I spåren på en januariinflation som var ”signifikant högre än väntat” har SEB gjort en större revidering av sin inflationsprognos och de ser nu att KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE) stiger till något över 3 procent i sommar innan den åter börjar avta.

Enligt Riksbankens februariprognos skulle KPIFXE-inflationen toppa på 2,47 procent i juli, för att därefter dämpas gradvis till som lägst 2,09 procent i december i år.

Att inflationen nu ser ut att bli betydligt högre, åtminstone den närmaste perioden, kan enligt SEB sätta förnyat tryck på Riksbanken.

Måndagens protokoll från Riksbankens policymöte visade visserligen att de flesta direktionsledamöter har svårt att se någon räntehöjning på kort sikt, och den ”hökaktiga twist” som kunde noteras från vissa ledamöter bör, enligt SEB, ses mot bakgrund av ”den mycket duvaktiga räntebanan”, som indikerade en första räntehöjning först under andra halvåret 2024.

”Vi misstänker att Riksbanken kommer att flytta den första räntehöjningen signifikant närmare i tid i den penningpolitiska rapporten i april (troligen till mitten av 2023 som ett första steg)”, skriver SEB-ekonomerna.

Kommande löneförhandlingar, och det faktum att ingen av direktionsledamöterna verkar överdrivet oroad över utsikter för att inflationen ska överskrida målet en period, gör att SEB inte tror på någon räntehöjning i år utan först i februari 2023.

”Den väntas följas av två ytterligare höjningar, i juli och november 2023, vilket kommer att föra upp reporäntan till 0,75 procent i slutet av 2023”, skriver ekonomerna.

SEB erkänner att även de (inte bara Riksbanken) har underskattat inflationstrycket, och att deras reporänteprognoser har släpat efter marknadens prissättning av framtida reporänta.

”Men även om vi nu ändrar vår prognos om den första Riksbankshöjningen så är vi mycket tveksamma till att Riksbanken kommer att leverera i linje med marknadens förväntningar, som antar en reporänta på 0,43 procent i slutet av året och totalt fem höjningar till slutet av 2023”, skriver SEB-ekonomerna.

Ytterligare överraskningar på uppsidan för inflationen kan visserligen leda till ett större skifte i direktionen men det finns också några negativa risker, där en eskalering av Ukrainakrisen är den största på kort sikt.

”En allvarlig kris i Ukraina skulle ha tydligt negativa effekter på utsikterna för räntehöjningar både från ECB och Riksbanken”, skriver SEB-ekonomerna.

Stora Enso R har sedan botten i oktober befunnit sig i en stigande trend. Den senaste toppen syntes den 11 februari men sedan dess har kursen fallit tillbaka något. Det tyder på att aktien nu tar en paus en tid framöver men den befinner sig fortsatt i en stigande trend.

Astra Zeneca har sett spännande ut under en längre tid. Sedan lågpunkten för snart ett år sedan så har högre bottnar och högre toppar kommit på löpande band. Den senaste toppen noterades så sent som i torsdags den 17 februari. Långsiktigt ser Carlsson en ännu större potential.

Carlsson anser också att Evolution är en mycket spännande aktie att följa. Aktien toppade för cirka 10 månader sedan och sedan dess har den fallande trenden dominerat med lägre toppar. Men aktien handlas nu högre än botten i december. Det innebär dock inte att vi sett botten utan här väntar sig Carlsson en ny bottenformation.

Sinch är en annan aktie som haft en nedåtgående trend sedan september och här ser Carlsson en stödnivå på 60 kr. I fredags slutade aktien på 66,82 kr.

EQT toppade i november och sedan dess har vi sett nedgångar och motreaktioner. Här söker Carlsson lågpunkten för en mycket intressant rörelse när nedgången är klar.

Vitrolife är en aktie som släppt på nedåt. Toppen i oktober följdes av dubbeltoppar under november och december innan aktien föll brant vilket följdes av en motreaktion. Men sedan kom ett nytt fall och nu får vi bevaka aktien för att se vilka bottenformationer som kan komma.

När det gäller OMXS30 är trenden för indexet fallande. Fredagens ras innebar en ny test av bottennivåerna. Får vi bestående stängningar under nivån har vi betydligt mer att vänta på nedsidan.

* Så går börsen just nu. Missa inte onsdagens workshop online där Ingemar Carlssons presenterar konkreta case och guidning till hur du ska agera på börsen.  Anmäl dig här.

* Följ Ingemar Carlssons analyser. I varje utgåva av Placeringsguiden ringar Ingemar Carlssons in börstrenden och lyfter fram konkreta case att placera i. Teckna din prenumeration här.

Under den gångna veckan tappade flera storbolag rejält på Stockholmsbörsen. Faktum är att ett 20-tal svenska storbolag nu tappat mer än 30 procent sedan årsskiftet.

”De stora kursrörelserna visar hur viktigt det är att ha en god riskspridning i sparandet. Börsen är en riskfylld plats även om det inte alltid känns så, och att ha en hög andel svenska aktier, eller rent av bara äga aktier i ett par olika bolag, kan göra att svängningarna i portföljen periodvis blir mycket stora. Det i sin tur kan leda till onödig stress och kostsamma misstag”, skriver Maria Landeborn.

