”Både de korta och långa marknadsräntorna har under en tid stigit kraftigt och därmed har bankernas upplåningskostnader på kapitalmarknaden ökat. Mot bakgrund av detta höjer SBAB idag listräntorna för bolån på samtliga bindningstider”, skriver banken i ett pressmeddelande.

Tabell: SBAB:s listräntor för bolån

”Flera faktorer samverkar negativt nu när höjda priser på basvaror som mat, el och drivmedel ger sänkta reallöner samtidigt som högre räntor gör boende dyrare. Effekten av det förstärks av att 30 procent av visningsbesökarna vill lägga mindre av sin konsumtion på boendet nu än under pandemin. Om man har mindre pengar att röra sig med, och vill lägga en mindre del av dem på boendet pressas priserna”, säger Johan Nordenfelt, informationschef vid Erik Olsson Fastighetsförmedling.

I augusti räknar 9 procent av visningsbesökarna med stigande bostadspriser det kommande året, ned från 20 procent i november. Samtidigt ökar andelen som tror på sjunkande priser, till 67 procent från 45 procent.

Nettoandelen som tror på stigande kontra sjunkande bostadspriser det kommande året har därmed fallit till -58 procent i augusti från -25 procent i maj. Det är tangerad lägstanivå från oktober 2011, när Riksbanken hade höjt sin styrränta till 2,00 procent, vilket också var toppen i den höjningscykeln.

EOBi visar att också att visningsbesökarna kalkylerar med en rörlig bolåneränta på 4,1 procent när de planerar sitt köp, upp från 3,7 procent i maj och en nivå som senast sågs sommaren 2019. Johan Nordenfelt påpekar att detta ger en ovanligt stor marginal mot den rörliga boräntan.

”Det ger oss en stabilare bostadsmarknad med bättre motståndskraft mot framtida räntehöjningar”, säger han.

Vidare planerar visningsbesökarna med en något lägre belåningsgrad än för tre månader sedan. I EOBi ställs också för tredje gången frågan om visningsbesökarna tänker lägga en mindre del av sin konsumtion på bostaden när Sverige nu öppnat upp igen. Nu svarar 30 procent ja, mot 32 procent i maj och 24 procent i februari.

EOBi bygger på svar från personer som var på Erik Olssons bostadsvisningar i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund i augusti.

Bild: Nettotal bostadspriser 12 mån

”I kölvattnet av hushållens markant minskande köpkraft, till följd av hög inflation i allmänhet och höga el- och drivmedelspriser i synnerhet, har efterfrågan på nyproducerade bostäder sjunkit dramatiskt på senare tid. På marknader med redan befintliga överskott på nya bostäder, som för hyresrätter i Västra Götaland och Skåne län, driver detta upp överskottet ytterligare”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

Han konstaterar samtidigt att på marknader med underskott, som villor runt Stockholm, bidrar den lägre efterfrågan i stället till att minska underskottet.

HMI beräknas genom att ställa utbudet av nyproduktion i relation till efterfrågan på samma ort, där efterfrågan beräknas både av hushållens köpkraft och deras flyttmönster. Indexet finns beräknat för hyresrätter, bostadsrätter och villor.

Ett index på 0,5-1,5 betyder att marknaden för nyproduktion är i balans. Ett index över 1,5 innebär att utbudet är tydligt större än efterfrågan, medan ett index under 0,5 innebär att det byggs mindre än vad hushållen efterfrågar.

För hela Sverige råder det balans i bostadsbyggandet under det andra kvartalet, med ett index på 1,1. Bakom detta döljer sig dock stora skillnader mellan olika upplåtelseformer och regioner.

För hyresrätter är indexet hela 1,6 – i en tydligt stigande trend. Allra störst är överskottet av nya hyresrätter i Västra Götaland, men även i Skåne finns ett överskott, och Stockholm är på väg åt det hållet.

För bostadsrätter är indexet 0,8 där den tidigare trenden mot underskott brutits av den sjunkande efterfrågan.

Villor, där byggandet länge varit lågt, tar ett skutt upp till ett index på 0,9.

Robert Boije konstaterar att bostadsbyggarna inte sänkt priset på nyproduktion, den kraftigt minskade efterfrågan till trots och tal från byggarna själva om i stort sett tvärstopp i försäljningen av nya bostäder.

