”Efter en lång period av låga räntor och billig finansiering går vi in i en ny tid där räntorna är högre än de varit historiskt. Vi ser framför oss ett fortsatt prisfall på bostadsmarknaden, med totalt 20 procent, och att kommersiella fastighetsvärden kommer att falla 15 procent. Sådana nedgångar har vi inte sett sedan 90-talet, men man ska komma ihåg att vi har en kraftig uppgång i ryggen”, säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman till Nyhetsbyrån Direkt.
Den höga inflationen får Riksbanken, och andra centralbanker, att gå fram aggressivt med räntehöjningar. Handelsbanken spår att Riksbankens höjer styrräntan med ytterligare 100 punkter, till 2,75 procent i början av nästa år, där den sedan planar ut.
Detta innebär att hushållens räntekostnader stiger till nivåer som senast sågs i mitten av 1990-talet. Tillsammans med höga elpriser och hög inflation i övrigt sätter det en ordentlig press på hushållen, som måste dra ned på sin konsumtion, vilket bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur.
”Den andel av inkomsten som hushållen måste lägga på el och räntor fördubblas, det kan handla om 10.000 kronor mer i månaden för en villaägare. Då blir det mindre kvar till annan konsumtion”, säger Christina Nyman.
Fastighetsbolag får högre räntor och stramare finansieringsvillkor, samtidigt som den vikande konjunkturen dämpar efterfrågan på lokaler. Totalt väntas det leda till att priset på kommersiella fastigheter sjunker med 15 procent.
”Det blir en helt annan kalkyl än tidigare när räntor och avkastningskrav stiger och vi tror på en betydande nedgång i marknadsvärden för kommersiella fastigheter. Det kommer dock att ske successivt under de kommande 12-18 månaderna. Nu råder det i stort sett stiltje på marknaden”, säger Christina Nyman.
Hyrorna, som i många fall är KPI-indexerade, kommer att höjas rejält under 2023. Enligt Handelsbanken fungerar det som en krockkudde, men det är inte säkert att hyrorna alla gånger kan höjas så mycket.
”Framför allt kommer det att vara svårt att höja hyrorna lika mycket som inflationen för handelsfastigheter, liksom för restauranger och hotell. För kontor ser vi större möjligheter till hyreshöjningar”, säger Christina Nyman.
Hon tillägger att det finns risker kring den kommersiella fastighetsmarknaden, framför allt kopplade till refinansiering, där obligationsfinansiering om 100-120 miljarder kronor förfaller årligen de kommande åren.
”Det är det aktiemarknaden oroar sig för, börskurserna för fastighetsbolag har fallit rejält. Vi tror att runt 20-25 procent av fastighetsbolagen kan få problem med finansieringen, där det kanske kan krävas försäljningar av fastigheter”, säger hon.
Här finns risken att alltför många tvingas sälja samtidigt, vilket skulle kunna pressa priserna mer än Handelsbanken räknar med.
”Det är inget huvudscenario, men blir det för stora försäljningar kanske det till slut inte finns några köpare längre. Då hamnar fastigheterna hos bankerna och det första som lär hända då är att det blir en kreditåtstramning. Då skulle vi hamna i en djupare lågkonjunktur. Men vi ser inte framför oss någon ny 90-talskris, läget är mycket bättre nu”, säger Christina Nyman.
På bostadsmarknaden har de stigande räntorna redan fått tydligt genomslag i priserna, som är ned drygt 9 procent från toppen i början av året. Handelsbankens bedömning är alltså att de ska ned ungefär lika mycket till innan de bottnar.
”Vi ser framför oss att bostadspriserna kommer att fortsätta sjunka tills Riksbanken slutar höja räntan. Sedan planar priserna ut på ungefär samma nivå som just före pandemin. Även om räntorna blir högre finns ändå en underliggande bostadsbrist och en ökande befolkning”, säger Christina Nyman.
De fallande bostadspriserna väntas tillsammans med rusande byggkostnader och dyrare finansiering få bostadsbyggandet att falla kraftigt. Handelsbanken spår en nedgång med 40 procent från toppåret 2021, till 40.000 påbörjade bostäder 2023. Sedan stoppas och vänds fallet.
”Mycket handlar om ökade kostnader. I grunden finns en efterfrågan på bostäder”, säger Christina Nyman.
Klimatinvesteringarna i fastighetssektorn väntas hållas uppe, bland annat till följd av ökade krav.
”Särskilt i energieffektivisering handlar det om stora investeringar som måste göras”, säger Christina Nyman.