Tanken är att staten ska tillföra likviditet till elhandelsbolagen så att dessa ska kunna erbjuda kunderna avbetalning. 

Finansminister Mikael Damberg (S) sade vid en pressträff tillsammans med energiminister Khashayar Farmanbar på torsdagen att en elräkningsakut skulle kunna vara på plats ”senast när novemberräkningen ska betalas”.

”Det är en dramatisk omkastning i bostadsägarnas prisförväntningar på bara några månader. I början av året var det en stor majoritet av bostadsägarna som trodde på fortsatt stigande bostadspriser på ett års sikt. Efter den senaste tidens bostadsprisfall och prognoser om fortsatt stigande bostadsräntor är det nu i stället en stor majoritet som tror på fortsatt fallande bostadspriser. Det är den mest pessimistiska synen sedan vi började mäta detta”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

På ett års sikt tror nu 18 procent av de som äger en bostad att priset på den egna bostaden kommer att öka, medan 45 procent tror att det kommer att sjunka, motsvarande ett nettotal på -27 procent. I maj var motsvarande andelar 36 respektive 23 procent, och därmed ett nettotal på 13 procent.

På tre års sikt är det fortsatt en majoritet som tror på stigande priser, även om förväntningarna även här är rekordlåga. 37 procent tror på en prisuppgång och 19 procent spår en nedgång, jämfört med 44 respektive 15 procent för tre månader sedan.

Bland de bostadsägare som tror på sjunkande bostadspriser är den överlägset vanligaste anledningen stigande boräntor.

Bland de få som räknar med stigande bostadspriser är det fortsatt vanligaste skälet till den prognosen ett högt efterfrågetryck i det egna bostadsområdet.

SBAB fortsätter att ställa en extrafråga om i vilken grad bostadsägarna tror att bostadspriserna kommer att påverkas om elpriserna fortsätter att öka. Nu svarar 82 procent att de påverkas, upp från 78 procent för tre månader sedan och 70 procent i början av året.

”Mot bakgrund av elprisernas utveckling den senaste tiden är detta inte särskilt förvånande. De höga elpriserna har nu seglat upp som ett snart större problem för småhusmarknaden än de stigande bostadsräntorna. Utmaningen torde vara särskilt stor i Syd- och Mellansverige”, säger Robert Boije.

Bild: Nettotal boprisförväntningar

När det gäller bostadsaffärens viktigaste del, boräntan, har vi tyvärr bara sett början på en tuff period. Riksbankens styrränta väntas stiga med ytterligare drygt 1 procentenhet under det närmaste halvåret. Därtill kommer skenande elpriser och inflationsrally.

Glöm därför planerna på svindyra renoveringar och trädgårdsarkitekter. Lägg i stället kraft på uppvärmningssystem, isolering, energiförbrukning, driftskostnader, ja, sådant som merparten i normalfall tycker är dötrist.

Enligt uppgifter från Energimyndigheten är det i första hand hus byggda mellan 1960 och 1980 som har svag energiprestanda. Läs därför alltid energideklarationen noga och kolla dessutom upp statusen på eventuella berg- och luftvärmepumpar. Moderna pumpar är väsentligt mer effektiva än äldre modeller.

Även du som är på jakt efter en bostadsrätt får se över din checklista. När boräntorna rusar blir föreningens ekonomi ännu viktigare. Kolla därför hur bostadsrättsföreningens ekonomi mår. Hur ser belåningen ut? Bindningstiderna? Finns det reparationsfond eller underhållsfond?

Bostadsrättspriserna i Sverige sjönk 2 procent i augusti jämfört med föregående månad. Villapriserna sjönk 2 procent. Det visar statistik från Svensk Mäklarstatistik.

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna sjunkit 4 procent, jämfört med en nedgång på 2 procent i juli. Samtidigt har villapriserna sjunkit 1 procent, ned från +1 procent förra månaden.

Svensk Mäklarstatistik konstaterar att bostadspriserna fortsatte ned i augusti, där nedgången för bostadsrätter dämpades något medan den ökade för villor, jämfört med månaden före.

De noterar också att marknaden fortsatt är mer avvaktande än i fjol, där det under de tre sommarmånaderna såldes 21 procent färre bostadsrätter och 10 procent färre villor än motsvarande period 2021.

Mäklarsamfundets vd Jonas Rosén säger i en kommentar att trots breda prisfall syns en tendens till stabilisering i augustisiffrorna.

