Kategoriarkiv: Bostad

Ännu en natt med negativa elpriser

Mildväder och blåst är två av de faktorer som bidragit till att pressa ner elpriset till rekordlåga nivåer. 

I dag kostar en kilowattimme 2,12 öre i Sveriges samtliga elområden. Det är den lägsta noteringen på flera år i den södra halvan av Sverige. 

Men i morgon blir det faktiskt ännu billigare. Då sjunker priset till 2,09 öre per kilowattimme i hela Sverige. 

Den som har timprisavtal kan dessutom glädja sig åt ytterligare en natt med negativa elpriser. Mellan klockan 23 och 08 är timpriset i samtliga elområden i Sverige negativt. Som lägst ligger priset på -2,2 öre per kilowattimme. Mellan klockan 8 och 9 på lördagsmorgonen är priset 0. 

Priserna är de spotpriser som noteras på elbörsen Nordpool. För slutkund blir det dock inte negativa priser eftersom elbolagens påslag, energiskatt och annat läggs på räkningen. 

SBAB: Fortsatt stort intresse för rörlig boränta

Jämfört med för ett år sedan är det nu en betydligt större andel som väljer rörlig ränta. I oktober 2021 valde 55 procent av villakunder och 61 procent av bostadsrättskunder rörlig ränta.

”I oktober var det fortsatt stort intresse bland nya bolånekunder att välja bolån med rörlig ränta. Den rörliga räntan låg i oktober under de längre bundna räntorna och prognoserna indikerar att den rörliga räntan förväntas fortsätta att ligga under de längre bundna räntorna. Det bidrar sannolikt till en ökad benägenhet att välja rörlig ränta”, säger SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann i en kommentar.

Negativa elpriser i natt

Det för årstiden extremt milda vädret har bidragit till att den befarade elprischocken hittills uteblivit. Nu drar det dessutom in blåsigt väder över Sverige vilket gör att vindkraften väntas snurra för fullt. 

Faktum är att snittpriset på el i morgon blir låga 2,1 öre per kilowattimme i samtliga fyra svenska elområden. För SE3 och SE4, det vill säga den södra halvan av landet, handlar det till och med om årslägsta. För SE1 och SE2 finns det däremot några dagar i juli och augusti där dagspriset varit lägre. 

Natten mot fredagen kan de som har timprisavtal dessutom glädja sig åt negativa elpriser. Mellan klockan 02 och 03 kommer en kilowattimme kosta 0 kr på elbörsen Nordpool. Mellan 3 och 5 på morgonen kommer priset att vara negativt, om än marginellt. Även i morgon kväll mellan klockan 23 och midnatt blir priset negativt. Men eftersom energiskatt och överföringsavgifter läggs på priset så blir det i praktiken ändå en kostnad för slutkunder. 

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Här kan du med hjälp av Compricer jämföra elpriser och få hjälp med att byta elhandelsbolag.

Analytiker efter uteblivna elprischocken: Faran är inte över

Det har varit en mild höst i Europa, vilket minskat uppvärmningsbehovet och gasanvändningen har under oktober sjunkit med hela 25 procent jämfört ett normalt år. Gaslagren har därför kunnat fyllas upp med flytande naturgas från framför allt USA, något som pressat ned de tidigare extrema prisnivåerna.

– Tittar man i Norden fanns det en oro kring de enormt låga vattennivåerna i södra Norge. Men man har försökt spara så mycket man kan de senaste två månaderna genom att ha en extremt låg vattenkraftproduktion, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia, och fortsätter:

– Det har gjort att man har betydligt bättre vattennivåer nu, deras situation har förbättrats markant. Man har också fått hjälp av att det regnat ordentligt de senaste veckorna.

För Sverige har utvecklingen i Kontinentaleuropa och närområdet i kombination med en högre vindkraftsproduktion resulterat i betydligt lägre elpriser än vad som befarades för bara någon månad sedan. Privata Affärer har tidigare rapporterat att det genomsnittliga elpriset i Sverige halverades i oktober jämfört med föregående månad

Ett annat skäl till att elpriserna kommit ned är den minskade förbrukningen bland främst hushållen. Den effekten är tydlig, slår Johan Sigvardsson fast.

