Börsvinnarna under coronapandemin har blivit de nya förlorarna, visar en genomgång av CNN Business. Bland de nämnda bolagen finns Pelaton som förutom att sälja träningscyklar och löpband har en prenumerationsbaserad träningstjänst. 

När människor tvingades träna hemifrån under pandemin gick affären på högvarv och aktien rusade år 2020 över 400 procent, men bolaget har haft en mycket svag utveckling sedan coronarestriktionerna hävdes. Aktien har halverats sedan årsskiftet och från toppnoteringen i slutet av 2020 uppgår kurskollapsen till mer än 90 procent, skriver CNN Business. 

En annan tidigare pandemivinnare som haft en tuff börsutveckling på senare tid är kommunikationsbolaget Zoom, vars tjänst för videomöten blev omåttligt populär när skolor tillämpade distansundervisning och företagen distansarbete. Sedan årsskiftet är aktien ned 56 procent och räknat från rekordnivån i oktober 2020 har kursen rasat 86 procent. 

CNN Business tar även upp e-handlarna Shopify och Wayfair samt mediejätten Netflix. Pandemiåret 2020 rusade Netflixs kundstock till över 200 miljoner betalande prenumeranter och aktiekursen nådde i november samma år drygt 691 dollar. 

Men bolaget har inte kunnat upprepa succén och redovisade under årets första kvartal sitt första kundtapp någonsin. Från årsskiftet är aktiekursen ned mer än 60 procent till runt 223 dollar. 

Nasas månprogram Artemis syftar till att genomföra en ny bemannad månlandning i mitten av 2020-talet. På måndagseftermiddagen svensk tid – närmare bestämt klockan 14.33 – planeras den första flygningen i Artemisprogrammet att äga rum. Tidsfönstret löper ut två timmar senare – om det skulle uppstå tekniska eller väderrelaterade problem har Nasa två reservdatum för uppskjutningen, den 2 och 5 september.

Artemis 1 är obemannad och ska under sin 42-dagar långa färd runt månen testa samtliga system inför kommande uppdrag med astronauter ombord. Rymdkapseln som används är nyutvecklad och går under namnet Orion. Dessutom är Artemis 1 debutföreställningen för Nasas nya och enorma bärraket SLS, Space Launch System. 

En mängd börsbolag är inblandade i Artemisprogrammet. Bland de större finns försvarsjättarna Boeing, Lockheed Martin och Northrop Grumman, men även Aerojet Rocketdyne och Jacobs Engineering har tillhandahållit hård- och mjukvara till farkosterna, rapporterar CNBC. I februari avbröt Lockheed Martin sitt uppköp av rakettillverkaren Aerojet Rocketdyne sedan USA:s konkurrensmyndighet motsatt sig affären.

Den första månlandningen är planerad till 2025 i samband med den tredje flygningen i Artemisprogrammet, Artemis 3. Den tänkta månlandaren är en ombyggd version av rymdbolaget Spacex:s raket Starship, som fortfarande är under utveckling, skriver CNBC.

Den amerikanska tillsynsmyndigheten för revisionsbranschen PCAOB slöt under fredagen ett avtal med den kinesiska finansinspektionen CSRC. Avtalet innebär att myndigheterna ska samarbeta kring räkenskapsfrågor som rör kinesiska bolag noterade i USA. Det rapporterar CNBC.

PCAOB planerar nu att skicka inspektörer till landet för att säkerställa att Kina inte fortsätter att hindra amerikanska myndigheter från att granska de kinesiska bolagens räkenskaper. 

Goldman Sachs kallar avtalet mellan länderna för ett ”regulatoriskt genombrott”. Efter överenskommelsen bedömer storbankens analytiker att marknaden nu prissätter en 50-procentig sannolikhet för att kinesiska bolag avnoteras från USA-börserna. Det är en betydande nedgång från närmare 95 procent i mitten av mars, rapporter CNBC. 

Bakgrunden till tvisten mellan länderna är en lag som trädde i kraft i USA år 2020. Lagen gör det möjligt för USA:s finansinspektion SEC att avnotera kinesiska företag från amerikanska börser om landets myndigheter inte kan granska bolagens räkenskaper under tre år i följd. Kina har tidigare inte varit villiga att dela med sig av informationen.

En grupp analytiker på RBC Capital Markets har sedan flera år tillbaka följt utvecklingen för en korg med aktier som de kallar ”Hedge Fund Hot Dogs”. Den innehåller de mest populära aktierna inom det breda amerikanska indexet S&P 500 bland världens 300 största hedgefonder, rapporterar Marketwatch.

När aktiekorgen underpresterar mot en likaviktad version av S&P 500-indexet är det en signal om en stundande nedgång på aktiemarknaden, enligt investmentbankens analysteam.

Senast det hände var 2018 när aktiekorgen började underprestera mot ett likaviktat S&P 500 ungefär en månad innan börserna föll tillbaka kraftigt under fjärde kvartalet samma år, skriver Marketwatch. 

Nu kan historien vara på väg att upprepa sig, varnar analytikerna på RBC. Efter sommarens börsrally underpresterar hedgefondernas favoritaktier återigen mot indexet. 

”Den svaga utvecklingen för aktiekorgen hittills under tredje kvartalet, då bara 25 procent av aktierna har överträffat S&P 500, är något vi bevakar noga eftersom det kan signalera en ökad volatilitet för aktier överlag under de kommande månaderna”, skriver analysteamet, som leds av RBS:s chefsstrateg inom amerikanska aktier Lori Calvasina i en marknadskommentar, enligt Marketwatch. 