”Det stämmer överens med vad vi hör från våra medlemmar i de berörda marknaderna, som bekräftar att det finns en del oro kvar på marknaden, men att säljare och köpares förväntningar börjar mötas. Det är ännu för tidigt att säga om trenden håller i sig, säger han.

Erik Olsson Fastighetsförmedling konstaterar att deras eget Erik Olsson bostadsindex visar på rekordlåga prisförväntningar bland bostadsköpare, där 67 procent tror att bostadspriserna är lägre om ett år.

”Att förväntningarna är så lågt ställda med mycket negativt som redan är diskonterat gör marknaden mer motståndskraftig”, skriver de och påpekar att det också är relativt få som räknar med större prisnedgångar.

Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.

För augusti innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för juni-augusti jämförs med motsvarande viktade medelvärde för maj-juli. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med mars-maj.

Bild: Priser bostadsrätter

Bild: Priser villor

K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.

Enligt statistik från Compricer så steg snitträntan på tremånaders bolån med 0,34 procentenheter i augusti och ligger nu på 2,44 procent. Lägst genomsnittsränta hade Hypoteket med 2,19 procent medan Nordea hade högst snittränta (2,75 procent).

Compricers statistik visar också att bankernas genomsnittsräntor på tremånaders bolån stigit betydligt mer än Riksbankens styrränta.

– Sedan Riksbanken lämnade nollräntan i våras har bankernas rörliga snittränta stigit med i genomsnitt 1,09 procentenheter samtidigt som Riksbanken har höjt styrräntan med 0,75 procentenheter. Om detta kommer att bidra till högre marginaler hos bankerna eller om de höjer på grund av förväntningarna att Riksbanken höjer styrräntan ytterligare vid nästa räntebesked återstår att se, säger Compricers sparekonom Christina Sahlberg i en kommentar.

När det gäller de bundna boräntorna så föll faktiskt dessa tillbaka en smula under augusti. Genomsnittsräntan för 3-års bundet sjönk med 0,03 procentenheter till 3,57 procent. Lägst snittränta hade Stabelo (3,30 procent) medan SBAB hade högst (3,7 procent).

Även boränta med fem års bindningstid föll 0,03 procentenheter till 3,68 procent. Länsförsäkringar hade lägst genomsnittsränta på femårslån (3,47 procent) medan Ica Banken intog jumboplatsen med en snittränta på 3,88 procent.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!

Ekot hänvisar till källor som uppger att elbolag menar att kriget i Ukraina är en oförutsedd händelse som skulle ge rätt att häva befintliga elavtal.

Dagens höga elpriser gör att det blir en förlustaffär för elbolagen att leverera el till kunder som har tecknat långa avtal med lågt fast pris.

– Det grundläggande problemet på europeisk elmarknad är att konsumtionen är större än utbudet, vi har helt enkelt för hög konsumtion i relation till vad som produceras. Situationen med för lågt utbud förvärras ytterligare när en så stor del av produktionen baseras på gas. Många europeiska länder har byggt upp stora lager inför vintern men de räcker inte om leveranserna utifrån minskar kraftigt. Något som nu sker när Ryssland stryper sin gasexport till Europa. Det kommer sannolikt leda till än större brist på el och då stiger priserna ytterligare från redan dramatiska nivåer, säger Kopfer i ett pressmeddelande.

Exakt hur höga priserna kommer att bli är dock omöjligt att säga, menar Kopfer.

– Men bra bit över 10kr per kWh kan inte uteslutas i ett värsta-scenario. Elmarknaden fungerar inte speciellt bra just nu med dessa extrema prisförändringar och prisnivåer som är ohållbara på sikt, säger han.

Han tror dock att en uppdelning av elmarknaden i två delar, en som är baserad på naturgas och den övriga marknaden, skulle kunna gynna svenska elkonsumenter.

– Nu finns det idéer att exempelvis sätta pristak på importerad gas. Det låter bra men fungerar sällan i praktiken då de kan mötas av minskade leveranser från producentländerna. En mer realistisk idé är att dela upp elmarknaden i två delar; en som är baserad på naturgas och en övrig elmarknad, så att inte bristen på naturgas påverkar hela marknaden. Det är inte heller helt lätt men något som kan leda till att vissa länder som har liten förbrukning av gas, däribland Sverige, skulle gynnas, säger han men påpekar att grundproblemet med för stor konsumtion i relation till produktionen inte är något som går att lösa vid skrivbordet.

