Storbanken SEB har räknat på hur mycket utgifterna för hushållen väntas öka i år när hög inflationen bitit sig fast i den svenska ekonomin. I kalkylen ingår kostnader för bolån, drivmedel, el, uppvärmning och mat.

En tvåbarnsfamilj med villa och bil har tidigare haft årliga hushållsutgifter på strax över 77 000 kr. Med den höga prisökningstakten i Sverige väntas utgifterna mer än fördubblas till 157 000 kr i år, enligt SEB.

I förhållande till den disponibla inkomsten för samma typfamilj motsvarar utgiftsökningen nästan en och halv månadsinkomst, vilken ligger på 60 000 kr inklusive barnbidrag, skriver storbanken vidare.

– På ett år har det ekonomiska klimatet förändrats drastiskt och hushållen står inför en tid som först och främst handlar om att övervintra. Många kommer att behöva se över den privatekonomiska verktygslådan, med allt från förändrade konsumtionsbeteenden till förändrat sparande och amortering, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Men det är stora lokala skillnader, påpekar SEB. En familj i Luleå får räkna med att hushållsutgifterna stiger med 80 procent medan de i Malmö väntas öka hela 111 procent under 2022.

De stora skillnaderna beror bland annat på elkostnaden, som varierar kraftigt i landet. I de sydligaste delarna av Sverige, elområde 4, stiger elräkningen med nästan 2 000 kr i månaden för en genomsnittlig barnfamilj. Det kan jämföras med omkring en hundralapp i Luleå, som ingår i elområde 1, skriver SEB.

En annan skillnad är bostadspriserna som är högre i södra än i norra Sverige. En räntehöjning från 1,5 till 3,5 procent innebär att den årliga räntekostnaden ökar med nästan 50 000 kr för en familj med villa i Malmö jämfört med 27 000 kr i Luleå.

Pensionärer drabbas också hårt av prisökningarna i ekonomin, poängterar storbanken. Ett par med genomsnittlig pension kan vänta sig att deras hushållsutgifter stiger med nästan 47 000 kr under 2022. Även här förekommer det stora lokala skillnader, enligt SEB.

I SEB:s färska boprisindikator framgår det att hushållen förväntar sig att Riksbankens styrränta uppgår till 1,48 procent om ett år. Septembersiffran var marginellt högre, 0,03 procentenheter, än månaden innan.

Marknaden delar dock inte hushållens optimism utan räknar med styrräntan uppgår till 2,54 procent redan vid årsskiftet. I slutet av 2023 ligger prognosen nästan 2 procentenheter högre än hushållens bedömning på 3,41 procent, enligt SEB:s enkätundersökning bland institutionella investerare, “Fixed Income Survey”.

SEB:s privatekonom Américo Fernández ser tydliga risker med hushållens låga ränteförväntningar.

– Jag tror att många hushåll förstått att inflationen påverkar deras hushållskalkyler. Men möjligen har man inte tagit tillräckligt med höjd för hur mycket räntekostnaden kan komma att förändras under hösten och det kommande året, säger han.

Américo Fernández påpekar att den stora skillnaden i förhållande till marknadens bedömning talar för att hushållen kan bli tagna på sängen när Riksbanken väntas gå hårt fram med räntehöjningar för att få ned inflationen.

– Det kommer att få effekter på konsumtionen, det vill säga att man håller ännu hårdare i plånboken än vad man gör i dag. Samtidigt är hushållens konsumtion en väldigt viktig tillväxtmotor för svensk ekonomi, vilket inte bådar gott för vare sig våra företag eller ekonomin i stort, säger han.

Beräkningar från SEB visar att den höga inflationen väntas innebära att hushållsutgifterna – som även inkluderar räntekostnader – för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj ökar med ungefär 80 000 kr under 2022, vilket motsvarar en fördubbling mot året innan.

Den dramatiska kostnadsökningen för hushållen kommer också att spilla över på bostadsmarknaden i form av fortsatta prisnedgångar, tillägger Américo Fernández.

Bostadspriserna har redan kommit ned ordentligt, men SEB räknar med ytterligare prisfall som slutligen landar på mellan 15 till 20 procent i mitten av 2023 jämfört med toppnoteringen i våras.

– Fallande bostadspriser är nog generellt inte ett stort problem för hushållen mer än den psykologiska effekten att man känner sig fattigare och förmodligen håller hårdare i plånboken, säger han.

SEB:s privatekonom tillägger att den nya regering som ska tillträda efter riksdagsvalet med stor sannolikhet sjösätter olika stödåtgärder för att motverka kostnadschocken för hushållen.

– Höstbudgeten i oktober kommer garanterat innehålla en del plånboksåtgärder som lindrar delar av den här utgiftssmällen, men långt ifrån allt eftersom finanspolitiken måste ha träffsäkra åtgärder som inte motverkar Riksbankens arbete, säger Américo Fernández.

I våras lämnade Riksbanken nollräntan bakom sig. I slutet på april höjdes styrräntan med 25 punkter till 0,25 procent och förändringen trädde i kraft efter månadsskiftet. Riksbanken drog därefter till med ytterligare en höjning på 50 punkter till 0,75 procent i juli.

Svenska bolåneaktörer har däremot tagit i betydligt hårdare än Riksbanken när de höjt sina räntor, visar statistik från jämförelsesajten Compricer. Privata Affärer har sammanställt utvecklingen på den rörliga snitträntan hos etablerade bolåneaktörer i Sverige från april till och med augusti (se tabell längre ned i artikeln).