Finanssajten påpekar att aktiekorgen även fungerar som en indikator för kommande börsuppgångar. När ”Hot dogs”-korgen överpresterade mot index i april och maj studsade aktiemarknaden därefter upp efter de kraftiga fallen under inledningen på året. 

Bland hedgefondernas mest populära innehav finns exempelvis teknikjättarna Microsoft, Apple och Googles moderbolag Alphabet. 

Bara en handfull börser globalt kan i dagsläget stoltsera med högre kursnivåer jämfört med vid årsskiftet. Bland andra Indienbörsen, vars storbolagsindex Nifty 50 är upp 2 procent, och Jakartabörsen i Indonesien med en uppgång på 9 procent.

Någon som har koll på länderna är Carnegies fondförvaltare Gunnar Påhlson som ansvarar för bolagets Asien respektive Indienfond. En gemensam nämnare till börsuppgången i de båda länderna är en lyckad vaccinationskampanj och återöppning av ekonomin efter coronapandemin, enligt förvaltaren.

– Indonesien tog bort de sista coronarestriktionerna i april och har återigen välkomnat turister. Det är i grunden en råvaruekonomi så landet har också fått draghjälp av de höga priserna på energi och metaller, säger Gunnar Påhlson och förklarar att Indonesiens BNP-tillväxt väntas landa på över 5 procent i år.

Indiens ekonomi studsade i sin tur upp 8 procent förra året efter BNP-raset på 20 procent under 2020. För 2022 räknar experter med att tillväxten uppgår till mellan 5 till 7 procent, fortsätter Gunnar Påhlson.

Till skillnad från regionens gigant Kina är Indien inte lika exportberoende utan tillväxten i ekonomin hänger i högre utsträckning på den inhemska efterfrågan.

– Och den har kommit tillbaka oväntat snabbt. Det har funnits ett uppdämt konsumtionsbehov, säger Gunnar Påhlson.

Förvaltarens Indienfond har stärkts drygt 3 procent hittills i år.

– Vi har haft en fin återhämtning i år och i synnerhet under juli och augusti då fonden är upp 14 procent, säger han.

Samtidigt är hans breda Asienfond ned 9 procent sedan årsskiftet. Kinas svaga ekonomiska utveckling och landets konflikt med USA kring synen på Taiwan har varit två sänken under året, förklarar Gunnar Påhlson.

– Norra Asien domineras av länder som är helt beroende av sin exportaffär, inte minst Kina men även Sydkorea och Taiwan. Vi har sett att de exporterande bolagen gått sämre och i Kinas fall har vi också haft de mest ansträngda relationerna med USA på närmare femtio år, säger han, och fortsätter:

– Det är egentligen en fortsättning på handelskriget som Donald Trump inledde och USA har satt upp ett antal kinesiska bolag på sin sanktionslista, vilket påverkat den kinesiska marknaden negativt.

I västvärlden har kriget i Ukraina och den höga inflationen med kraftiga räntehöjningar som följd lett till stora börsfall i år. På senare tid har hotet om en stundande recession i framför allt Europa, men även i USA, dragit ned riskviljan på de finansiella marknaderna.

Är det ett bra tillfälle att äga tillväxtmarknader nu?
– Jag är rätt försiktigt inställd just nu givet makroläget globalt. Det handlar dels om att riskviljan minskar, vilket gör att mindre kapital allokeras till Asien, dels de negativa effekterna av den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina.

Osäkerheten har också skickat upp den amerikanska dollarn, som nu är starkare än på många år i förhållande till andra valutor.

– En stark dollar är generellt inte bra för de asiatiska marknaderna, säger Gunnar Påhlson.

Han påpekar samtidigt att det finns lokala ljusglimtar i tillväxtregionen Asien som redan nämnda Indonesien och Indien. Det gäller även på bolagsnivå, det största innehavet i Asienfonden är hemmahörande i Taiwan i form av chiptillverkaren TSMC.

Ett bolag som imponerar stort på Gunnar Påhlson.

– Det är ett av världens mest välskötta bolag med en enorm teknikhöjd. De har ökat sin bruttomarginal från 50 till 54 procent och stadigt växt affären med 15 procent de senaste åren, säger han.

I Indienfonden lyfter förvaltaren fram biltillverkaren Maruti Suzuki. Som namnet antyder är det ett samriskbolag som japanska Suzuki startade upp i landet på 1980-talet.

– Jag har ägt bolaget under en längre tid. Det är Indiens största personbilstillverkare med en marknadsandel på 52 procent. Bolaget har lokala produktionskedjor vilket sänker kostnadsbasen och gör att de kan vara så konkurrenskraftiga, säger Gunnar Påhlson.

I kundenkäten svarar endast 38 procent att de vill öka aktievikten i sina portföljer, vilket innebär att börshumöret fått sig en rejäl törn den senaste tiden. För en månad sedan uppgav 70 procent av JP Morgans kunder att de avsåg att öka aktieköpen, rapporterar finanssajten Marketwatch.

Den amerikanska storbankens kunder uppger även att deras nuvarande aktieexponering är ungefär 44 procent lägre än historiska nivåer. JP Morgan anger däremot inte hur många kunder som deltog i undersökningen.

Samtidigt väntar marknaden spänt på det tal som USA:s centralbank Federal Reserves ordförande Jerome Powell väntas hålla på fredagseftermiddagen vid den årliga ekonomikonferensen i Jackson Hole.

Investerare har länge räknat med att Federal Reserve kommer att höja räntan med ytterligare 50 punkter, 0,5 procentenheter, när centralbankens ledamöter sammanträder i september. Den senaste veckan har dock förväntningarna justerats upp och nu väntar sig många en höjning på 75 punkter, skriver Marketwatch.