Kategoriarkiv: familjeekonomi

Så undviker du höga mobilräkningar på utlandsresan

Att roama, alltså att  använda en annan operatörs nät på utlandssemestern (roaming) inom EU är inga problem. Sedan 2017 kostar med lika mycket som i Sverige.

Men avgiften kan fortfarande bli betydligt dyrare än du räknat med om du inte är försiktig med var du är, om du köper något, ditt surftak och vilket datum du reser.

Det skriver Telekområdgivarna i de råd de ger inför utlandssemestern.

Enligt Telekområdgivarna, som är branschens oberoende rådgivning som stöds av Konsumentverket, räcker det med att du är på genomresa i ett icke EU land för att du ofrivilligt ska bli uppkopplad mot ett nätverk och få en mycket dyrare taxa.

Det finns även en risk att du blir uppkopplad om du är på färjor, båtar och i vissa fall flygplan mot satellitnätverk. I vissa fall räcker det att du befinner dig i ett land som gränsar till ett land utanför EU och kopplas upp mot det andra landets nät.

Telekområdgivarna skriver också att du ska få ett meddelande med gällande prisinformation av din operatör när du reser in i ett nytt land och kopplas upp mot ett utländskt nät. Om du och operatören inte kommit överens om något annat ska din operatör se till att det finns ett kostnadstak på ditt mobilabonnemang på 50 EUR (cirka 550 kr) och att ditt abonnemang spärras när din förbrukning når taket. 

Telekområdgivarnas tips inför semestern

  • Rome Like At Home innebär att en operatör inte får ta ut någon extra avgift utöver ditt nationella abonnemangspris när du använder din mobiltelefon vid resa inom EU. Kom ihåg att de aktuella roamingreglerna endast gäller roaming i markbundna nät och inte satellitnät som ofta är vad som används på fartyg och i flygplan.
  • En operatör har ingen skyldighet att erbjuda roaming. Ta reda på vad som gäller för ditt abonnemang innan resan.
  • Tänk på att vissa tjänster och appar automatiskt kan använda sig av datatrafik utan att du ser det, till exempel e-postlåda. Det går att slå av detta i din telefon.
  • Om du befinner dig nära gränsen till ett land som inte omfattas av EU:s roamingregler bör du vara uppmärksam så att du inte kopplas upp mot ett mobilnät i det landet, vilket kan innebära extra kostnader. 

Skandia: Många pensionssparar fel

Drygt varannan svensk pensionssparar privat. Och nästan två av tre av dem på ISK, investeringssparkonto, enligt en färsk undersökning som Novus gjort på uppdrag av Skandia.

På andra plats bland pensionsspararna kommer kapitalförsäkringar. 

Och på tredje plats sparkonto. 19 procent sparar där. En sparform som man borde undvika för pensionen, menar Skandias pensionsekonom Mattias Munter. Han efterlyser också ett renodlad sparform för pensionen.

– Det är beklagligt att vi inte har någon renodlad sparform för eget pensionssparande. Vi ser i undersökningen att många väljer sparformer för sina pensionspengar som är direkt olämpliga, som spar- eller bankkonto, säger Mattias Munter.

Han fortsätter:

–Att amortera på sin bostad för att få låga boendekostnader som pensionär är en klok strategi för att få pensionen att räcka längre. Men att se bostaden som ett sparkapital att leva livet för som pensionär är inget jag rekommenderar. Det är oerhört svårt att på 20-30 års sikt spekulera i möjligheterna och viljan att sälja sin bostad och flytta till något billigare eller för den delen beviljas nya bostadslån som pensionär, avslutar Mattias Munter.

Av dem som inte pensionssparar svarar knappt hälften att de inte har råd. Nästan lika många säger sig att de prioriterar annat.

– Den huvudsakliga orsaken till att inte spara fast man vill är att man inte anser sig ha råd. Samtidigt säger mer än var tredje att man helt enkelt prioriterar annat. Mitt råd är att ändå försöka komma igång med ett långsiktigt sparande. Tiden är nämligen en sparares bästa vän och även ett litet sparande växer på sikt, säger Mattias Munter.

