Kategoriarkiv: SEB

Bankfrossan, Börsguiden, Direktavkastning, Handelsbanken, Hernhag, Nordea, Nyheter, SEB, Swedbank, Utdelning

Bankfrossan har fått bankernas direktavkastningen att skjuta i höjden

Det var förra fredagen som bankfrossan slog till på allvar i och med kollapsen av SVB och Signature Bank. Sedan dess har även amerikanska First Republic och schweiziska Credit Suisse haft det turbulent. Men spridningsrisken till andra europeiska anses minimal. I dag gick till exempel ECB:s bankövervakande gren ut med beskedet att turbulensen inte väntas sprida sig till euroområdets banker och att exponeringen mot Credit Suisse inte är betydande.

Även de nordiska bankerna anses stabila men har ändå dragits med i bankfrossan. Sedan förra torsdagen har Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB har fallit mellan 9 och 15 procent.

− Risken för bankkris och kreditförluster är inte överhängande, även om rädslan är stor på marknaden. Bankaktierna har dock fallit mer än börsindex, konstaterar Privata Affärer-profilen Marcus Hernhag.

Men inget inget ont, som inte har något gott med sig. För kursrasen har fått storbankernas direktavkastning att skjuta i höjden. Det gäller inte minst Handelsbankens A-aktie vars direktavkastning stigit nästan en hel procentenhet sedan förra veckan.

− Handelsbankens A-aktie är ned 10,8 procent sedan inledningen av bankfrossan.  Direktavkastningen med bonusutdelningen inräknad har samtidigt stigit från 7,4 till 8,3 procent. Räknat på den ordinarie utdelningen som är mer återkommande och stabil i sin natur har direktavkastningen ökat från 5,1 procent till 5,7 procent, säger Marcus Hernhag.

Nordeas direktavkastning har samtidigt ökat från 6,7 till 7,7 procent medan Swedbank ökat från 4,6 till 5,4 procent. För SEB A har direktavkastningen stigit från 5,3 till 6,0 procent.

− Det är rejäla förbättringar och något som gör att bankaktier lockar mer, även om en investering kräver att du tror att bankfrossan blåser över. Det finns det inga garantier för och vi ska därför inte placera för mycket i banksektorn den här gången heller, säger Marcus Hernhag.

Tabell: Kursutveckling storbanker sedan 9/3 samt förändringar i direktavkastning

Aktie Kursutv sedan 9/3 (%) Direktavkastning 9/3 (%) Direktavkastning i dag (%)
Swedbank -15,2 4,6 5,4
Nordea -13,3 6,7 7,7
SEB A -12,3 5,3 6,0
SEB C -11,0 4,7 5,3
SHB A -10,8 7,4 8,3
SHB B -9,0 6,1 6,7

Not: Tabellen avser aktiekurser fredag klockan 12 jämfört med slutkurser torsdag 9/3. 

Börsguiden, Lettland, Nyheter, SEB, Skatt, Swedbank

Lettland kan införa ”medvindsskatt” för banker

Syftet med skatteförslaget uppges vara att stärka Lettlands försvar. Skatten skulle riktas mot banker med inlåning om minst 400 miljoner euro och tas från bankernas räntenetton.

Den föreslagna skattesatsen är 60 procent och skulle appliceras på den del av räntenettot som överstiger ett fyraårssnitt.

Även Litauens regering har tidigare meddelat att en liknande skatt övervägs, i syfte att ta in över 500 miljoner euro under en tvåårsperiod för att stärka försvaret i ljuset av Ukraina-kriget.

Om förslagen blir verklighet skulle de påverka SEB och Swedbank i länderna.

”Baserat på de nuvarande förslagen är en initial bedömning att vinsten före skatt skulle påverkas med 3-5 procent för SEB och Swedbank, där Swedbank väntas påverkas mest på grund av bankens större marknadsandelar i Lettland och Litauen jämfört med SEB”, skriver Pareto Securities.

Inga beslut har dock fattats och skatterna har föreslagits att vara tillfälliga, noterar analyshuset som tror att baltiska myndigheter är väl medvetna om vikten av starka affärsbanker i länderna.

Generellt är Pareto Securities inte alltför oroliga för svenska banker i spåren av bankoron kring amerikanska nischbanker och den schweiziska storbanken Credit Suisse.

”Svenska banker förblir relativt motståndskraftiga tack vare höga kapitalbaser, hög kreditkvalitet och hög likviditetsstabilitet jämfört med många internationella banker”, resonerar Pareto.