En stor källa till oro just nu är förstås hotet om en rysk invasion av Ukraina.

”Trots löften om motsatsen, så har ryska trupper fortsatt att samlas och det rapporteras om att det nu finns uppemot 190 000 ryska soldater vid gränsen. Rapporterna om skottlossningar har också blivit fler, och USA menar att Ryssland försöker provocera fram en situation som ska ge landet ett svepskäl att gå in i Ukraina”, skriver Landeborn.

En rysk invasion skulle stöka till det ytterligare på börsen.

”Skulle Ryssland invadera Ukraina så vore det givetvis negativt och börserna skulle sannolikt reagera kraftigt till en början. Samtidigt kan det vara värt att påminna om att geopolitiska händelser historiskt haft en ganska begränsad inverkan på marknaden. I genomsnitt har S&P 500 backat 5,7 procent när något hänt, och oron brukar hålla i sig mindre än tre veckor innan aktiemarknaden åter fokuserar på tillståndet i ekonomin istället”, skriver Landeborn som påpekar att ekonomin och arbetsmarknaden just nu är starka vilket kan vara bra att komma ihåg under stökiga börsveckor.

Den största effekten vid en rysk invasion skulle synas på energimarknaden.

”Den största risken vid ett krig är att ekonomiska sanktioner från väst leder till att Ryssland stoppar gas- och oljeexporten till Europa. Detta vore ett dråpslag för flera europeiska länder, däribland Tyskland som är mycket beroende av rysk gas. Kraftigt stigande energipriser påverkar hushållens ekonomi och köpkraft direkt genom kostnaden för att tanka bilar och värma upp hus”, skriver Landeborn.

Men bortsett från konflikten mellan Ryssland och Ukraina är det hög inflation och stigande räntor som stökar till det.

”Det är svårt att säga hur mycket av marknadsoron som beror på rädsla för en rysk invasion, och hur mycket som handlar om stigande räntor och lägre tillväxt. Den bästa strategin för tillfället anser vi är att se över riskspridningen i sparandet en extra gång, och att ha en risk i portföljen som är bekväm både under bra och dåliga börsdagar. Försök också att stå emot impulsen att sälja av i ett långsiktigt sparande när kursrörelserna är kraftiga. Ofta kommer de kraftigaste uppgångarna direkt efter de största nedgångarna och att sälja på botten kan bli dyrt. Investerar du långsiktigt, tänk långsiktigt”, skriver Maria Landeborn.

”Ekonomin är redan i full kapacitet, löneinflationen är verklig och ihållande och centralbanken är efter i kurvan”, skriver han och tror på mörka utsikter för risktillgångar.

Han bedömer att Feds mål är att strama åt de finansiella förhållandena och hålla riskaptiten svag.

”För riskfyllda tillgångar är de kortsiktiga utsikterna mörka eftersom eventuell motståndskraft endast kommer att mötas med en ny salva av räntehöjningar”, fortsätter han.

När världens ledande centralbank beslutat sig för att kyla av arbetsmarknaden så kommer de finansiella förhållandena att stramas åt. De finansiella marknaderna kommer att svänga med en dragning mot risk av, bedömer chefekonomen.

”Risk av-miljön kommer att kalla fram ytterligare dollarstyrka”, antar Nikolaj Schmidt.

Det framgår av en analys av Kepler Cheuvreux som sänker sin riktkurs till 135 kronor (145) för telekombolaget. Köprekommendationen upprepas dock.

Kepler noterar att 1,1 miljarder dollar redan betalats till USA:s justitiedepartement under 2020 för korruptionsfall i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait, Saudiarabien och Vietnam. Ericsson är även involverad i förhandlingar med justitiedepartement kring brott mot ett uppskjutet åtalsavtal och det slutgiltiga ekonomiska utfallet ser osäkert ut.

”Börsvärdet har minskat med nästan 20 procent sedan Ericssons tillkännagivande, eller nära 8 miljarder dollar. Eftersom detta ser överdrivet ut behåller vi vår Köprekommendation”, skriver analyshuset.

Stängningskursen på fredagen var 94:13 kronor per aktie.

”Nyligen genomförda förvärv i sektorn indikerar att ett potentiellt bud med största sannolikhet skulle ge en betydande uppsida till vår riktkurs”, skriver Pareto i en analys där köprekommendationen upprepas med sänkt riktkurs till 250 kronor (273), vilket Nyhetsbyrån Direkt rapporterat tidigare på måndagsmorgonen.

För två veckor sedan släppte Kambi sin rapport för det fjärde kvartalet. Resultaträkningen var i stort i linje med analytikernas förhandstips. Desto större uppmärksamhet fick nyheten att bolaget förlängt avtalet med storkunden Kindred till 2026, men att Kindred samtidigt avser utveckla en egen sportbok. En bra och en mindre bra nyhet med andra ord.

