomfördes 18-24 januari 2022 och totalt svarade 31 personer.

Ettårsräntan ligger kvar vid 1,84 procent medan tvåårsräntan höjs med 0,05 procentenheter till 1,89 procent.

Femårsräntan höjs med 0,20 procentenheter till 2,24 procent.

Bolåneräntorna med löptider mellan sju och tio år lämnas oförändrade vid mellan 2,45 och 2,80 procent.

När boende i Stockholm, Göteborg och Malmö i början av januari får svara på vad de tror om bostadsprisernas utveckling där de själva bor de närmaste 12 månaderna svarar 69 procent att de tror att priserna kommer att stiga. Endast 5 procent tror på sjunkande priser.

Samtidigt tror de flesta, 56 procent totalt, på en prisuppgång på 2-5 procent. Endast 3 procent räknar med att bostadspriserna stiger 10 procent eller mer. Svaren är snarlika i de olika städerna.

Fredrik Kullman, vd Bjurfors Sverige, delar bedömningen om fortsatt stigande bostadspriser i en makligare takt.

”Bostadspriserna kommer sannolikt fortsätta mot nya höjder i år, men i en lägre takt. Räntor, arbetsmarknad och ekonomiska prognoser pekar åt rätt håll och det finns fortfarande ett underskott på bostäder, främst på villor och radhus som ökat i popularitet under pandemin”, säger han i en kommentar.

De risker han ser är stigande inflation, tidigarelagda räntehöjningar eller kraftigt ökad arbetslöshet, ”men inget av det ser jag som särskilt troligt i dagsläget”.

Undersökningen visar också att 61 procent av de tillfrågade tror att bostadsräntorna kommer att vara högre om ett år.

”Räntan är den enskilt viktigaste faktorn för bostadspriserna, därför har jag lite svårt att få ihop tron på högre ränta med tron på högre priser. Men detta kommer så klart av den senaste tidens inflationsoro. Min bild är dock att Riksbanken inte har någon brådska att höja reporäntan då man behöver fortsätta med en expansiv penningpolitik för att stödja återhämtningen”, säger Fredrik Kullman.