På onsdagen sjönk Nordeas aktie nästan 8 procent medan Swedbank, SEB och Handelsbanken tappade 4-5 procent vardera på Stockholmsbörsen.

Swedbank fick på onsdagen för övrigt en bot av Finansinspektionen på 850 miljoner kronor för ett IT-haveri.

Boprisindikator, Bostad, Nyheter, SEB

SEB:s boprisindikator faller tillbaka

Av de tillfrågade tror 31 procent på stigande priser under det kommande året, jämfört med 33 procent förra månaden, medan 40 procent tror på fallande priser, jämfört med 41 procent föregående månad.

”I ljuset av Riksbankens senaste räntehöjning och tydliga signaler om att fler höjningar står för dörren är det ganska väntat att återhämtningen i hushållens boprisförväntningar stannar av den här månaden. Bostadsmarknaden har överraskat tidigare men i nuläget talar det mesta för att återhämtningen kommer dröja ett tag”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Av de hushåll som har helt eller delvis rörlig ränta på sina lån svarar 11 procent att de har för avsikt att binda räntan inom den kommande tremånadersperioden, jämfört med 8 procent förra månaden.

Undersökningen visar också att hushållen tror att Riksbankens styrränta om ett år ligger på 3,76 procent, upp jämfört med 3,08 procent föregående månad.

Bild: Boprisindikatorn

image

 

Bild: Förväntningar styrränta

 

image

 

Börsguiden, Nyheter, Ränteprognos, Riksbanken, SEB, Styrränta

SEB skruvar upp ränteprognosen

Han tillägger att det faktum att SEB också har justerat upp prognosen för ECB:s räntehöjningar med 50 punkter ökar trycket på Riksbanken att höja mer, ”särskilt med tanke på den fortsatt mycket svaga kronan”.

”Efter en höjning med 50 punkter i april räknar vi nu med att styrräntan höjs med ytterligare 25 punkter, till 3,75 procent, i slutet av juni”, skriver Karl Steiner.

”Hög inflation talar för att risken finns för ytterligare en 50-punktershöjning, men fallande BNP och förväntningar om att inflationen ska börja vända nedåt framåt sommaren talar emot ett sådant scenario”, fortsätter han.

SEB fortsätter att tro att utökade obligationsförsäljningar är ett troligare alternativ, i synnerhet eftersom flera i direktionen bedömer att försäljningar kan bidra till en starkare krona.

”Tanken att kronan stärks om utländska investerare köper obligationerna är inte orimlig men osäkerheten är stor och det är troligt att volymerna behöver öka jämfört de nuvarande planerna”, skriver Karl Steiner.

Han tillägger att effekterna på växelkursen av räntehöjningar också är högst osäkra eftersom det kommer leda till att huspriser och BNP faller mer.

”Även om en starkare krona av flera skäl skulle vara önskvärd ska effekten på inflationen inte överdrivas och de stora trenderna i inflationen är gemensamma med andra länder i Europa”, skriver Karl Steiner.

Börsguiden, Nyheter, Ränteprognos, Riksbanken, SEB, Styrränta

SEB skruvar upp ränteprognosen

Han tillägger att det faktum att SEB också har justerat upp prognosen för ECB:s räntehöjningar med 50 punkter ökar trycket på Riksbanken att höja mer, ”särskilt med tanke på den fortsatt mycket svaga kronan”.

”Efter en höjning med 50 punkter i april räknar vi nu med att styrräntan höjs med ytterligare 25 punkter, till 3,75 procent, i slutet av juni”, skriver Karl Steiner.

”Hög inflation talar för att risken finns för ytterligare en 50-punktershöjning, men fallande BNP och förväntningar om att inflationen ska börja vända nedåt framåt sommaren talar emot ett sådant scenario”, fortsätter han.

SEB fortsätter att tro att utökade obligationsförsäljningar är ett troligare alternativ, i synnerhet eftersom flera i direktionen bedömer att försäljningar kan bidra till en starkare krona.

”Tanken att kronan stärks om utländska investerare köper obligationerna är inte orimlig men osäkerheten är stor och det är troligt att volymerna behöver öka jämfört de nuvarande planerna”, skriver Karl Steiner.

Han tillägger att effekterna på växelkursen av räntehöjningar också är högst osäkra eftersom det kommer leda till att huspriser och BNP faller mer.

”Även om en starkare krona av flera skäl skulle vara önskvärd ska effekten på inflationen inte överdrivas och de stora trenderna i inflationen är gemensamma med andra länder i Europa”, skriver Karl Steiner.