Sammanställningen visar att bolagens rörliga snitträntor ökat med runt 1,1 procentenheter i genomsnitt, motsvarande ett påslag på 35 punkter jämfört med Riksbankens höjning av styrräntan under perioden.

Värstingarna är Stabelo och Skandia, vars rörliga snitträntor ökat med 1,29 respektive 1,24 procentenheter. Tätt bakom skuggar Länsförsäkringar med en höjning på 1,17 procentenheter under perioden, enligt Compricer. 

I augusti uppgick den rörliga snitträntan till 2,4 procent hos Stabelo, 2,46 procent hos Skandia och 2,53 procent hos Länsförsäkringar.

I ett mejl till Privata Affärer understryker Stabelos vd Hampus Brodén att det inte den nuvarande styrräntan som är ”avgörande för bolåneaktörernas finansieringskostnader” – vilket slutligen styr räntenivån mot kunderna – utan referensräntan Stibor med tre månaders löptid. Den reflekterar marknadens förväntningar på styrräntan tre månader framåt. 

– Svenska 3-månadersbolåneräntor har historiskt skuggat Stibor väldigt väl. Notera också att Stibor sedan början av april är upp mer än 1,4 procent, det vill säga även vi har en del ”catching up” att göra, skriver Hampus Brodén och syftar på att bolagets rörliga snittränta inte ökat i nivå med tre månaders Stibor sedan april.

Skandia och Länsförsäkringar svarar med ett liknande resonemang. Bolagen poängterar att Riksbankens styrränta bara är en av flera faktorer som påverkar kostnaden för bankens upplåning, vilket har störst inverkan på ränteläget för de rörliga bolånen. 

Bolåneaktörerna betonar även att förändringen i deras rörliga snitträntor gäller en begränsad tidsperiod i Privata Affärers sammanställning. 

Att uppgången i Stabelos rörliga snittränta är den största bland svenska bolåneaktörer under perioden beror på att bolaget är mer snabbfotat än sina konkurrenter, enligt vd Hampus Brodén. 

– Jag tror att svaret är att framförallt de större aktörerna är något långsammare när det gäller att reagera på marknadsräntorna, skriver han.

Tabell: Rörlig snittränta i april och augusti för respektive bolag. Skillnaden månaderna emellan i procentenheter. Källa: Compricer. 

Hushåll med fjärrvärme har varit stora vinnare i år när elpriserna rusat till nya rekordnivåer. Fjärrvärmepriserna är också trögrörliga – de justeras vanligtvis en gång om året och förändringen gäller då från årsskiftet.

Sedan början av 2010-talet har kostnaden för svenska fjärrvärmekunder ökat marginellt, ungefär 1-2 procent årligen. Men nu talar det mesta för “ett trendbrott i den låga prisändringstakten”, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor kring fjärrvärme på Energiföretagen.

– Fjärrvärmebolagens kostnader har ökat dramatiskt. Det gäller framför allt på bränslen, som är den enskilt största kostnadsposten, där vi ser prisökningar på mellan 15-25 procent, säger han, och tillägger:

– Det gör att det i många fall blir svårt att få affären att gå ihop om man inte höjer priserna.

Han betonar att fjärrvärme är en kapitalintensiv bransch som kräver stora anläggningar och ett omfattande distributionsnätverk. Prissättningen påverkas även av kostnadsutvecklingen för konkurrerande uppvärmningsformer.

– Det närmaste alternativ till fjärrvärme är värmepump. Där har kostnaderna också gått upp givet de höga elpriserna och stigande räntorna, säger han.

Många svenska fjärrvärmekunder berörs av det som kallas Prisdialogen – en överenskommelse mellan branschorganisationen Energiföretagen och tre kundorganisationer där parterna diskuterar innan bolagen genomför sina prisförändringar. Fjärrvärmebolagen måste exempelvis motivera den kommande justeringen och ge en prisprognos för de efterföljande två åren.

Bolagen som deltar i Prisdialogen måste informera kunderna om den kommande prisförändringen vid årsskiftet senast den 15 september. För övriga fjärrvärmebolag gäller minst två månaders varsel, det vill säga den 1 november.

Diskussionen mellan företagen och konsumenterna pågar i många fall fortfarande, men ett tiotal bolag har redan lämnat besked om den nya prissättningen för nästa år.

– Där har vi sett att merparten avstår helt från att höja priserna eller håller sig inom sina prognoser på 1-3 procent, säger Daniel Lundqvist, och fortsätter:

– Vi vet inte ännu hur de resterande bolagen gör. Men vi befarar fortfarande att många kommer att behöva höja priserna mer än vad man gjort under de senaste åren.

Daniel Lundqvist vill däremot inte uppge några siffror vad gäller de prishöjningar som Energiföretagen väntar sig från fjärrvärmebolagen.

Fjärrvärmepriserna verkar dock inte höjas i samma storleksordning som bolagens ökade bränslekostnader. Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet handlar det om prisökningar på närmare 10 procent. 

En anledning till att vissa bolag kan avstå från att höja priserna är att de producerar el och fjärrvärme samtidigt, så kallad kraftvärme, något som varit förmånligt i södra Sverige där elpriserna rusat allra mest.

– Dessa bolag kan – åtminstone i dagsläget – kompensera för de högre bränslepriserna genom att sälja el, säger Daniel Lundqvist.