Lägre förlust än befarat

Scandic redovisar ett justerat ebitda-resultat på -282 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2020, att ställa mot Infronts sammanställning av fyra analytikers prognoser där -333 miljoner kronor var väntat.

Nettoomsättningen uppgick till 1.377 miljoner kronor i kvartalet, här var 1.565 miljoner kronor väntat.

Revpar (genomsnittlig intäkt per tillgängligt rum) minskade med 71 procent från det fjärde kvartalet 2019 till 193 kronor (672). Det genomsnittliga rumpriset (ARR) sjönk 22 procent till 842 kronor (1.080).

Ska presentera finansiell lösning

Scandic Hotels bedömer att bolaget har kapacitet att generera positivt kassaflöde vid en beläggningsgrad runt 50 procent. Under det fjärde kvartalet uppgick den till lite knappt hälften av det.

Det framgår av bokslutet.

I januari var beläggningsgraden omkring 15 procent och för februari förväntas den uppgå till omkring 18 procent.

”I det korta perspektivet kommer efterfrågan helt avgöras av i vilken takt restriktionerna lättas. Vi räknar med en återhämtning där beläggningen ökar månad för månad, främst drivet av nationellt och intra-nordiskt fritidsresande kombinerat med gradvis ökning av affärsresor och möten för våra nordiska kunder”, skriver vd Jens Mathiesen.

I dagsläget uppgår Scandics tillgängliga likviditet, inklusive kreditlöften, till omkring 1.400 miljoner kronor.

”Vi kommer inom kort presentera en lösning i syfte att stärka vår finansiella ställning som är förankrad hos våra huvudägare”, skriver Jens Mathiesen.

Scandic förhandlar med hyresvärdarna och så här långt har dessa förhandlingar resulterat i överenskommelser om reducerad hyra samt erbjudanden om hyresreduktioner om totalt 900 miljoner kronor. De avtalade och erbjudna hyresreduktionerna gäller främst för 2020-2022 varav mer än hälften gäller för 2021.

SBAB: Dämpad återhämtning i svensk ekonomi

”Hushållens konsumtion står för det största bidraget till BNP-tillväxten, straxt följd av näringslivets investeringar. Inflationen väntas bli fortsatt låg och Riksbanken höja reporäntan nästa gång först under våren 2024”, skriver SBAB i prognosen.

SBAB räknar med att Sveriges BNP ökar med 2,8 procent i år och 3,2 procent år 2022. Arbetslösheten väntas stiga från 8,5 procent 2020 till 8,8 procent i år, för att därefter sjunka till 8,2 procent 2022.

KPI-inflationen väntas stiga från 0,5 procent 2020 till 1,2 procent i år och 1,4 procent 2022. Först 2024 väntas inflationen nå Riksbankens mål om 2 procent.

SBAB noterar samtidigt att osäkerheten om bostadsprisernas utveckling är mycket stor framöver. Enligt prognosen, som är ”mycket osäker, ökar bopriserna med mellan 5 och 6 procent i år, men sett till prognosen för boräntorna och hushållens inkomster borde bopriserna öka ”betydligt mindre”.

”Det som skulle kunna kallas coronaparadoxen i bostadspriserna ser ut att ha fortsatt i början av året. Trots en svag svensk ekonomi och hög arbetslöshet bidrar det ökande intresset för att bo ändamålsenligt under pandemin till bostadspriser som stiger mer än vad fundamentala faktorer som boräntor och hushållsinkomster motiverar. Det återstår att se i vilken utsträckning detta förändrade konsumtionsmönster består när pandemin klingar av”, säger Robert Boije, chefekonom på SBAB, i en kommentar.

Han påpekar att det kraftigt ökade intresset för bostäder under pandemin kan leda till en ännu större prisuppgång än i prognosen, men också lägre om konsumtionsmönstren återgår till det normala när pandemin klingar av.

”En snabbare ränteuppgång till följd av stigande inflation är en annan riskfaktor värd att beakta”, säger Robert Boije.

SBAB räknar också med att antalet påbörjade bostäder kommer att falla med omkring 4.000, till drygt 46.000, i år till följd av att antalet bygglov föll kraftigt under förra året.

Finans-, ekonomi och Industrinyheter!