Men det finns en oro för att prisnedgången i oktober och november leder till att elanvändarna inte sänker sin förbrukning i samma utsträckning framöver. Han påtalar även att regeringens elprisstöd kan öka den risken.

Det vore inte önskvärt eftersom faran är långt ifrån över, enligt Johan Sigvardsson.

– Min farhåga är att folk börjar tänka att det inte blir särskilt farligt efter en hyfsat billig faktura i oktober och sätter igång spabadet igen, för att ta ett exempel, säger han.

– Blir priset inte särskilt högt och man vet att man kommer att få en buffertpeng – då kanske man börjar använda mer el igen, fortsätter Bixias analytiker och syftar på elprisstödet.

Samtidigt pekar väderprognoserna mot en mild vinter. Om företagen och hushållen fortsätter med sina besparingsåtgärder kan elpriserna bli väsentligt lägre än de skyhöga nivåer som tidigare väntades.

– Vi kan redan nu konstatera att november inte kommer att bli dyrare än oktober. December ser också ut att bli en mild månad. Det kan vi säga med ganska stor säkerhet eftersom väderprognosen ligger nära i tid, säger Johan Sigvardsson.

Terminspriserna i södra Sverige, det vill säga elområdena tre och fyra ligger nu på omkring 2,60 respektive 2,80 kr per kilowattimme under första kvartalet nästa år. Det motsvarar mer än en halvering från nivåerna under sensommaren.

– Riskerna för skyhöga elpriser har helt förändrats den senaste tiden, vilket i stor utsträckning är väderrelaterat, säger Johan Sigvardsson.

Terminspriser är det förväntade elpriset i framtiden. För norra Sverige är prisförändringen inte lika stor. Terminspriserna i elområde ett och två under första kvartalet 2023 uppgår nu till ungefär 60 öre per kilowattimme.

Handelsbanken: Bostadspriserna faller 20 procent

”Efter en lång period av låga räntor och billig finansiering går vi in i en ny tid där räntorna är högre än de varit historiskt. Vi ser framför oss ett fortsatt prisfall på bostadsmarknaden, med totalt 20 procent, och att kommersiella fastighetsvärden kommer att falla 15 procent. Sådana nedgångar har vi inte sett sedan 90-talet, men man ska komma ihåg att vi har en kraftig uppgång i ryggen”, säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman till Nyhetsbyrån Direkt.

Den höga inflationen får Riksbanken, och andra centralbanker, att gå fram aggressivt med räntehöjningar. Handelsbanken spår att Riksbankens höjer styrräntan med ytterligare 100 punkter, till 2,75 procent i början av nästa år, där den sedan planar ut.

Detta innebär att hushållens räntekostnader stiger till nivåer som senast sågs i mitten av 1990-talet. Tillsammans med höga elpriser och hög inflation i övrigt sätter det en ordentlig press på hushållen, som måste dra ned på sin konsumtion, vilket bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur.

”Den andel av inkomsten som hushållen måste lägga på el och räntor fördubblas, det kan handla om 10.000 kronor mer i månaden för en villaägare. Då blir det mindre kvar till annan konsumtion”, säger Christina Nyman.

Fastighetsbolag får högre räntor och stramare finansieringsvillkor, samtidigt som den vikande konjunkturen dämpar efterfrågan på lokaler. Totalt väntas det leda till att priset på kommersiella fastigheter sjunker med 15 procent.

”Det blir en helt annan kalkyl än tidigare när räntor och avkastningskrav stiger och vi tror på en betydande nedgång i marknadsvärden för kommersiella fastigheter. Det kommer dock att ske successivt under de kommande 12-18 månaderna. Nu råder det i stort sett stiltje på marknaden”, säger Christina Nyman.

