Kategoriarkiv: Pension

Skandia: Heltidsarbete ger tusenlappar mer i pension

Genom att arbeta mer heltid kan man höja sin framtida pensionsinkomst med 12 till 23 procent per månad. Detta jämfört med någon som arbetat deltid under en period, enligt pensionsbolaget Skandias rapport ”Karriärfokus”.

Skillnaden när det kommer till heltidsarbetets effekt på den framtida pensionen beror på vilken generation och yrkesgrupp man tillhör (se tabell längre ned).

Bland annat kan en ung civilingenjör höja sin pensionsinkomst med 10 000 kronor per månad genom att arbeta heltid, visar bolagets genomgång. För en äldre biblioteksassistent som gör samma val sjunker det framtida pensionstillskottet till 3 000 kronor per månad. 

Skandia utgår i rapporten från den totala pensionen, inklusive tjänstepension. 

”Ju tidigare jag förstår vad som bygger pension och hur olika livsval påverkar min framtid så kan jag fatta medvetna beslut. Även om ett karriärfokus är ekonomiskt gynnsamt kanske det inte passar alla, då kan ett eget sparande vara ett relativt enkelt sätt kompensera för deltidsarbete”, säger bolagets pensionsekonom Mattias Munter i en kommentar. 

”Att jobba längre ger också stor effekt på pensionen och blir det verktyg som återstår om jag närmar mig pensionen och inte är nöjd med prognosen”, fortsätter han. 

I rapporten beräknar Skandia pensionsskillnaden för en person som minskar arbetstiden till 80 procent vid 39-års ålder jämfört med den som fortsätter att jobba heltid fram till riktåldern för pension.

”Men andra livsval och prioriteringar kan också leda till motsvarande svaga löneutveckling och negativa pensionseffekt”, tillägger pensionsbolaget.

Tabell: Så gynnas pensionsinkomsten av heltid jämfört med en period av deltid*. Källa: Skandia

Yrkesgrupper 70-talist (i procent och kronor) 80-talist (i procent och kronor) 90-talist (i procent och kronor)
Civilingenjör 16%, 7 100 kr 18%, 9 200 kr 23%, 10 650 kr
Receptarie 14%, 5 250 kr 13%, 4 700 kr 15%, 6 250 kr
Butikssäljare 14%, 4 050 kr 14%, 4 050 kr 15%, 5 250 kr
Psykiatrisjuksköterska 12%, 4 650 kr 13%, 4700 kr 15%, 6 700 kr
Studievägledare 12%, 4 100 k 13%, 4 350 kr 15%, 6 150 kr
Biblioteksassistent 13%, 3 350 kr 15%, 3 850 kr 16%, 5 250 kr


* Scenariot med deltidsarbete bygger enligt Skandia på att individen efter ”småbarnsåren”, från 39 års ålder fram till pensionen vid den förväntade riktåldern, får 80 procent av den pensionsgrundande inkomsten jämfört med scenariot där man fortsätter att arbeta heltid.

Premiepensionens förvalsalternativ avkastade mer än genomsnittet

Enligt rapporten var den genomsnittliga värdeutvecklingen för premiepensionssparare som ännu inte gått i pension -10,4 procent i fjol. Men dem som hade pengarna i AP7 Såfan klarade sig undan med en nedgång på ”bara” 9,4 procent. I gruppen som gjort egna fondval var nedgången däremot i snitt 11,7 procent även om spridningen var stor (se graf nedan).  

− Pensionen tjänas ofta in under lång tid, 40 – 45 år eller ännu längre. Pensionens framtida storlek beror till viss del på värdeförändringen i fonderna inom premiepensionen. Exempelvis får en person som sätter in samma belopp varje år under 40 års tid med en årlig värdeutveckling på 2 procent, hela 54 procent större slutbehållning än en sparare utan värdeutveckling, säger rapportförfattaren Dan Frankkila, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Graf: Avkastning 2022 för dem som gjort egna fondval

fondavkastrning-ppm-2022
Källa: Pensionsmyndigheten

Din tjänstepension kan flyttas till Alecta

Alecta fortsätter att vara förhandsvalet inom traditionell pensionsförsäkring för den privattjänsteman som inte gör något aktivt val.