Enligt siffror från elbörsen Nordpool kommer en kilowattimme i morgon kosta 2,52 kr i elområde SE1 vilket kan jämföras med dagens pris på 1,38 kr. 

För elområde SE2 väntas priset också bli 2,52 kr per kilowattimme, upp från dagens 1,40 kr. 

Därmed slås rekordpriset från i vintras då en kilowattimme den sista november i fjol kostade 2,41 kr.

Även i söder blir det dyrare på onsdagen. I både SE3 och SE4 kommer en kilowattimme kosta 4,10 kr, upp från dagens 3,47 kr per kilowattimme. 

Moderaterna pekar på att det nu är riktigt tufft för hushållen med stigande boräntor, höga elpriser och stigande priser på mat och drivmedel. Detta samtidigt som bostadspriserna sjunker. Det har gjort att vi nu är rekordpessimistiska.

– Inte sedan man började mäta har man nått de här nivåerna på hushållens pessimism, inte under 1990-talskrisen, inte under finanskrisen, säger Svantesson.

Moderaterna anser därför att det är rimligt att pausa amorteringskravet i sex månader och sedan utvärdera en eventuell förlängning. 

– Man upplever att bolånekostnaderna är brutalt höga. Det är rimligt att pausa amorteringskravet, säger Svantesson.

Socialdemokraterna vill avvakta

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska se över amorteringskravet och bolånetaket. I en intervju med Nyhetsbyrån Direkt på måndagen sade statsminister Magdalena Andersson att dagens amorteringskrav skapades i ett lågränteläge och att regeringen vill vara beredda på att snabbt kunna justera dem om det skulle behövas.

Men i nuläget vill hon inte säga om regeringen vill sänka någon av dem.

– Vi får se hur saker och ting utvecklar sig. De reglerna skapades ju i ett annat ekonomiskt läge än vi är i nu. Det var därför vi gav det här uppdraget, för att vara förberedda om exempelvis ränteläget förändras radikalt under vintern. De här reglerna skapades ju i ett lågränteläge och då ska man ju verkligen amortera, sade hon till Nyhetsbyrån Direkt.

Erik Thedéen, i dag chef för Finansinspektionen och blivande Riksbankschef har framhållit att det vore konstigt om amorteringskravet togs bort samtidigt som Riksbanken håller på att strama åt penningpolitiken.

Flera vill slopa det förstärkta amorteringskravet

Även andra partier har öppnat för förändringar i amorteringskravet. Men då gäller det framförallt det förstärkta amorteringskravet som infördes 2018 genom att en skuldkvotskomponent tillkom.

Det innebär att om lånet är mer än 4,5 gånger högre än hushållets sammanlagda årliga bruttoinkomst så ska ytterligare 1 procent amorteras. 

Ett hushåll med en skuldkvot på över 4,5 gånger bruttoinkomsten och en belåningsgrad över 70 procent ska alltså amortera sammanlagt 3 procent av lånet årligen.

Enligt en enkät som gjorts av Nordnets sparekonom Frida Bratt vill KD, SD, L och C se ett slopat förstärkt amorteringskrav. 

Vänsterpartiet kan tänka sig en ny samlad bedömning av både bolånetaket och amorteringskravet. MP säger dock nej till förändringar med hänvisning till att det är ett bra sätt att hålla nere hushållens sysselsättning. 

Nordnets sparekonom Frida Bratt menar att man måste vara ödmjuk inför den oerhört tuffa situation som hushållen står inför nu. Inte minst på grund av energikrisen. Men att helt slopa amorteringskravet tycker hon kan ge fel signaler. 

– Amorteringspengar kan helt enkelt behöva gå till att betala vinterns elräkningar. Ett mildrat amorteringskrav vore bra i det här läget, men någon form av krav på amortering är bra att ha kvar. Just för att inte kasta bort den amorteringskultur vi till slut skapat, säger hon.

Ett slopat amorteringskrav kan dessutom tvinga Riksbanken att höja räntan mer än vad man annars skulle ha gjort.

– Vi kan få ett scenario där Riksbanken med sina räntehöjningar försöker strama åt ekonomin för att få bukt med inflationen, samtidigt som finanspolitiken ger mer pengar till hushållen via förändrat amorteringskrav. Rent teoretiskt skulle det ju kunna innebära att räntehöjningarna blir mindre effektiva än de annars skulle ha blivit, och möjligen då skulle behöva bli ännu fler, säger Frida Bratt.