Kategoriarkiv: Bostad

Flera storbanker har höjt boräntorna inför Riksbankens besked

SEB och Handelsbanken har däremot i skrivande stund inte rört sina tremånaderslisträntor sedan dammet hade lagt sig efter Riksbankens enprocentiga styrräntehöjning i september.

Det framgår av information på bankernas hemsidor.

Swedbank höjde i fredags listräntan för tremånaders bindningstid med 30 punkter till 4,64 procent. I måndags höjde Nordea sin tremånaderslistränta med 30 punkter till 4,59 procent.

Listräntorna är i praktiken maxräntor som bolånekunder sedan kan förhandla om rabatt på.

Riksbanken började höja styrräntan från noll i maj månad. I nuläget ligger den på 1,75 procent. Bedömare räknar med en ytterligare höjning vid det penningpolitiska beskedet på torsdag.

Enligt Infronts prognosenkät väntar åtta av nio tillfrågade ekonomer att styrräntan höjs med 75 punkter, till 2,50 procent, medan en tror på 50 punkters höjning och flera andra är inne på att det också kan bli 100 punkter igen.

Policymötet blir den mångårige riksbankschefen Stefan Ingves sista.

Elpriset faller tillbaka på tisdagen

I morgon väntas 1 kWh kosta 1,90 kr i samtliga svenska elområden. Det är ett rejält fall mot dagens 2,78 kr per kilowattimme. 

För den norra halvan av landet (SE1 och SE2) är dagens elpris på 2,78 kr per kilowattimme rekordhögt. Orsaken är bland annat isläggning i Luleälven som gör att vattenkraftsproducenterna måste dra ner på produktionen under några dagar. 

SPP: Många svenskar oroliga för sin ekonomi

På uppdrag av SPP har undersökningsbolaget Novus ställt frågor om hushållsekonomi och sparande till svenskarna. Undersökningen visar att nästan två av tre känner oro för sin ekonomi, skriver SPP i ett pressmeddelande. 

Oroskänslan är vanligare hos kvinnor mellan 30 och 49 år och personer som bor i lägenhet. Majoriteten av deltagarna, 80 procent, svarar att matpriserna påverkar hushållsekonomin allra mest. Två av tre, eller 66 procent, uppger att de tror att man kommer att konsumera mindre de kommande tolv månaderna jämfört med det senaste året. 

Strax mer än hälften, 51 procent, svarar att man behöver minska sina utgifter. Främst anledningen till det är att “klara ökade fasta kostnader”, vilket 55 procent av deltagarna uppger i undersökningen. 

Fler än fyra av tio hushåll, 44 procent, har mer än 100 000 kronor i buffert. Nära en tredjedel, 29 procent, av dem som har en hushållsbuffert uppger att de kommer att behöva använda den. Vidare svarar var något mer än var tredje person, 32 procent, att de inte har koll på hur mycket de har kvar att leva på efter att ha betalat fasta kostnader. 

– Undersökningen ger en bild över hur hushållen ser på sin ekonomi nu och tolv månader framåt. Det är en förvånansvärt positiv bild som hushållen ändå ger av sin ekonomi. Det verkar som att man ännu inte fullt ut sett effekterna av de sämre tiderna i sina plånböcker, säger SPP:s sparekonom Shoka Åhrman i en kommentar, och tillägger: 

– Den upplevda oron har i sin grund i att de faktiska kostnaderna har ökat, men också en volatil energimarknad och finansiella marknader samt en osäkerhet kring vilka ekonomiska stöd som kommer att komma närmaste tolv månaderna.

Däremot visar undersökningen att hushållen inte är särskilt oroliga för att bli arbetslösa eller långtidssjukskrivna, trots att många prognosmakare väntar sig en lågkonjunktur. Exempelvis svarar nästan nio av tio, eller 87 procent, att de inte är oroliga för att förlora jobbet under de kommande tolv månaderna. 

– Jag blir förvånad av att hushållen inte är speciellt oroliga för att bli arbetslösa eller långtidssjukskrivna nu när vi går in i en lågkonjunktur. Förklaringen ligger i att vi befinner oss i ett ekonomiskt läge som gör att det är svårt för hushållen att göra en långsiktig bedömning av sin ekonomi, eftersom det finns så mycket osäkerhet i ekonomin som helhet, säger Shoka Åhrman vidare i en kommentar. 

– Många hushåll har också rustat sig för sämre tider genom att bygga upp en buffert som en av tre räknar med att behöva använda under kommande 12 månaderna, fortsätter sparekonomen. 

Mer än hälften, 56 procent, känner dock oro för storleken på kommande pension. I den frågan är oron störst bland gruppen 50 till 64-åringar och framför allt kvinnor. 

Runt en av fyra, 24 procent, uppger att man kommer att spara mindre det kommande året och många är tveksamma till att göra nya köp eller försäljningar av aktier eller fonder. 

– Min bedömning är att många som sparar långsiktigt har insett att det är bättre att sitta stilla i båten än att försöka tajma marknaden. Att en majoritet är oroliga för sin pension är något som vi bör ta på största allvar, kommenterar Shoka Åhrman.