En viktig orsak till att Alecta kom ut bäst i utvärderingen är att bolaget sänkt sin avgift från 0,09 procent till 0,05 procent vilket är klart lägst bland de bolag som deltog i upphandlingen. Men Pehr Östberg, ansvarig för upphandlingen hos valcentralen Collectum, lägger ändå in en brasklapp.

− Även om Alecta sammantaget var bäst i den utvärdering vi gjort kan vi inte bortse från den senaste tidens händelser i bolaget. Därför är det viktigt att påminna om att ITP-nämnden alltid har möjlighet att ompröva en tilldelning. Det kan till exempel ske om ingripande görs från Finansinspektionen i ett valt bolag. Vi kommer fortsätta att följa Alectas agerande noga, säger han till Privata Affärer.

Totalt åtta försäkringsgivare har valts ut för att förvalta den premiebestämda delen av tjänstepensionen ITP under kommande femårsperiod (se faktaruta). Bland dessa ges alla privatanställda tjänstemän fem alternativ för traditionell försäkring och fem alternativ för fondförsäkring. Inom fondförsäkring erbjuds över 100 olika fonder fördelade på de fem olika alternativen.

Vilka aktörer åkte ur i årets upphandling?
− Skandia och SEB när det gäller traditionell försäkring och Futur Pension och Movestic när det gäller fondförsäkring.

Den som har ITP via sin arbetsgivare och tidigare valt en försäkringsgivare som inte längre finns med i det upphandlade utbudet kommer få möjligheten att behålla sitt tidigare val. Alla som omfattas av detta kommer att kontaktas av Collectum under perioden juli till september i år med information om hur de kan hantera sina placeringar.

− Du kommer att få göra ett så kallat bekräftelseval, det vill såga att det val du redan gjort kvarstå om du vill, säger Pehr Östberg.

Om du inte gör ett bekräftelseval kommer ditt kapital flyttas till Alecta. Men även om du väljer att behålla din befintliga försäkringsgivare så kommer du ändå tvingas byta om fem år.

− Då blir du tvungen att göra ett omval till något av de upphandlade bolagen.
Görs inget val så placeras de i förhandsvalet, säger Pehr Östberg.

Precis som i de fyra föregående upphandlingarna har Collectum gjort en oberoende utvärdering där låga avgifter, möjligheten till hög avkastning och i slutändan höga pensioner varit det väsentliga. Dessutom har årets upphandling inriktats på stärkt kvalitet i såväl utbud som bredd, enligt Collectum.

− Alla med tjänstepensionen ITP vinner på att avgifterna nu sänks ytterligare, från redan låga nivåer. Genom att denna gång få ner avgifterna även i äldre bestånd, kommer tjänstemännen redan under ett enskilt år att spara hundratals miljoner som annars hade gått till avgifter, säger Pehr Östberg.

De nya avtalen träder i kraft den 1 oktober 2023 och gäller till och med den 30 september 2028.

Alecta petar förvaltningschef efter bankfiaskot

Ann Grevelius har bland annat varit chef för SEB:s kapitalförvaltning. Hon är för närvarande ledamot i Alectas styrelse, en post hon frånträder under uppdraget som tillförordnad aktiechef. Rekrytering av ny ordinarie aktiechef inleds omgående.

Alectas kapitalförvaltningschef Henrik Gade Jepsen är långvarigt sjukskriven på grund av allvarliga följdsjukdomar efter en covidinfektion. Han väntas vara fullt återställd och i tjänst igen efter sommaren. Under den fortsatta frånvaron kommer Kerim Kaskal att vara tillförordnad kapitalförvaltningschef. Han har bland annat varit kapitalförvaltningschef på Tredje AP-fonden.

Magnus Billing har även beslutat om förändringar inom förvaltningen. Inom ramen för placeringsriktlinjerna påbörjas omgående en minskning av risken med höga ägarandelar i enskilda bolag långt ifrån Alectas hemmamarknad, med fokus på koncentrationen i de amerikanska innehaven.

