En rad analyser som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av visar att bankanalytikerna har höjt sina estimat och riktkurser för Volvo efter att kvartalsrapporten slagit förväntningarna vad gäller orderingång, kassagenerering och höjda marknadsprognoser.

Nordea, som har en köprekommendation för Volvo, höjer estimatet för Volvos ebit-resultat med 22 procent för 2023 och med 11-12 procent för 2024.

”Vi uppmuntras av Volvos starka prisrealisation, fortsatta trygga utsikt och lättade flaskhalsar. Med en orderbok som sträcker sig till det fjärde kvartalet 2023 är visibiliteten god, så vi räknar med en ebit-marginal på omkring 13 procent 2023”, skriver Nordea.

Samtidigt som Nordea förutspår en marknadskorrektion under 2024, räknar banken med att marginalen bottnar ur kring en nivå över 10 procent, vilket skulle trigga en högre värdering, menar Nordea.

Citis tidigare antagande om att Volvos lastbilsmarginal och koncernmarginal bottnar på 12 procent 2024 respektive 11 procent gäller fortfarande.

Investmentbanken har dock en svagare syn än konsensus i marknaden på Volvos orderutvecklingen för det andra halvåret och tror att aktien kan komma att ”trampa vatten” under avvaktan för en potentiell ordernedgång.

Citi, som upprepar sin köprekommendation för aktien, höjer estimatet för Volvos vinst per aktie med närmare 30 procent för 2023 och med omkring 3 procent för 2024 såväl som för 2025.

Även DNB Markets pekar på att en potentiell avmattning i cykeln och dålig visibilitet för 2024 kvarstår som de främsta orosmomenten för Volvo för många investerare.

”Volvos Q1-rapport har fått oss att bli allt mer säkra på att 2023 blir ett bra år för bolaget”, skriver DNB Markets.

Kepler Cheuvreux förväntar sig att lastbilsmarknaden kommer att förbli stabil 2023-2024, med stöd av en uppdämd efterfrågan efter några år av störningar i leveranskedjan.

Vid 10-tiden hade Volvos B-aktie stigit 0,4 procent till 212:10 kronor, efter att aktien gått upp 1 procent på torsdagen.

”På ebitda-linjen missade den viktiga hemmamarknaden Sverige förväntningarna med 4 procent, vilket vi ser som en klar negativ faktor givet hur viktigt Sverige är för Tele2-gruppen”, skriver Kepler Cheuvreux.

Sverigeverksamhetens underliggande ebitda-al minskade med 4 procent till 1.886 miljoner kronor (1.965) under det första kvartalet.

Analytikerna hade i snitt räknat med ett underliggande ebitda-al-resultat i Sverige på 1.972 miljoner kronor första kvartalet, enligt Infronts sammanställning.

Enligt Tele2 har högre tjänsteintäkter från slutkund och det fortsatta genomförandet av transformationsprogrammet mer än motverkats av högre inflationstryck inkluderande effekten av en svag svensk krona, samt fortsatt marginalpress från produktmixen när föråldrade tjänster minskar.

Vid 9.30-tiden hade Tele2-aktien gått ned 3,7 procent.

Anledningen sägs vara att danska staten visat intresse för att öka sin andel i bolaget, men inte förbundit sig till storleken på investeringen.

Enligt Jacob Pedersen, analyschef vid danska Sydbank, bottnar invändningarna i att den danska staten ännu inte har fått grönt ljus från EU att utöka sin andel i SAS, rapporterar TT.

”Utan den danska staten finns det förmodligen inga andra investerare som kommer att köpa aktier”, säger han, enligt tidningen.

Nettoomsättningen uppgick till 854 miljoner kronor (752). Den organiska tillväxten i lokala valutor var 6 procent (11).

Ebitda-resultatet blev 262 miljoner kronor (228) och ebitda-marginalen 30,6 procent (30,4). Exklusive engångskostnader om 20 miljoner kronor var ebitda-resultatet 282 miljoner kronor.

Rörelseresultatet blev 159 miljoner kronor (133).

Resultatet före skatt uppgick till 130 miljoner kronor (113).

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 160 miljoner kronor (90) med likvida medel om 618 miljoner kronor (583) vid rapportperiodens utgång.

”Vi fortsätter att förbättra vår produktportfölj och har flera produktlanseringar och uppdateringar planerade i år”, skriver Jón Sigurdsson, tillförordnad vd i vd-ordet av rapporten för det första kvartalet.

Medicinteknikföretaget Vitrolife redovisar ett resultat efter skatt på 99 miljoner kronor för det första kvartalet 2023 (82). Resultatet per aktie uppgick till 0:74 kronor (0:60).

Nettoomsättningen uppgick till 854 miljoner kronor (752). Den organiska tillväxten i lokala valutor var 6 procent (11).

Ebitda-resultatet blev 262 miljoner kronor (228) och ebitda-marginalen 30,6 procent (30,4). Exklusive engångskostnader om 20 miljoner kronor var ebitda-resultatet 282 miljoner kronor.

Rörelseresultatet blev 159 miljoner kronor (133).

Resultatet före skatt uppgick till 130 miljoner kronor (113).

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 160 miljoner kronor (90) med likvida medel om 618 miljoner kronor (583) vid rapportperiodens utgång.

”Vi fortsätter att förbättra vår produktportfölj och har flera produktlanseringar och uppdateringar planerade i år”, skriver Jón Sigurdsson, tillförordnad vd i vd-ordet av rapporten för det första kvartalet.

Rörelsemarginalen blev 20 procent (19). Ebita-resultatet kom in på 185 miljoner kronor (130).

Resultatet efter skatt var 77,1 miljoner kronor (61,8). Nettoomsättningen uppgick till 613 miljoner kronor (447).

Duni, som tillverkar och säljer servetter, bordsdukar och ljust främst till hotell- och restaurangkunder, redovisar ett rörelseresultat på 111 miljoner kronor för det första kvartalet 2023 (26).

Rörelsemarginalen i kvartalet blev 5,9 procent (1,8).

Nettoomsättningen uppgick till 1.877 miljoner kronor (1.443).