Hyrorna, som i många fall är KPI-indexerade, kommer att höjas rejält under 2023. Enligt Handelsbanken fungerar det som en krockkudde, men det är inte säkert att hyrorna alla gånger kan höjas så mycket.

”Framför allt kommer det att vara svårt att höja hyrorna lika mycket som inflationen för handelsfastigheter, liksom för restauranger och hotell. För kontor ser vi större möjligheter till hyreshöjningar”, säger Christina Nyman.

Hon tillägger att det finns risker kring den kommersiella fastighetsmarknaden, framför allt kopplade till refinansiering, där obligationsfinansiering om 100-120 miljarder kronor förfaller årligen de kommande åren.

”Det är det aktiemarknaden oroar sig för, börskurserna för fastighetsbolag har fallit rejält. Vi tror att runt 20-25 procent av fastighetsbolagen kan få problem med finansieringen, där det kanske kan krävas försäljningar av fastigheter”, säger hon.

Här finns risken att alltför många tvingas sälja samtidigt, vilket skulle kunna pressa priserna mer än Handelsbanken räknar med.

”Det är inget huvudscenario, men blir det för stora försäljningar kanske det till slut inte finns några köpare längre. Då hamnar fastigheterna hos bankerna och det första som lär hända då är att det blir en kreditåtstramning. Då skulle vi hamna i en djupare lågkonjunktur. Men vi ser inte framför oss någon ny 90-talskris, läget är mycket bättre nu”, säger Christina Nyman.

På bostadsmarknaden har de stigande räntorna redan fått tydligt genomslag i priserna, som är ned drygt 9 procent från toppen i början av året. Handelsbankens bedömning är alltså att de ska ned ungefär lika mycket till innan de bottnar.

”Vi ser framför oss att bostadspriserna kommer att fortsätta sjunka tills Riksbanken slutar höja räntan. Sedan planar priserna ut på ungefär samma nivå som just före pandemin. Även om räntorna blir högre finns ändå en underliggande bostadsbrist och en ökande befolkning”, säger Christina Nyman.

De fallande bostadspriserna väntas tillsammans med rusande byggkostnader och dyrare finansiering få bostadsbyggandet att falla kraftigt. Handelsbanken spår en nedgång med 40 procent från toppåret 2021, till 40.000 påbörjade bostäder 2023. Sedan stoppas och vänds fallet.

”Mycket handlar om ökade kostnader. I grunden finns en efterfrågan på bostäder”, säger Christina Nyman.

Klimatinvesteringarna i fastighetssektorn väntas hållas uppe, bland annat till följd av ökade krav.

”Särskilt i energieffektivisering handlar det om stora investeringar som måste göras”, säger Christina Nyman.

Mäklarstatistik: Fortsatt försiktighet bland bostadsköparna

Svensk Mäklarstatistik konstaterar att bostadsrätter i Storstockholm går mot strömmen och stiger med 2 procent i oktober, vilket till stor del förklaras av en ökad andel försäljningar i Stockholms kommun och innerstad, där priserna är högst.

De noterar vidare att bostadsmarknaden fortsatt är mer avvaktande än i fjol, där det i oktober såldes 29 procent färre bostadsrätter och 25 procent färre villor än i oktober 2021.

”Vi märker en fortsatt försiktighet bland köparna. Många tänker nog att de ska vänta till våren i förhoppningen att priserna är lägre då”, säger Mäklarsamfundets vd Jonas Rosén i en kommentar.

Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.

För oktober innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för augusti-oktober jämförs med motsvarande viktade medelvärde för juli-september. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med maj-juli.

Prisutveckling procent m-m 3 mån 12 mån
Bostadsrätter    
Riket 0 -3 -6
Storstockholm 2 -2 6
Centrala Stockholm -1 -5 -6
Storgöteborg -2 -6 -8
Centrala Göteborg -2 -7 -9
Stormalmö 0 -3 -3
Centrala Malmö 0 -4 -3
Villor      
Riket -2 -6 -5
Storstockholm -2 -8 -8
Storgöteborg -2 -8 -9
Stormalmö -2 -8 -10
Fritidshus     1

 

Bild: Priser bostadsrätter

image

Bild: Priser villor

image

K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.