”Förlusterna i de tre amerikanska bankerna står för en liten del av Alectas kapital och påverkan på kundernas pensioner är mycket begränsad. Men det har allvarligt skadat kundernas förtroende för Alecta och vår aktieförvaltning. Det är nu upp till oss att bevisa att vi förtjänar deras förtroende igen. Alectas aktieförvaltning behöver en nystart och en ny ledning. Jag har därför efter diskussioner med styrelsen beslutat om de här åtgärderna”, säger Magnus Billing.

Alecta drabbades i mars av förluster på 19,6 miljarder kronor ”när tre portföljbolag drogs med i bankkrisen i USA”, uttrycker pensionsbolaget det som.

”De misslyckade investeringarna har inte någon märkbar påverkan på Alectas starka finansiella ställning, men det inträffade har skadat förtroendet för bolaget”, uppger Magnus Billing.

Alectas vd: Ett misslyckande att vi investerat i dessa bolag

− Det är naturligtvis inte bra när en sådan här händelse inträffar. Det är inte bra för Alecta och vårt renommé, säger Magnus Billing till Sveriges Radio Ekot.

Pensionsjätten har investerat 9 miljarder i Silicon Valley Bank och 3 miljarder i Signature Bank. Båda har nu kollapsat och tagits över av amerikanska myndigheter. Därmed riskerar Alecta att förlora 12 miljarder kr.

− Det är ett misslyckande att vi investerat i dessa bolag och hamnat i den här situationen, säger Billing till Ekot.

Alecta har dessutom investerat 9 miljarder i First Republic som i fredags föll 50 procent och är ned lika mycket i förhandeln inför dagens börsöppning. Men när det gäller den banken känner sig Magnus Billing lugnare och till Ekot säger han att han tror att First Republic kommer klara sig ur detta.

Även om det nu blir en mångmiljardsmäll för Alecta är det inte säkert att pensionsspararna drabbas av detta. Alecta förvaltar över 1000 miljarder kr så även om 12 miljarder är mycket pengar så är det bara en bråkdel av Alectas tillgångar. Alecta är dessutom överkapitaliserat och kan därmed klara pensionsåtagandena trots miljardsmällen.

Som kund i Alecta behöver man därför inte vara orolig, menar Mattias Fellenius, pensionsexpert och grundare av Svenska Fribrevsbolaget.

− Det här är en påminnelse om att det är riskfyllt att placera på kapitalmarknaden. Som pensionskund är det enda du kan göra att se till att du har en bra och vettig förvaltning till ett bra pris. Och det har du hos Alecta, säger Fellenius till Privata Affärer.

Faktorerna som är mest avgörande för din pension

Demoskop har på uppdrag av Pensionsmyndigheten frågat 974 pensionssparare mellan 18 och 65 år vad de tror påverkar storleken den totala pensionen mest. Överst på listan hamnar privat pensionssparande med en svarsandel på 46 procent. 

Men det stämmer inte – för de allra flesta har privat sparande en relativt liten inverkan på den totala pensionen (se tabell längre ned).

”Många har en övertro på betydelsen av privat pensionssparande”, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, i en kommentar. 

”Samtidigt är det få som vet att en av de viktigaste sakerna man kan göra för att höja sin pension är att jobba något eller några år längre”, tillägger hon. 

Bara en av fyra, 25 procent, som deltog i undersökningen trodde att tidpunkten för när man börjar ta ut sin pension har störst påverkan. 

”För vissa är det viktigt med ett eget sparande till pension, exempelvis för företagare eller om du inte har tjänstepension från din arbetsgivare. Men för de flesta av oss påverkas pensionen mest av hela livets inkomster, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man väljer att börja ta ut sin pension”, kommenterar Agneta Claesson på Pensionsmyndigheten.

Bland de som uppger att de sparar privat till pensionen är upp till 500 kr per månad det sparbelopp som flest anger, 29 procent. 

För den som sparar 500 kr per månad från 23 års ålder fram till pensionen vid 67 år kommer det privata sparandet att utgöra bara 10 procent av hela pensionen, enligt Penionsmyndighetens räkneexempel.  

