SBAB skriver att den fortsatt höga inflationen väger tyngre för Riksbanken i april än den ökade finansiella stressen i kölvattnet av flera bankers ekonomiska problem i USA och Schweiz. Att ECB höjde räntan med 50 punkter och Riksbankens oro för kronans värde är ytterligare argument för detta.
Ett betydligt lägre inflationsutfall i mars än i februari kan möjligen tala för att Riksbanken nöjer sig med att höja till 3,25 procent.
Chefekonom Robert Boije noterar åter att vi inte sett de fulla effekterna på vare sig inflationen eller svensk ekonomi av de räntehöjningar som redan är gjorda. Det finns också ett antal globala faktorer, bland annat kraftigt fallande livsmedelspriser, som rimligen framöver även kommer att bidra till minskad inflation i Sverige.
”Eftersom penningpolitiken verkar med betydande fördröjning, är det viktigt att inte blicka för mycket bakåt utan mer framåt vid kommande styrräntebeslut. Annars riskerar Riksbanken att gå fel”, säger Robert Boije i en kommentar.
Inflationen väntas falla relativt snabbt under det andra halvåret i år, vilket tillsammans med nedgången i svensk ekonomi bör tala för att Riksbanken sänker styrräntan med 25 punkter i november.
I början av hösten bedöms den rörliga snitträntan toppa på 4,8 procent och då också ligga något över samtliga längre bindningstider. Från oktober 2024 väntas den rörliga räntan åter ligga under nivåerna för samtliga längre bindningstider, skriver SBAB.