Så mycket steg snitträntorna på bolån i oktober

Enligt statistik från Compricer steg den genomsnittliga snitträntan på tremånaders bolån med 0,28 procentenheter till 2,97 procent. Lägst rörlig genomsnittsränta hade Stabelo med 2,64 procent medan Nordea hade den högsta (3,39 procent).

”Skillnaden mellan den högsta och den lägsta genomsnittsräntan (rörliga bolån) hos bankerna låg därmed på höga 0,78 procentenheter i oktober. För varje miljon i lån betyder det 7 800 kronor per år i räntekostnader”, skriver Compricers sparekonom Christina Sahlberg i en kommentar.

Även lån bundna på tre år noterade stigande snitträntor. Genomsnittskunden fick 4,14 procents ränta – en ökning med 0,22 procentenheter jämfört med föregående månad. Lägst genomsnittsränta på bundet lån 3 år hade Hypoteket (4,0 procent) medan Danske hade högst (4,32 procent).

Samtidigt steg genomsnittsräntan för 5-års bundet med 0,19 procentenheter under oktober. Genomsnittskunden fick 4,11 procent och lägst ränta hade Handelsbanken (3,84 procent) medan Danske återigen hade högst snittränta (4,39 procent). Skillnaden mellan den lägsta och högsta snitträntan för femåriga bolån ligger därmed på 0,55 procentenheter.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!

SEB: Något färre tror på fallande bostadspriser

Av de tillfrågade tror 22 procent på stigande priser under det kommande året, jämfört med 23 procent förra månaden, medan 55 procent tror på fallande priser, jämfört med 58 procent föregående månad.

”För tredje månaden i rad justerar hushållen upp sina boprisförväntningar något, vilket kan tolkas som en långsam återhämtning. Historiskt sett har liknande nedgångar i boprisindikatorn inte varat längre än sex månader innan det vänt upp igen. I andra vågskålen finns dock både inflationen och ränteuppgångarna som ännu inte toppat och som indikerar att förväntningarna kan vända ner igen”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Av de hushåll som har helt eller delvis rörlig ränta på sina lån svarar 8 procent att de har för avsikt att binda räntan inom den kommande tremånadersperioden, jämfört med 11 procent förra månaden.

Undersökningen visar också att hushållen tror att Riksbankens styrränta om ett år ligger på 2,45 procent, ned jämfört med 2,55 procent föregående månad.

Bild: Boprisindikatorn

image

Bild: Förväntningar styrränta

image

 

Riksbankschefen: Inte överraskad av boprisfallet

”Inte så här långt. I den senaste prognosen har vi räknat med att huspriserna ska falla med ungefär 20 procent”, svarade han på frågan om Riksbanken överraskats av nedgången på bostadsmarknaden.

Han sade att nedgången kan bli kännbar för vissa säljare, men att bostadspriserna samtidigt stigit mycket de senaste åren.

”Den här typen av priskorrektioner är något man får leva med, man kan inte vänta sig att huspriserna alltid ska stiga med automatik”, sade Stefan Ingves.

Han tillade att man inte kan räkna med att alla alltid ska göra ”fantastiska bostadsaffärer”, särskilt som svensk ekonomi väntas krympa nästa år.

”Blir det dyrare att låna lånar man mindre, helt enkelt. Det som hänt är i linje med det kan man förvänta sig och även vad som är önskvärt. Idéen med räntehöjningar är att man ska låna mindre. Så förefaller det också vara”, sade Stefan Ingves.

Vad gäller ”respektavstånd” till ECB är det svårt att se att Riksbanken på längre sikt skulle kunna ha en lägre ränta än våra viktigaste handelspartners, uppgav Riksbankschefen vidare.