Tabell: Exemplet avser en person med en månadslön på 33 000 kr. Personen månadssparar 500 kronor från 23 års ålder fram till pensioneringen vid 67 år. Det egna sparandet betalas sedan ut under 20 år medan tjänstepension och allmän pension är livslång. Källa: Pensionsmyndigheten

  Månadsbelopp som pensionär, efter skatt Andel av total pension, per månad
Allmän pension 13 400 kronor 70 procent
Tjänstepension 3 900 kronor 20 procent
Eget sparande till pension på ett investeringssparkonto, ISK 1 900 kronor 10 procent
Totalt 19 200 kronor 100 procent

Pensionsmyndigheten har betalat ut drygt 1,3 miljarder för mycket

Det är på uppdrag av regeringen som Pensionsmyndigheten granskat omfattningen av för höga utbetalningar av bostadstillägg, allmän pension och efterlevandepension, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

Totalt har myndigheten betalat ut drygt 1,3 miljarder kronor för mycket, enligt tre interna granskningsrapporter. De felaktiga utbetalningarna motsvarar 0,3 procent av myndighetens totala utbetalningar på 415 miljarder kronor.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd är den post som har störst andel felaktiga utbetalningar. Ungefär 5,8 procent, eller 757 miljoner kronor, av de totala utbetalningarna på området, som uppgår till 13,1 miljarder kronor, har varit felaktiga, enligt Pensionsmyndighetens granskningar. 

Orsaken till att pengarna betalats ut felaktigt beror ”i de flesta fall” på att den som tar emot utbetalningarna inte har anmält ändringar som påverkar förmånen storlek, skriver Pensionsmyndigheten.

”Många tänker inte på att den som får utbetalningar av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd är skyldig att anmäla in ändringar i boendeförhållanden eller sin privatekonomi. Det beror på att dessa ändringar påverkar våra beräkningar av förmånerna”, säger Lisa Nordenhäll som är chef för kontrollenheten på Pensionsmyndigheten, i en kommentar. 

I granskningsrapporterna lämnar myndigheten förslag på bland annat regeländringar för att hindra att pengar betalas ut felaktigt i framtiden. 

”Nu ska Pensionsmyndigheten arbeta vidare med att analysera orsakerna bakom resultaten samt hur felaktiga utbetalningar kan förebyggas och förhindras”, säger Lisa Nordenhäll vidare i en kommentar. 

Personer som fått för mycket pengar på grund av att de inte anmält förändringar riskerar att bli återbetalningsskyldiga. 

– Det är inget som skett nu, när vi summerat det här, utan det sker löpande, säger Johan Andersson pressekreterare på Pensionsmyndigheten till Privata Affärer. 

– Så fort vi upptäcker en felaktig betalning så skickar vi ett återkrav. Om personen inte kan betala tillbaka inom en månad gör man upp en återbetalningsplan med Försäkringskassan, tillägger han. 

När det gäller de övriga posterna har 588 miljoner kronor för mycket betalats ut i allmän pension. Det motsvarar 0,2 procent av de totala utbetalningarna på 392 miljarder kronor.

Slutligen omfattar de felaktiga utbetalningarna 0,08 procent, eller 8,5 miljoner kronor, av de totala utbetalningarna för efterlevandepension på 10,2 miljarder kronor. 

Så mycket förlorar du på att vabba

Totalt togs det ut drygt 8,5 miljoner så kallade vab-dagar under 2022, motsvarande en ökning med 2,2 procent jämfört med året innan, visar Försäkringskassans siffror. Vab är när en förälder stannar hemma från jobbet eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn. 

Enligt myndigheten har antalet vab-dagar ökat med omkring 3,6 miljoner sedan 2006. Statistiken visar också att det fortsatt är kvinnorna som bär det största ansvaret för att vara hemma från jobbet om barnet är sjukt, uppmärksammar Länsförsäkringar som beräknat hur mycket en vab-dag kostar i lön och pension (se tabell längre ned).

– Fördelningen mellan föräldrarna visar sig vara densamma år efter år, säger bolagets pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar. 

En förklaring till det kan vara att vab-ersättningen inte påverkas om månadslönen överstiger 33 000 kr. Det gör att männen, som vanligtvis har en högre lön, förlorar mer på att vara hemma, enligt pensionsekonomen. 

– Andra förklaringar kan vara att man uppfattar att den som tjänar mest har det viktigaste arbetet. Får familjen fler barn och det pågår under en längre tid får det stor inverkan på kvinnans löneutveckling och pension, kommenterar Trifa Chireh.