Mer positivt var då beskedet att Kambi nu uppfyller villkoren för att lösa det konvertibellån som i princip ger Kindred full kontroll i händelse av ett bud på Kambi.

”Vi tror att det är stor sannolikhet att budgivare kommer att dyka upp inom tolv månader”, skriver Pareto och tillägger att även om så inte blir fallet så är aktien köpvärd baserat på fundamenta.

På rapportdagen den 9 februari steg Kambis aktie närmare 13 procent till 245 kronor. Sedan dess har dock riktningen varit ned och på fredagen gjordes det sista avslutet till 211 kronor.

DNB Markets höjer sin rekommendation för Epiroc till köp från behåll. Riktkursen höjs till 235 från 215 kronor.

DNB Markets höjer sin rekommendation för SKF till köp från behåll. Riktkursen höjs till 245 från 205 kronor.

Handelsbanken Capital Markets höjer sin rekommendation för Trianon till behåll från sälj. Riktkursen höjs till 205 från 195 kronor. Aktien stängde på 201 kronor föregående handelsdag.

Carnegie sänker sin rekommendation för Ovzon till behåll från köp. Riktkursen sänks till 65 från 90 kronor.

DNB Markets sänker sin rekommendation för Salmar till behåll från köp. Riktkursen är fortsatt 650 norska kronor.

Riskpremien i Ericsson har gått upp efter de senaste turerna i korruptionshärvan i Irak. Rena pengar i böter men också potentiell uteslutning ur ESG-index oroar. Det framgår av en analys av Kepler Cheuvreux som sänker sin riktkurs till 135 kronor (145) för telekombolaget. Köprekommendationen upprepas dock.

DNB Markets sänker riktkursen för Storytel till 190 kronor från 250 kronor. Rekommendationen köp upprepas.

Carnegie sänker riktkursen för Humana till 95 kronor från 105 kronor. Rekommendationen köp upprepas. 

Berenberg Bank höjer riktkursen för Nordnet till 230 kronor från 210 kronor. Rekommendationen köp upprepas. Det erfar Nyhetsbyrån Direkt. Aktien stängde på fredagen på 145:10 kronor.

Pareto Securities sänker riktkursen för Storytel till 264 kronor från 340 kronor. Rekommendationen köp upprepas.

Pareto Securities sänker riktkursen för Kambi till 250 kronor från 273 kronor. Rekommendationen köp upprepas. Aktien stängde på 211:20 kronor föregående handelsdag.

Pareto Securities sänker riktkursen för Stillfront till 58 kronor från 73 kronor. Rekommendationen köp upprepas. Stillfront stängde på 35:30 i fredags.

Pareto Securities sänker riktkursen för Implantica till 115 kronor från 137 kronor. Rekommendationen köp upprepas. Implantica stängde på 47:40 kronor föregående handelsdag.

Yokohamas bud på Trelleborgs affärsområde Wheel systems på 2 miljarder dollar är positivt för bolagets värdering och bokslutet bekräftar att Trelleborg är på rätt väg. Börsveckan satte avvakta på aktien för knappt ett år sedan och kursutvecklingen har varit svag sedan dess, men nu är det rätt läge att kliva på, skriver Börsveckan.

Qleanair gör en intressant resa från rökkabiner till generell luftrening. Tillväxten är hög och trots motvind under fjärde kvartalet ser Börsveckan ljusa utsikter för bolaget. Med låg värdering är aktien köpvärd, blir slutsatsen.

Evolution kom med en solid bokslutsrapport. Aktien har fallit rejält från toppnivåer vilket ger ett bra ingångsläge. På nuvarande kursnivå så bör det finnas cirka 20 procents uppsida i kursen, skriver Börsveckan och sätter köp.

Boule har visat fin tillväxt under året som gick, pandemin till trots. Med en stark avslutning på 2021 ser det lovande ut och värderingen är låg sett till Boules tillväxtpotential. Börsveckan höjer därför till köp.

Cellavisions omsättning ökade 20 procent 2021 och det tillsammans med stigande lönsamhet är det svårt att inte imponeras. Värderingen är hög men inte anmärkningsvärd i ett historiskt perspektiv. Med en ny produktion och en generell återhämtning för medtech är utgångsläget bättre än på länge, skriver Börsveckan och sätter köp.

Hexpol hade ett kanonår 2021. Förvärv ligger i korten och med låg skuldsättning finns stora värdeskapande möjligheter. Värderingen är attraktiv och det blir en köprekommendation.

Vitrolife återgick till tillväxt 2021, efter ett utmanande 2020, men den organiska tillväxten imponerar inte och lönsamheten är negativ, skriver Börsveckan som väljer att avvakta.

Prevas hade ett fint 2021 och aktien har gått starkt i börsturbulensen hittills i år. Frågan är om det finns mer att hämta. Visst kan Prevas värderas upp ett par snäpp till om den fina utvecklingen fortsätter, men allt som allt känns aktien ganska rimligt värderad. Avvakta, blir rådet.

I vad som kallas kommentar, till skillnad från analys, upprepar Börsveckan köprådet för Semcon.