”Det är svårt att föreställa sig i ett längre tidsperspektiv att Sverige skulle lägga sig med en räntenivå under våra största handelspartners, och där spelar eurozonen en mycket stor roll”, sade han.

Vid det senaste penningpolitiska mötet i september talade han om ett ”respektavstånd till ECB:s styrränta” och att om räntorna höjs i omvärlden ”behöver vi följa med uppåt åtminstone i samma takt”.

Stefan Ingves ville inte svara på ECB:s senaste räntehöjning med 75 punkter innebär att Riksbanken kommer att höja minst så mycket vid kommande möte i november.

”Det går inte att säga”, sade han och pekade alltså på att det är svårt att på sikt avvika med en lägre styrränta.

”Om vi inte följer med andra uppåt finns skäl att tro att kronan kommer att försvagas ännu mer. Det lägger till något till inflationstakten och vi har nog bekymmer med inflationen i dagsläget”, sade han.

Riksbankschefen uppgav även att utsikterna för inflationen är inte fundamentalt annorlunda nu än vid Riksbankens senaste räntebesked i september.

”Det är inte så att vi har någon fundamentalt annorlunda bild i dagsläget än i den senaste penningpolitiska rapporten”, sade han.

Han pekade på att bilden är lite blandad, där diverse internationella transportkostnadsindex sjunker tillbaka samtidigt euroområdets inflation fortsatte upp i oktober.

Han sade vidare att den föreslagna elpriskompensationen inte är något som påverkar Riksbankens särskilt mycket.

”Jag kan inte se att det påverkar Riksbanken i någon större utsträckning, i alla fall inte så som det ser ut nu. Det kullkastar inte vår prognos när det gäller finanspolitiken”, sade Stefan Ingves.

Elprischocken uteblev i oktober

Oktober månads genomsnittspris på elbörsen Nordpool landade på 51 öre per kilowattimme i elområde SE1 och SE2 och 81 öre i elområde SE3 och SE4. För slutkund tillkommer elhandelsbolagens påslag, moms mm.

Priserna innebär en halvering i norr jämfört med september. I söder var nedgången ännu större och priset blev ungefär en tredjedel av septemberpriset (se tabell nedan).

Men faran inför vintern är inte över bara för att den befarade elprischocken uteblev i oktober. Men det ser ändå bättre ut än hur terminspriserna såg ut för några månader sedan.

– Om man tittar på hur det såg ut för ungefär två månader sedan så förväntade sig marknaden ungefär dubbelt så höga elpriser i vinter jämfört med hur förväntningarna ser ut idag, säger Christian Holtz, som är energimarknadsanalytiker på Merlin & Metis till SVT.

Nu indikerar elterminerna ett elpris på ”bara” mellan 2 och 3 kr per kilowattimme i SE3 och mellan 3 och 4 kr i SE4. Det är ändå betydligt högre än förra vintern. I december låg till exempel elpriset på drygt 1,80 kr per kilowattimme i SE3 och SE4.

En bidragande orsak till de lägre elprisförväntningarna är att de europeiska gaslagren byggts upp snabbare än väntat.

Samtidigt är det viktigt att tänka på att det handlar om prisförväntningar. En mild och blåsig vinter skulle kunna pressa priset medan en kall och vindstilla period skulle få priserna att skjuta i höjden.

Tabell: Månadsgenomsnittet öre/kWh på elbörsen Nordpool det senaste året

  SYS SE1 SE2 SE3 SE4
22-okt 81 51 51 81 81
22-sep 229 101 101 229 242
22-aug 235 18 52 223 305
22-jul 99 22 22 87 123
22-jun 123 51 51 126 180
22-maj 119 58 58 103 139
22-apr 138 53 54 89 114
22-mar 153 23 23 130 155
22-feb 95 26 26 77 84
22-jan 96 29 29 104 109
21-dec 151 67 67 181 187
21-nov 85 44 44 84 113

Not: Priset avser öre / kWh på Nordpool. För slutkund tillkommer elhandelsbolagens påslag, moms mm.

Källa: Nordpool