Elen rekorddyr i norra Sverige

”Jag tror spontant att måndagens pris är det högsta någonsin i SE1 och SE2, och då menar jag sedan vi delade in Sverige i fyra elområden”, säger elmarknadsanalytikern Christian Holtz till TT.

Orsaken till elprisrusningen är att vattenkraftsproducenterna i Luleälven påbörjat isläggningen vilket tillfälligt minskar produktionen under några dagar. 

Valueguard: Nedgången på bostadsmarknaden fortsätter

Bostadspriserna har sjunkit 5,9 procent under den senaste tremånadersperioden och sjunkit 10,0 procent under de senaste tolv månaderna.

Priserna på bostadsrätter sjönk 1,6 procent i oktober jämfört med föregående månad, medan villapriserna sjönk 3,8 procent. Säsongsrensat sjönk priserna på bostadsrätter 1,3 procent, medan villapriserna sjönk 2,7 procent.

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna sjunkit 7,9 procent samtidigt som villapriserna är ned 11,1 procent.

Under första halvan av november ser priserna på bostadsrätter ut att ha fortsatt ned. Priserna har sjunkit 0,8 procent i Stockholm och 2,2 procent i Göteborg, jämfört med hela september. November brukar normalt vara en månad med sjunkande bostadspriser.

Flera fastighetsmäklare konstaterar att bostadspriserna som väntat fortsätter ner, särskilt villapriserna, som påverkas av osäkerheten kring elpriserna. Samtidigt börjar det synas vissa tecken på en utplaning i Stockholm, där priserna visserligen går ned, men mindre än på andra håll.

”Stockholm är ofta en indikator på den fortsatta prisutvecklingen i resten av landet. Att vi ser mindre nedgångar där tyder därför på att man börjar hitta en balans mellan köpare och säljare”, säger Skandiamäklarnas vd Andreas Moritz.

Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, säger att de tidigast till våren räknar med en återhämtning på bostadsmarknaden, men att de samtidigt upplever att den värsta oron planat ut i storstäderna.

”Allt fler säljare anpassar nu sina förväntningar på bostadsaffären, även om det på många håll är en bit kvar till att möta köparna prismässigt. Utbudet av bostäder till salu är fortsatt högt med många kommande försäljningar, vilket ger stor fördel för spekulanterna”, säger han.

Erik Olsson Fastighetsförmedlingen menar att bostadsmarknaden ändå står emot väl, med tanke på att pandemieffekter klingat av, reallöner sjunker och räntor stiger.

”I ljuset av det visar bostadsmarknaden snarast stor styrka och motståndskraft nu när priserna inte gått ner mer”, skriver de och påpekar att priserna fortsatt är högre i dag än före pandemin.

Valueguards boprisstatistik bygger på data från bland andra Svensk Mäklarstatistik och Lantmäteriet, som sedan bearbetas för att ta hänsyn till att det säljs olika typer av bostäder varje månad. Genom att statistiken är kvalitetsjusterad mäts den underliggande prisutvecklingen på bostadsmarknaden.

Prisutveckling procent m-m 3 mån 12 mån
HOX      
Sverige -3,0 -5,9 -10,0
Bostadsrätter    
Sverige -1,6 -2,9 -7,9
Stockholm -1,7 -2,0 -8,0
Göteborg -2,4 -5,2 -10,1
Malmö -3,2 -4,7 -5,3
Villor      
Sverige -3,8 -7,5 -11,1
Stockholm -3,0 -6,1 -11,5
Göteborg -4,6 -8,1 -12,7
Malmö -2,5 -6,7 -11,2

 

Bild: Bostadspriser HOX-index

image

Bild: Bostadspriser, förändring i årstakt

image

Bild: Bostadspriser Stockholm, förändring i årstakt

image

 

Ny elprisrusning i helgen

Från att den senaste tiden legat på relativt låga nivåer fördubblades elpriset på fredagen jämfört med torsdagen. Men nu sticker elpriset ytterligare och blir i morgon det högsta dygnspriset sedan den 30 september.

Enligt Nordpool kommer en kilowattimme kosta 2,04 kr i landets samtliga elområden på lördagen. Det är nästan 10 000 (!) procent högre än förra helgen då elpriset låg på 2 öre. 

SBAB: Fortsatt låga boprisförväntningar

”Vår egen prognos är att bostadspriserna kan komma att falla med drygt 20 procent från toppen i våras till botten nästa år och i huvudsak till följd av stigande bolåneräntor. Bostadsägarnas förväntningar ligger i linje med denna bedömning”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

På ett års sikt tror nu 16 procent av de som äger en bostad att priset på den egna bostaden kommer att öka, medan 42 procent tror att det kommer att sjunka, motsvarande ett nettotal på -26 procent. I augusti var motsvarande andelar 18 respektive 45 procent, och därmed ett nettotal på rekordlåga -27 procent.

