I våras lämnade Riksbanken nollräntan bakom sig. I slutet på april höjdes styrräntan med 25 punkter till 0,25 procent och förändringen trädde i kraft efter månadsskiftet. Riksbanken drog därefter till med ytterligare en höjning på 50 punkter till 0,75 procent i juli.
Svenska bolåneaktörer har däremot tagit i betydligt hårdare än Riksbanken när de höjt sina räntor, visar statistik från jämförelsesajten Compricer. Privata Affärer har sammanställt utvecklingen på den rörliga snitträntan hos etablerade bolåneaktörer i Sverige från april till och med augusti (se tabell längre ned i artikeln).
Sammanställningen visar att bolagens rörliga snitträntor ökat med runt 1,1 procentenheter i genomsnitt, motsvarande ett påslag på 35 punkter jämfört med Riksbankens höjning av styrräntan under perioden.
Värstingarna är Stabelo och Skandia, vars rörliga snitträntor ökat med 1,29 respektive 1,24 procentenheter. Tätt bakom skuggar Länsförsäkringar med en höjning på 1,17 procentenheter under perioden, enligt Compricer.
I augusti uppgick den rörliga snitträntan till 2,4 procent hos Stabelo, 2,46 procent hos Skandia och 2,53 procent hos Länsförsäkringar.
I ett mejl till Privata Affärer understryker Stabelos vd Hampus Brodén att det inte den nuvarande styrräntan som är ”avgörande för bolåneaktörernas finansieringskostnader” – vilket slutligen styr räntenivån mot kunderna – utan referensräntan Stibor med tre månaders löptid. Den reflekterar marknadens förväntningar på styrräntan tre månader framåt.
– Svenska 3-månadersbolåneräntor har historiskt skuggat Stibor väldigt väl. Notera också att Stibor sedan början av april är upp mer än 1,4 procent, det vill säga även vi har en del ”catching up” att göra, skriver Hampus Brodén och syftar på att bolagets rörliga snittränta inte ökat i nivå med tre månaders Stibor sedan april.
Skandia och Länsförsäkringar svarar med ett liknande resonemang. Bolagen poängterar att Riksbankens styrränta bara är en av flera faktorer som påverkar kostnaden för bankens upplåning, vilket har störst inverkan på ränteläget för de rörliga bolånen.
Bolåneaktörerna betonar även att förändringen i deras rörliga snitträntor gäller en begränsad tidsperiod i Privata Affärers sammanställning.
Att uppgången i Stabelos rörliga snittränta är den största bland svenska bolåneaktörer under perioden beror på att bolaget är mer snabbfotat än sina konkurrenter, enligt vd Hampus Brodén.
– Jag tror att svaret är att framförallt de större aktörerna är något långsammare när det gäller att reagera på marknadsräntorna, skriver han.
Tabell: Rörlig snittränta i april och augusti för respektive bolag. Skillnaden månaderna emellan i procentenheter. Källa: Compricer.
Bolag | April | Augusti | Skillnad |
Stabelo | 1,11% | 2,40% | 1,29% |
Landshypotek Bank Bolån | 1,14% | 2,23% | 1,09% |
Swedbank | 1,49% | 2,48% | 0,99% |
Hypoteket | 1,24% | 2,19% | 0,95% |
Skandia Bolån | 1,22% | 2,46% | 1,24% |
Länsförsäkringar | 1,36% | 2,53% | 1,17% |
Handelsbanken | 1,35% | 2,30% | 0,95% |
ICA Banken | 1,23% | 2,23% | 1,00% |
Danske Bank Bolån | 1,45% | 2,56% | 1,11% |
Nordea bolån | 1,73% | 2,75% | 1,02% |
SEB | 1,47% | 2,48% | 1,01% |
Ålandsbanken Bolån | 1,24% | 2,41% | 1,17% |
SBAB Bolån | 1,49% | 2,65% | 1,16% |