I korthet innebär överenskommelsen att det blir hårdare krav på de fonder som ska finnas i systemet. Konsekvenserna blir att det i framtiden endast kommer att finnas mellan 150 och 200 fonder att välja på jämfört med dagens cirka 500.

Redan 2017 slöts en principöverenskommelse inom pensionsgruppen om ett reformerat pensionssystem där en särskild huvudman får ansvaret för att på professionella grunder erbjuda upphandlade fonder.

Enligt ett pressmeddelande på onsdagskvällen från socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S), som också är ordförande i pensionsgruppen, har man nu kommit överens om att en ny myndighet inrättas för att kontrollera fondtorget. Denna myndighet får till uppdrag att upphandla fonder utifrån ett antal kriterier.

För det första ska det upphandlas fonder med olika risknivå och placeringsinriktning till premiepensionens fondtorg.

”Urvalet av fonder ska vara tillräckligt brett för att tillfredsställa de sparare som är intresserade av att göra ett eget val, dvs erbjuda en reell valfrihet. Med olika risknivå och placeringsinriktning avses att fondtorget erbjuder en stor bredd av olika slags fonder”, står det i pressmeddelandet.

För det andra så ska fondtorget upphandlas sådana fonder som är lämpliga för premiepensionssystemet. Fonderna ska vara kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet.

”Upphandlingen ska ske på strikt professionella och marknadsmässiga grunder och inga andra hänsyn ska tas än att erbjuda spararna så bra och prisvärda fonder som möjligt. Det betyder inte att det i upphandlingarna bara är priset som styr utan istället är det förhållandet mellan pris och kvalitet som är avgörande”.

För det tredje ska upphandlingarna av fonder på fondtorget ge pensionsspararna en reell valfrihet i hur deras medel ska placeras på fondtorget.

”Det upphandlade fondtorget ska erbjuda ett tillräckligt urval av för premiepensionssystemet lämpliga fonder med olika risknivå och placeringsinriktning så att valfriheten upplevs som reell för pensionsspararna, samtidigt som myndigheten ska ha möjlighet att granska fonderna. Eftersom kostnaden för fondtorget ytterst bärs av spararna ska kostnadseffektivitet eftersträvas. Urvalet ska spegla efterfrågan hos det stora flertalet som vill välja och också anpassas utifrån förändringar i efterfrågan”, framgår det av pressmeddelandet.

Den fjärde punkten handlar om bedömningen av hur många fonder som ska upphandlas till fondtorget för att säkerställa att pensionsspararna får en reell valfrihet samt att fondförvaltarna och fonderna ska kunna granskas på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.

”Det framstår som sannolikt med ett antal fonder i nivå med maximalt antal inom tjänstepensionens valbara del, det vill säga 150–200 fonder. Detta ska dock inte ses som ett maxtak, frågan om antalet fonder kommer att avgöras av den nya myndigheten i professionella upphandlingar”.

Den femte punkten innebär att myndigheten vid varje upphandling formulera de obligatoriska krav som måste vara uppfyllda för att ett anbud ska kunna kvalificeras för utvärdering.

”Samtliga fonder som erbjuds på fondtorget bör uppfylla högt ställda krav på kontrollerbarhet och lämplighet för premiepensions­systemet. Detta åstadkoms genom att myndigheten vid upphandlingarna formulerar obligatoriska krav som måste vara uppfyllda för att ett anbud ska kunna kvalificeras för utvärdering”.

Förutom dessa krav, och några till, så ska det även fortsättningsvis finnas fonder som gör det möjligt att justera risknivån i förvalsalternativet precis som i dagens ”soffliggaralternativ” AP7 Såfa.