Så pensionssparar svenskarna

Skärmavbild 2022-07-18 kl. 10.20.56

Undersökningen gjordes av Novus under våren 2022. Drygt 1 000 slumpmässigt utvalda i åldern 18-65 år deltog. 

Solceller höjer värdet på villan

Skenande elpriser och klimatmedvetenhet har ökat intresset för solpaneler.

Och på bara några år har antalet solcellsanläggningar nästan dubblerats, enligt Energimyndigheten. I början av året fanns drygt 92 000 solcellsanläggningar, vilket är en ökning med 46 procent mot 2020.

–På grund av de höga elkostnaderna kan vi förvänta oss att fler har installerat solceller innan utgången av 2022. Redan i dag finns det ganska många hus att köpa som har solceller. Även om huset skulle vara dyrare än ett hus utan solceller så får man lägre elkostnader utan att behöva göra själva investeringen, samtidigt som man gör en insats för miljön, säger Axel Wallin, hållbarhetschef på SBAB.

Banken har tagit hjälp av Booli för att räkna ut om solceller på taket höjer värdet på en villa.

Och det gör det.

135 000 kr höjs värdet i genomsnitt visar analysen från Booli och SBAB. Men att installera solceller kostar ungefär detsamma.

– Trots att statistiken endast sträcker sig från 2018 och framåt har vi kunnat göra en statistisk värdering som visar att installation av solceller höjer värdet på ett hus med i genomsnitt 135 000 kronor, säger Christopher Madsen, analytiker på Booli och fortsätter om investeringskotanderna:

–Undersökningen visar även att värdeökningen motsvarade investeringskostnaden, vilken i genomsnitt låg på 137 000 kronor, efter bidrag. Även om det handlar om en stor investering, med en förhållandevis lång intjänandeperiod, så kan husägare som flyttar innan de tjänat in investeringskostnaden i många fall glädjas åt ett högre försäljningspris. 

Enligt en undersökning som Vattenfall gjorde nyligen, som Privata Affärer skrev om,  är intresset stort för solpaneler bland villaägare. 57 procent kan tänka sig att investera i solenergi. 

Om Solcellsanalysen

  • Statistiken är framtagen genom att se hur Boolis statistiska värdering skiljer sig mellan hus med solceller och hus utan solceller.
  • Booli har tittat på 348 hus med solceller där försäljning har skett.
  • Datakällorna består av Boolis databas med information om bostäder, värderingar, objektbeskrivningar på sålda fastigheter samt data på installerade solcellsanläggningar levererat av Energimyndigheten.
  • Datan består av alla försäljningar med tillhörande statistiska värderingar i Sverige mellan 2018-01-01 och 2022-04-08. Därefter matchas de försäljningarna till solcellsdatan.

HD ger lurad konsument rätt mot bank

En konsument lämnade ut olika svarskoder från sin bankdosa till en bedragare.

Det slutade med banken krävde kunden på närmare 400 000 kr, eftersom kunden varit oaktsam.

Kunden har drivit ärendet hela vägen från Allmänna reklamationsnämnden till Högst domstolen och fått rätt.

Högsta domstolen gör visserligen bedömningen att konsumentens agerande är grovt vårdslöst, men inte särskilt klandervärt.

Det innebär konkret att konsumentens förlust begränsas till 12 000 kr och att konsumentskyddsreglerna i betaltjänstlagen är tillämpliga. Banken får därför återbetala 385 000 kr till konsumenten.

HD konstaterade att banken inte bevisat att konsumenten medvetet lämnat ut koder till en obehörig person eller att hen hade insikt om att det fanns risk för de obehöriga transaktionerna som skedde. Eller att konsumenten skulle varit likgiltigt inför risken för obehöriga transaktioner. Därför bedömdes hen inte varit särskilt klandervärd.  

Domen är intressant och viktig, menar Kicki Westerståhl, chef för Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

– Man kan konstatera att väldigt många konsumenter de senaste åren bedömts agerat särskilt klandervärt när de blivit lurade av skickliga bedragare och tjuvar. Det har lett till att de fått ta hela förlusten själva, säger Kicki Westerståhl, chef på Konsumenternas Bank- och finansbyrå och fortsätter:

–Men tack vare Högsta domstolens klargörande dom kommer konsumenterna förhoppningsvis få det konsumentskydd lagstiftaren avsett.       

