Betydligt fler än de 25.000 personerna har dock varit inne i Skatteverkets e-tjänst och gjort beräkningar, upplyser Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman om.

– Vi visste inte vad det skulle bli för utfall, eller hur många som skulle kunna höra av sig. Det är ju potentiellt mycket pengar som det går att få tillbaka, men reglerna är komplicerade. 

Det har inte blivit bättre av att flera inslag i medier inte har berättat hela bilden, menar Schauman.

– Nyss ringde en person som sålde sin bostad 2014 och flyttade till en hyresrätt. Han hade ingen aning om du måste köpa en ersättningsbostad för att kunna få tillbaka inbetalad vinstskatt. I inslaget i ett nyhetsprogram på tv nämndes inte att du måste köpa en ny bostad för att detta ska vara möjligt. Det är ju en väsentlig uppgift, säger han.

Att det är så krångligt med reglerna beror på att olika bestämmelser i de här regelverken har ändrats, ibland flera gånger.

Under 2018 ändrades reglerna ”tillbaka” till ett äldre beräkningssätt. I princip gäller nu att den som gjort stor vinst och sedan köpt en billigare bostad får uppskov med halva vinsten. 

– Den som säljer för 4 miljoner kr och köper ny bostad för 2 miljoner kr får uppskov med halva vinsten. Det är mer logiskt än tidigare och gäller sedan 2018. Men om du inte köper en ny bostad får du inget uppskov med vinstskatten, säger Johan Schauman.

Flera olika krav

Rätten till uppskov innehåller en rad olika krav för att du över huvud taget ska kunna skjuta upp beskattningen av vinsten, till exempel att du har köpt den nya bostaden inom viss tid och även flyttat in i rätt tid.

Det är också viktigt att komma ihåg att rätten till uppskov är knuten till permanentbostäder, det vill säga en bostad där du bor och är folkbokförd.

– Det betyder att varken bostaden du sålt eller den du köpt istället får vara en fritidsbostad, säger Johan Schauman.

Beräkningsreglerna ändras varje år

Reglerna är snåriga och det finns två ytterligare scenarion värda att ta upp för att inte bygga upp falska förhoppningar, menar han. Båda har med priset på ersättningsbostaden att göra.

– Den som köper en ersättningsbostad som är billigare än den sålda bostaden, har aldrig rätt till uppskov för hela vinsten, utan bara en del. Det kan till och med vara så att de inte har rätt till något uppskov över huvud taget. Det som komplicerar det här ytterligare är att det har gällt olika beräkningsregler beroende på när de sålde sin första bostad. Uppskovet vid ett köp av billigare bostad beräknas alltså olika för olika år, säger han.

Uppskov gäller inte vid flytt till hyresrätt

Ett annat liknande scenario är att du uppfyller alla kriterier för att få uppskov, kanske till och med för att få uppskov med hela vinsten, men att du sedan gjort ytterligare ett byte av bostad och då köpt en billigare bostad än den första ersättningsbostaden, eller kanske flyttat till en hyresrätt.

– Försäljningen av ersättningsbostaden utlöser beskattning av uppskovet och köper du en billigare bostad så kan du inte få fullt uppskov. Flyttar du till hyresrätt har du inte rätt till uppskov alls längre, säger Johan Schauman.

Den nya e-tjänsten kan dock inte hantera det andra scenariot ovan, eftersom det innehåller flera steg. Det gäller alltså att vara helt klar över vad som gäller innan man begär omprövning.

”Många äldre besvikna”

– Av de samtal jag har haft att döma, är det framför allt äldre personer som växlar ner till en mindre och billigare bostad som berörs av det här. I de fall det handlar om personer som i övrigt har blygsamma pensioner blir det extra viktigt att vara medveten i de beslut man fattar rörande det här eftersom de annars riskerar att sätta sig i en ofördelaktig sits.

Johan Schauman har fått ta emot ett antal telefonsamtal från äldre som blivit ”väldigt besvikna” som köpt en billigare bostad än den de sålde, och bara kan få uppskov med delar av vinsten, eller ibland inget uppskov alls.

Just denna punkt har inte varit särskilt uppmärksammad i debatten om ”flyttskatter”. Från politiskt håll har det framhållits att det nu blir lättare för äldre som sitter i stora bostäder att flytta till mindre, vilket löser upp en del proppar på bostadsmarknaden.

Men av Johan Schaumans samtal med äldre kan man dra slutsatsen att många äldre ändå tvekar att flytta, eftersom de omedelbart drabbas av att inte längre få skjuta vinstskatten framför sig.

”Reglerna kan ändras igen”

Johan Schauman vill också betona möjligheten, eller risken, att reglerna för hur mycket skatt man ska betala på vinst ändras. Det har skett flera gånger tidigare. Om reglerna ändras så gäller nya regler även för dem som har gamla vinster. I slutet av 90-talet var skatten på bostadsvinster 15 procent, men ändrades sedan till 20 procent. I dag är den 22 procent.

– Men det kan ju ändras igen, säger han.

Privata Affärer har i flera olika artiklar under hösten beskrivit möjligheten att begära omprövning av deklarationer för dem som har sålt en bostad under åren 2014-2019, men inte begärt uppskov trots att de köpt en ny bostad för alla eller delar av de pengar de fick in vid försäljningen av sin ursprungliga bostad.

Förändringarna i korthet:

Den årliga kostnaden för att ha ett uppskov tas bort. Ändringarna träder i kraft på fredag, den 1 januari 2021. Att skjuta upp beskattningen av vinsten kostar då inte någonting.

De nya reglerna om slopad uppskovsränta gäller från och med deklarationen som lämnas in 2022.

Den som sålt sin bostad 2014-2019 med vinst och köpt en ny, kan i vissa fall skjuta upp beskattningen av vinsten genom att ansöka om ett uppskov.

Reglerna om uppskov gäller bara permanentbostäder, det vill säga inte den som sålt eller köpt en fritidsbostad, eller den som sålt och sedan flyttat till en hyresrätt.

Dessutom behöver du ha köpt och flyttat in i den nya bostaden inom viss tid för att du ska kunna få uppskov i efterhand.

För att hantera alla omprövningar har Skatteverket skapat en ny e-tjänst som varit öppen sedan den 16 december 2020. De som ansökt om omprövning senast den 31 december 2020 får vänta ungefär fem veckor innan ärendet är klart.