På tre års sikt tror hushållen däremot på stigande priser och även här har förväntningarna ökat något. 37 procent tror på en prisuppgång och 15 procent spår en nedgång, jämfört med 37 respektive 19 procent för tre månader sedan.

Bland de bostadsägare som tror på sjunkande bostadspriser är den överlägset vanligaste anledningen stigande boräntor.

SBAB noterar samtidigt att det aldrig tidigare varit en så stor andel som svarar ”vet inte” när de tillfrågas om den framtida boprisutvecklingen.

”Att så många svarar att de är osäkra på hur bostadspriserna kommer att utvecklas är signifikativt för hela den situation vi nu befinner oss i. En förklaring kan vara att de stora prognosmakarna har reviderat ned sina prognoser i rask takt och pekat på en annalkande lågkonjunktur, samtidigt som sysselsättningen har fortsatt att stiga och arbetslösheten falla. För hushållen kan det vara svårt att tolka alla olika signaler och bilda sig en egen uppfattning om den ekonomiska utvecklingen”, säger Robert Boije.

SBAB fortsätter också att ställa en extrafråga om i vilken grad bostadsägarna tror att bostadspriserna kommer att påverkas om elpriserna fortsätter att öka. Nu svarar 80 procent att de påverkas, i stort sett samma andel som för tre månader sedan.

Bild: Nettotal boprisförväntningar

image

 

Elprisskillnaden har ”markant inverkan” på villapriserna

Sverige är uppdelat i fyra elområden. Priserna har länge varit högre i landets sydligaste delar, elområde tre och fyra, än i norr, men skillnaden har blivit än mer påtaglig under 2022. I samband med pristoppen i augusti kostade exempelvis elen i snitt 3,05 kr per kilowattimme i elområde fyra mot bara 18 öre i elområde ett, det vill säga Sveriges sydligaste respektive nordligaste delar. 

Den här markanta prisskillnaden har inte bara påverkat svenskarnas plånböcker olika utan också villamarknaden. Några månader in på det här året började skillnaden i elpris göra avtryck på villapriserna runt om i landet, uppger Svensk Mäklarstatistik i ett pressmeddelandet.

– Därefter är skillnaden mellan elprisområdenas inverkan markant, skriver Svensk Mäklarstatistik. 

Organisationen har undersökt hur priserna på villor utvecklats i landets fyra elområden under perioden januari 2022 till och med mitten av november. 

Statistiken visar att villapriserna fallit nästan dubbelt så mycket i södra Sverige som i norra delarna av landet. Detta räknat från pristoppen på bostadsmarknaden.

I elområde tre och fyra har priserna på villor fallit 12 respektive 13 procent från toppen, vilket kan jämföras med en nedgång på 6 till 7 procent i norra Sverige. 

I närtid har villapriserna i södra Sverige sjunkit med 2 procent under oktober och november medan de är oförändrade i elområde ett och två. 

Dubbel så dyr el på fredag

En kilowattimme väntas kosta 1,17 kr i den norra halvan av landet (SE1 och SE2) och 1,19 kr i den södra halvan (SE3 och SE4).

Det är mer än dubbelt så dyrt som på torsdagen då en kilowattimme kostar 52 öre i samtliga elprisområden. 

Fredagens pris är för övrigt det högsta dygnspriset sedan i början av oktober i elområde SE1 och SE2. I söder är priset det näst högsta dygnsgenomsnittet under november månad. 

Priserna gäller elbörsen Nordpool. För slutkund tillkommer skatter, moms och överföringsavgifter. 

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Här kan du med hjälp av Compricer jämföra elpriser och få hjälp med att byta elhandelsbolag.

Hemnet: Bostadsspekulanter tror att vändningen dröjer

När Hemnet i november frågat sina besökare hur mycket mer de tror bostadspriserna i det egna området ska gå ned innan de vänder eller planar ut är det endast 15 procent som räknar med ett ytterligare fall på mer än 10 procent. Det vanligaste svaret, som 29 procent anger, är att priserna ska ned 1-5 procent till, följt av 22 procent som tror på nedgång med 6-10 procent. 14 procent tror inte att priserna ska ned mer från dagens nivå.

Samtidigt som många besökare alltså tror att större delen av nedgången är avklarad är de inställda på att en vändning ändå dröjer ett tag till. 26 procent tror att det tar 6-12 månader och 24 procent mer än 12 månader. Det är bara drygt 10 procent som menar att det redan vänt eller att det kommer att göra det inom 3 månader.

Hemnet analytiker Erik Holmberg tycker att besökarna är rätt ute:

”Denna uppfattning om kommande utveckling är rimlig utifrån nuläget på marknaden där prisnedgången under hösten inte fortsatt i samma takt som i våras. Samtidigt präglas marknaden av oro och det har byggts upp ett rekordstort utbud av bostäder till salu. Det talar för att vi tidsmässigt har en bit kvar innan en vändning av prisutvecklingen, även om situationen skulle ändras och det skulle börja komma in positiva faktorer kring ränteutvecklingen eller ekonomin generellt”, säger han i en kommentar.