Vad  gäller när någon lämnar över koder och sedan får sitt konto länsat?

Så här skriver Konsumenternas Bank- och finansbyrå:

”Enligt reglerna i betaltjänstlagen är utgångspunkten att en konsument ska få ersättning av sin betaltjänstleverantör, normalt sett en bank, om det sker obehöriga transaktioner från dennes konto. Men om kontohavaren har betett sig grovt oaktsamt i samband med den obehöriga transaktionen så kan konsumenten bli skyldig att stå för förlusten, men bara upp till 12 000 kr.”

Och fortsätter:

”Har konsumenten dessutom agerat så kallat särskilt klandervärt, en kvalificerad form av grov oaktsamhet, så får konsumenten stå för hela beloppet, om banken inte kan stoppa några av de obehöriga transaktionerna.”

Pensionsfrågan kan avgöra valet

Plånboksfrågorna kan bli viktiga i valet den 11 september. De sade sade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i en intervju med Privata Affärer i maj.

Han verkar få rätt. I alla fall om man ska tro en färsk undersökning som Collectum har gjort med hjälp av sifo.

I den säger sig 23 procent att de kan tänka sig byta parti på grund av hur partierna står i pensionsfrågan.

– Pensionsfrågan kan avgöra höstens val, därför vill vi bidra med mer fakta. De allra flesta som slutar jobba kan räkna med att pensionen blir lägre än lönen. Samtidigt har 9 av 10 yrkesarbetande tjänstepension, vilket ger förutsättningar för en trygg och bra ekonomi efter pensioneringen, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum, som administrerar tjänstepension för 2,6 miljoner tjänstemän.

Det parti som har högst förtroende i pensionsfrågan är Socialdemokraterna följt av av Moderaterna och Sverigedemokraterna.

–Jag har förståelse för att många upplever att pensionsfrågor är svåra. Generellt gäller att ju mer man har arbetat och ju högre lön man har haft, desto mer får man i pension.  Det absolut enklaste sättet att få koll på sin framtida ekonomi är att göra en pensionsprognos på minpension.se, säger Tomas Carlsson.

Kan du tänka dig byta parti på grund av pensionsfrågan?

Totalt 

Män

Kvinnor

Ja, absolut

6%

6%

7%

Ja, troligtvis

17%

17%

17%

Nej, troligtvis inte

52%

55%

49%

Nej, absolut inte

12%

14%

11%

Tveksam, vet ej

13%

8%

17%

 

Vilket parti har du högst förtroende för i pensionsfrågor?

Totalt 

Män

Kvinnor

Centerpartiet

3%

2%

4%

Kristdemokraterna

5%

7%

2%

Liberalerna

2%

2%

1%

Miljöpartiet

1%

1%

1%

Moderaterna

13%

17%

9%

Socialdemokraterna

21%

20%

22%

Sverigedemokraterna

12%

18%

5%

Vänsterpartiet

10%

9%

12%

Inget av ovanstående

7%

8%

6%

Tveksam, vet ej

27%

16%

38%

Källa:Collectum.

Konsumentverket: Se upp för bedragare

Konsumentverket varnar för att bedragare ringer i verkets namn. Det är Konsumentverkets tjänst Hallå konsument som fått en mängd samtal från konsumenter som uppger att de tror sig ha blivit uppringda av Konsumentverket.

Men det är inte Konsumentverket som ringt.

Det är bedragare som vill få konsumenterna att betala för påhittade abonnemang eller legitimera sig med bank-id.

– Konsumentverket ringer aldrig den här typen av samtal. Vi uppmanar alla som drabbats att genast polisanmäla händelsen, säger Henric Jansson, vägledare på Hallå konsument.

I samtalen har konsumenter bland annat informerats om att de har blivit id-kapade, eller har flera obetalda skyhöga fakturor hos ett telekombolag.

Efter att bedragarna försökt skrämmas, erbjuder de konsumenter hjälp att få fakturorna annullerade eller betalade. Konsumenter uppmanats därefter att legitimera sig med bank-id för att få hjälpen som erbjuds, enligt Henric Jonsson.