För att få ett mer jämställt uttag av vab-dagarna behöver man dels höja kunskapen om pensionssystemet och hur olika val under arbetslivet påverkar pensionen, dels förändra strukturen på den svenska arbetsmarknaden, bedömer Länsförsäkringars pensionsekonom. 

– Arbetsgivare borde kunna konkurrera om anställda genom att ha familjevänliga värderingar, så att både män och kvinnor kan vara hemma med sjuka barn utan att straffas med lägre lön och senare lägre pension, säger Trifa Chireh vidare i en kommentar. 

Tabell: Så här mycket förlorar man per dag i lön och pension på att vabba. Källa: Länsförsäkringar

Månadslön Förlorad lön per dag Förlorad pension per dag Total förlust per dag
50 000 kr 1 158 kr 393kr 1 551 kr
36 000 kr 505kr 260kr 765kr
25 000 kr 272kr 181kr 453kr

Ekonomen: Löneväxling ett ”pensionssparande för män”

Löneväxling innebär att arbetstagaren byter en del av sin lön mot tjänstepension. Men sparformen passar enbart höginkomsttagare, annars riskerar lönemanövern att påverka den allmänna pensionen negativt.

Årets basbeloppsförändringarna innebär att man behöver tjäna minst 50 000 kr per månad för att det ska löna sig att löneväxla, vilket är 2 200 kr mer än under 2022. 

Det gör att 350 000 män och 196 000 kvinnor har möjlighet att löneväxla i år, visar Länsförsäkringars genomgång.

– Man skulle kunna kalla löneväxling för ett ”pensionssparande för män”, säger bolagets pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar. 

Skälet till att nästan dubbelt så många män kan löneväxla beror på att de oftare tjänar mer än 50 000 kr per månad, tillägger pensionsekonomen. 

– Det betyder att löneväxling under de senaste åren blivit alltmer som en subventionerad höginkomsttagarsparform för män, vilket är synd då det är en fantastiskt fin förmån som verkligen kan bygga pensionskapital, säger Trifa Chireh vidare i en kommentar. 

Förutom att kvinnor riskerar att få sämre pension eftersom de inte kan löneväxla i samma utsträckning som män kan de också missgynnas vid skilsmässor, enligt Länsförsäkringar. 

Det har att göra med reglerna kring löneväxling som innebär att det sparade kapitalet får behållas av den som står på sparandet medan pengar i ett investeringssparkonto, ISK, ingår i bodelningen och ska delas lika om paret skiljer sig, förklarar bolaget. 

Länsförsäkringar listar sedan fördelarna med löneväxling (se faktaruta längre ned). Bland annat kan den som löneväxlar få 6 procent extra i pensionsavsättning varje månad.

Löntagaren betalar heller ingen skatt på den del av bruttolönen som löneväxlas. Det innebär att den skatt som skulle ha dragits på lönen investeras i ett pensionssparande.

Folksam höjer återbäringsräntan

Med start den 1 januari 2023 höjer Folksam Liv återbäringsräntan till fyra procent. Folksam Tjänstepension gör motsvarande höjning för tjänstepensionsverksamheten. Det meddelar försäkringsjätten i ett pressmeddelande.

– Under hösten har vi haft en positiv avkastning på våra aktieplaceringar. Självklart ska detta gynna våra kunder och därför höjer vi nu återbäringsräntan i linje med vår policy för kollektiv konsolidering, säger Katrin Röcklinger, chef affärsområde Liv på Folksam, i en kommentar. 

Den kollektiva konsolideringsgraden, alltså relationen mellan värdet på de förvaltade tillgångarna och kundernas samlade försäkringskapital, uppgick den 30 november till 112 procent för Folksam Liv och till 111 procent för Folksam Tjänstepension. Återbäringsräntan är före skatt och avgifter.

Trots den kommande höjningen ligger återbäringsräntan fortsatt under genomsnittet de senaste åren. Mellan år 2017 och 2021 uppgick räntan till 6,6 procent för tjänstepensionsverksamheten och 5 procent när det gäller övrig livförsäkringsverksamhet.