”Skälet är troligen att de har hamnat i lite av vad man skulle kunna kalla en rävsax där priset på insatsvarorna i produktionen har blivit dramatiskt mycket högre än vad som budgeterades när projekten planerades och drogs i gång. Jag skulle bli förvånad om vi snart ändå inte får se en viss uppgång i andelen prissänkta objekt då ju priserna på andrahandsmarknaden sjunkit markant den senaste tiden”, säger Robert Boije.

Bild: SBAB Booli Housing Market Index Sverige

Bild: SBAB Booli Housing Market Index hyresrätter, län

Riksbankens monsterhöjning med hela 1 procentenhet kommer bli kännbar för bolånetagare med rörlig ränta. Dessutom kommer räntan stiga ytterligare framöver.

I en intervju i Ekot i morse uppmanade Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier att ”ringa banken om det blir knapert” och diskutera en paus i amorteringarna.

Några timmar efter att intervjun med Braconier publicerats skickade Finansinspektionen ut ett pressmeddelande om vad som krävs för att göra undantag från amorteringskravet.

Enligt reglerna är det upp till bankerna att bevilja tillfälligt undantag. Men bara om det finns särskilda skäl.  FI påpekar att det faktum att boräntorna stiger inte är skäl nog.

”Att ett hushåll är räntekänsligt och påverkas när låneräntan höjs är inte i sig ett särskilt skäl. Bankerna testar bolånetagare i sin kreditprövning för att se att de har goda marginaler att klara högre räntenivåer. De senaste åren har bankerna utgått från att nya bolånetagare ska klara av räntebetalningar, amorteringar och övriga levnadskostnader även vid räntenivåer på mellan 6 och 7 procent”, skriver FI.

Däremot kan ”särskilda skäl” vara att ett hushålls ekonomiska förutsättningar väsentligt försämrats.

”Till exempel kan det handla om inkomstbortfall till följd av sjukdom, arbetslöshet eller liknande. Men, det kan även vara fråga om att ett hushåll får så kraftigt ökade utgifter, till exempel för stigande elkostnader, att hushållets ekonomiska marginaler krymper markant”, skriver FI.

Riksbankens monsterhöjning med hela 1 procentenhet kommer bli kännbar för bolånetagare med rörlig ränta. Dessutom kommer räntan stiga ytterligare framöver.

I en intervju i Ekot i morse uppmanade Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier att ”ringa banken om det blir knapert” och diskutera en paus i amorteringarna.

Några timmar efter att intervjun med Braconier publicerats skickade Finansinspektionen ut ett pressmeddelande om vad som krävs för att göra undantag från amorteringskravet.

Enligt reglerna är det upp till bankerna att bevilja tillfälligt undantag. Men bara om det finns särskilda skäl.  FI påpekar att det faktum att boräntorna stiger inte är skäl nog.

”Att ett hushåll är räntekänsligt och påverkas när låneräntan höjs är inte i sig ett särskilt skäl. Bankerna testar bolånetagare i sin kreditprövning för att se att de har goda marginaler att klara högre räntenivåer. De senaste åren har bankerna utgått från att nya bolånetagare ska klara av räntebetalningar, amorteringar och övriga levnadskostnader även vid räntenivåer på mellan 6 och 7 procent”, skriver FI.

Däremot kan ”särskilda skäl” vara att ett hushålls ekonomiska förutsättningar väsentligt försämrats.

”Till exempel kan det handla om inkomstbortfall till följd av sjukdom, arbetslöshet eller liknande. Men, det kan även vara fråga om att ett hushåll får så kraftigt ökade utgifter, till exempel för stigande elkostnader, att hushållets ekonomiska marginaler krymper markant”, skriver FI.

”Under 2022 har de allt högre bolåneräntorna och den svaga inkomstutvecklingen dämpat efterfrågan, och bostadspriserna har fallit under våren och sommaren. Trots att bostadspriserna väntas falla även nästa år innebär prognosen att prisnivån i slutet av 2024 likväl är något högre än före pandemin”, skriver de.

De fallande bostadspriserna, i kombination med höga byggkostnader och ökade finansieringskostnader, får även bostadsbyggandet att minska kraftigt.

”Under 2022 har de allt högre bolåneräntorna och den svaga inkomstutvecklingen dämpat efterfrågan, och bostadspriserna har fallit under våren och sommaren. Trots att bostadspriserna väntas falla även nästa år innebär prognosen att prisnivån i slutet av 2024 likväl är något högre än före pandemin”, skriver de.

De fallande bostadspriserna, i kombination med höga byggkostnader och ökade finansieringskostnader, får även bostadsbyggandet att minska kraftigt.