– Bedragarna använder Konsumentverkets namn för att lura konsumenter in i en falsk trygghet och risken är att flera gått i fällan och legitimerat sig med sina bank-id, säger Henric Jonsson.

­­­– Bedragarna kan hitta på alla möjliga namn på avdelningar eller enheter som påstås tillhöra Konsumentverket, så låt dig inte luras att använda ditt bank-id oavsett vad de säger, fortsätter han. 

Inflationen ger prischock

Paketresor + 30,4 procent, drivmedel, + 10, 4 procent och el, + 6,6 procent. Bara under den senaste månaden har priserna skjutit i höjden visar ny statistik från SCB.

En del av prishöjningarna hänger ihop med inflationen som var 8,5 procent under juni månad. Det var en ökning mot i maj då inflationen låg på 7,2 procent.

Men andra förklaringar till prishöjningarna är kriget i Ukraina och varubrist i spåren efter pandemin.

–Prishöjningarna på livsmedel, el och drivmedel var det som påverkade inflationen mest, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB.

Enligt Matripskollen är det kött det livsmedel som gått upp mest sedan årsskiftet. Det har ökat med 16,4 procent. Osten har gått upp med 12,9 procent och mejerivaror med 11,5 procent från årsskiftet fram till första juni.

Ser man på prishöjningarna det senaste 12 månader är det drivmedel och el som sticker ut. De har höjts med 54,2 respektive 39, 8 procent enligt SCB.

Så mycket har priserna stigit den senaste månaden

Varor Prishöjning, procent
Paketresor 30,8
Drivmedel 10,4
Andra kostnader för fordon 10,3
El 6,6
Livsmedel 2
Inventarier/hushållsvaror 1,7
Bilar 1,4
Restaurang/hotell 1,4
Kläder -2,9

Källa: SCB. Juni jämfört med maj.

Så mycket har priserna stigit senaste 12 månaderna

Varor Prishöjning. Procent
Drivmedel 54,2
El 39,8
Inventarier/hushållsvaror 12,2
Livsmedel/alkoholfria drycker 11,2
Restaurang/hotell 10,1
Bilar 8,4

Källa:SCB. Avser juni 2021-juni 2022.

Så mycket har livsmedelspriserna ökat januari-maj

Livsmedel Prishöjning, procent
Kött 16,4
Ost 12,9
Mejeri 11,5
Korv och pålägg 10
Dessert/mellanmål 8,5
Färdigmat 8,3
Drycker 8,2
Fisk/skaldjur 7,8
Bröd/kakor 7,6
Glass 5,5
Snacks/godis 5,1
Frukt/bär 5
Grönsaker 4,9

Källa: Matpriskollen. Avser 1 januari-1 juni.

Swedbank: Räkna med räntehöjningar

Swedbank tror att Riksbanken kommer att tvingas öka åtstramningstakten efter den oväntat höga inflationsrapporten för juni. De tror nu att räntan kommer att höjas med 75 punkter i september, men sannolikheten för en mellanmöteshöjning har också ökat.

Det skriver Swedbankekonomerna Carl Nilsson och Emma Paulsson i ett kundbrev efter att SCB publicerat KPIF-data för juni på torsdagsmorgonen.

KPIF-inflationen steg till 8,5 procent i juni, väl över de 8,0 som väntades enligt av Riksbanken själva och enligt Infronts prognosenkät. KPIFXE-inflationen steg samtidigt till 6,1 procent, över de 5,8 procent som väntades enligt Infronts enkät och de 5,7 procent som Riksbanken räknade med i prognosen i juni.

”Med en underliggande inflation som ihållande kommer in över förväntningarna finns det skäl att räkna med en mer hökaktig Riksbank på kort sikt”, skriver Nilsson/Paulsson.

De noterar att protokollet från Riksbankens junimöte avslöjade en ”svag hökaktig lutning”, som nu kan komma att diktera Riksbanken policy.

”Vi räknar nu med att Riksbanken kommer att leverera en 75-punktershöjnin i september, men risken för en mellanmöteshöjning, men kanske så mycket som 50 punkter, är betydande”, skriver Swedbanksekonomerna.

Swedbank och Nordea räknar med räntehöjningar

Swedbank tror att Riksbanken kommer att tvingas öka åtstramningstakten efter den oväntat höga inflationsrapporten för juni. De tror nu att räntan kommer att höjas med 75 punkter i september, men sannolikheten för en mellanmöteshöjning har också ökat.

Det skriver Swedbankekonomerna Carl Nilsson och Emma Paulsson i ett kundbrev efter att SCB publicerat KPIF-data för juni på torsdagsmorgonen.

KPIF-inflationen steg till 8,5 procent i juni, väl över de 8,0 som väntades enligt av Riksbanken själva och enligt Infronts prognosenkät. KPIFXE-inflationen steg samtidigt till 6,1 procent, över de 5,8 procent som väntades enligt Infronts enkät och de 5,7 procent som Riksbanken räknade med i prognosen i juni.

”Med en underliggande inflation som ihållande kommer in över förväntningarna finns det skäl att räkna med en mer hökaktig Riksbank på kort sikt”, skriver Nilsson/Paulsson.

De noterar att protokollet från Riksbankens junimöte avslöjade en ”svag hökaktig lutning”, som nu kan komma att diktera Riksbanken policy.

”Vi räknar nu med att Riksbanken kommer att leverera en 75-punktershöjnin i september, men risken för en mellanmöteshöjning, men kanske så mycket som 50 punkter, är betydande”, skriver Swedbanksekonomerna.

Även Nordea tror att Riksbanken kommer att tvingas öka tempot på åtstramningar efter den oväntat höga inflationstakten i juni. Nordea har därför justerat sin prognos och tror nu på en 75 punkters höjning vid mötet i september samt en ränta på 2 procent i slutet av 2022.

Det skriver Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

Nordea höjer sin prognos från en räntehöjning med 50 punkter till 75 punkter vid mötet i september. Vidare tror de på en höjning med 50 punkter i november, då kommer styrräntan att hamna på 2 procent.

Nordea behåller sin prognos om att styrräntan kommer att vara oförändrad under 2023. Nordea ser även att det är möjligt med en höjning mellan möten, men inget de räknar med.

 

Många vill köpa solpanel

Sju av tio svenskar känner att de på egen hand kan bidra till att motverka klimatförändringarna. Men hälften tycker att sådana beslut kan vara svåra att fatta, enligt Vattenfalls så kallade Solindex.

Förutom att med hjälp av Kantar Sifo fråga drygt 2 300 svenskar om vad de kan göra för att minska klimatförändringarna har Vattenfall räknat fram hur mycket solenergi som skulle kunna produceras om alla småhus hade solpaneler. Under 2021 hade det inneburit 10,9 miljarder kWh, vilket motsvarar elförsörjningen för alla småhus i hela Norrland samt i Sveriges tre största städer.

Solceller toppar listan över vilka klimatinvesteringar svenskarna skulle vilja satsa på, 57 procent, följt av elbil, 49 procent.

– Med solceller kan du räkna med att sänka din elförbrukning med minst en tredjedel och du blir mer självförsörjande. I en osäker tid där mycket i omvärlden påverkar både vår vardag och ekonomi märker vi att allt fler ser solceller som en smart och långsiktig investering att satsa på. Det är glädjande för klimatet men innebär också att det är ett högt tryck på leverantörerna och att väntetiden kan bli längre än vanligt, säger Lasse Ejeklint, klimatcoach på Vattenfall.

Att avstå flygresor eller flytta för att minska klimatavtrycket är inte lika populärt. 20 procent säger sig vilja avstår från flygresor medan endast nio procent säger sig vara beredd att flytta för att minska pendlingen och därmed resandet.

Klimatåtgärder svenskarna helst vill genomföra:

  • Investera i solpaneler på mitt hus/bli mer självförsörjande på el – 57%
  • Skaffa en elbil – 49%
  • Bli mer självförsörjande (till exempel odla egna grönsaker) – 37%
  • Byta kost för att minska klimatpåverkan (till exempel äta mindre kött) – 25% 
  • Bara resa kollektivt, gå eller cykla (till exempel till jobbet eller skolan) – 24%
  • Byta till ett elavtal med bara fossilfri el – 22%