Kategoriarkiv: familjeekonomi

familjeekonomi, Nyheter

Generösare skatteregler för gåvor

För 2021 fick runt 440 000 personer skattereduktion för gåvor. Totalt rörde det sig om 400 miljoner kronor och den genomsnittliga skattereduktionen uppgick till 912 kr. I Jönköpings län registrerades det högsta genomsnittliga beloppet på 936 kr. Det presenterar Skatteverket i ett pressmeddelande. 

I år höjdes den maximala skattereduktionen från 1 500 kronor till 3 000 kronor. Det innebär att gåvobelopp som kan ge skattereduktion höjdes från 6 000 kronor till 12 000 kronor eftersom skattereduktionen är 25 procent, upplyser myndigheten vidare.

– Den som ger över 200 kronor till registrerade gåvomottagare kommer att få kontrolluppgift till nästa års deklaration. För att få del av skattereduktionen behöver det sammanlagda beloppet till godkända organisationer vara minst 2 000 kronor, säger Helena Jangel Stridh, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i en kommentar. 

På myndighetens hemsida framgår det vilka gåvomottagare som är registrerade och därmed omfattas av skattereduktionen. 

Tabell: Skattereduktion för gåvor för 2021 och 2020. Källa: Skatteverket

År Totalt belopp (kronor) Antal
personer		 Snittbelopp per person (kronor)
2021 404 440 307 443 537 912
2020 373 318 564 414 744 900
Bostad, familjeekonomi, Nyheter

Vattenfall: Nya elprisrekord väntar i hela landet

Enligt meteorologerna är kallare väder på väg och det innebär att svenskarna måste förbereda sig på nya elprisrekord över hela landet i december, uppmärksammar Vattenfall i ett pressmeddelande. 

– Elkonsumenterna har varit duktiga på att energieffektivisera och hushålla med sådant som ökar elanvändningen. Trenden att spara fortsätter och är ett mycket bra sätt att hålla nere elpriserna på, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning, i en kommentar. 

Prognosen om högre elpriser framöver bygger på en rad olika faktorer, som det statliga energibolaget listar i pressmeddelandet. Bland annat kan den avstängda kärnkraftsreaktorn vid Ringhals och nedstängningen av Oskarshamn 3 för reparation medverka till att elpriserna blir högre vid kyligare väder och lägre vindkraftsproduktion. 

De nordiska vattenmagasinen är en annan faktor som styr elpriset. Just nu ligger magasinen på ”i stort sett” normala nivåer, skriver Vattenfall.

Däremot flaggar energibolaget för att den hydrologiska balansen, det vill säga måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, kommer att försämras, vilket också kan påverka elpriserna uppåt.

– December blir ytterligare en tuff månad sett till höga elpriser. Vårt råd är att fortsätta minska elanvändningen. Ett bra hjälpmedel, som vi ser används av många, är vårt online verktyg Energispararen, säger Jonas Stenbeck vidare i en kommentar.

I början av november bidrog enligt Vattenfall det milda vädret till att dämpa elpriserna, men lägre vind- och kärnkraftsproduktion tillsammans med en ökad efterfrågan på el både i Europa och Sverige drog upp priserna i slutet av månaden, något som Privata Affärer tidigare rapporterat om. 

Tabell: Genomsnittligt spotpris på elbörsen Nord Pool i respektive elområde under november jämfört med samma period året innan. Spotpriset omfattar inte kostnader för exempelvis elcertifikat, energiskatt och elnätskostnader. Källa: Nord Pool, Vattenfall

           November 2022 2021
Elområde 1, Norra Sverige 122,07 öre/kWh 43,89 öre/kWh
Elområde 2, Norra Mellansverige 122,07 öre/kWh 43,89 öre/kWh
Elområde 3, Södra Mellansverige 130,88 öre/kWh 83,52 öre/kWh
Elområde 4, Södra Sverige 134,84 öre/kWh 112,56 öre/kWh
familjeekonomi, Nyheter, Råvaror

Bristsituation riskerar driva upp dieselpriset: ”Kan påverka utbudet ytterligare”

Det råder på vissa håll i Europa brist på så kallad gasolja, ett råoljedestillat som används för att producera bland annat diesel. Det uppgav spanska raffinaderiet Repsols vd Josu Jon Imaz under en analytikerkonferens i veckan, rapporterar Bloomberg.

– Det finns utrymme för högre dieselpriser under de kommande månaderna, sade han vidare.

Jessica Alenius gör samma bedömning och tillägger att läget kan förvärras. Hon är vd för Drivkraft Sverige, branschorganisation för den svenska bränsle- och drivmedelsbranschen.

– I Europa försöker man finna alternativ till rysk diesel och gas. Ibland används eldningsolja för att ersätta gasen och i den raffenaderiprocessen konkurrerar eldningsolja med diesel, vilket kan påverka dieselutbudet ytterligare, säger hon.

Utöver det genomförs nu många revisioner inom branschen, vilket gör att raffinaderierna producerar med begränsad kapacitet. Revisioner är en form av översyn där utrustning och rutiner på anläggningen kontrolleras.

– Det kan också medföra att dieselutbudet minskar, säger Jessica Alenius.

Samtidigt vill den nytillträdda regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå med start 2024. Detta för att sänka de höga drivmedelspriserna i Sverige.

Reduktionsplikten styr inblandningen av biodrivmedel, som historiskt varit dyrare än fossila bränslen.

Jessica Alenius lyfter dock ett varningens finger om att åtgärden kan få en mindre effekt. Anledningen till det är att det mesta talar för att det historiska prisgapet mellan fossil- och biodiesel kommer att minska framöver.

Utbudet av förnybar diesel – eller “HVO” – väntas öka, något som sannolikt innebär lägre priser, medan det omvända sker på den fossila dieselmarknaden, förklarar Drivkraft Sveriges vd.

– Då kommer vi att behöva ersätta den minskade inblandningen av förnybar diesel med fossil diesel där utbudet förmodligen kommer att vara lägre och priserna högre, fortsätter hon.

Vidare säger Jessica Alenius att hon inte vill spekulera kring vilka prisnivåer det kan röra sig om. Hon betonar att det är en rad faktorer som påverkar drivmedelspriserna, exempelvis skattenivåer, oljepriset och valutaeffekter eftersom råvaran handlas i dollar på den internationella marknaden.

familjeekonomi, Nyheter

Pengasmäll för barnen – ingen höjd veckopeng i år

Sju av tio barn och unga i åldrarna sju till 18 år får vecko- eller månadspeng, visar en undersökning av Kantar Sifo på uppdrag av Swedbank. För en sjuåring uppgår veckopengen i många fall till 25 kr medan det är vanligare med månadspeng på 350 kr bland 14-åringar. De flesta 18-åringar får i sin tur 1 250 kr i månaden. 

Men trots att svenskarnas köpkraft minskat ordentligt på grund av den höga inflationen kan barnen inte räkna med någon höjd veckopeng i år.

Nästan 80 procent av föräldrarna uppger att de inte tänker höja barnen vecko- eller månadspeng, enligt undersökningen. 

– Även barnen behöver lära sig att köpkraften och därmed konsumtionsutrymmet både kan öka och minska. I år har den minskat ordentligt och den verkligheten kan det vara bra att också barnen får uppleva, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, i en kommentar. 

Samtidigt oroar sig både föräldrarna och barnen över familjens ekonomi. Nära 30 procent av föräldrarna uppger att de är oroliga över familjens ekonomi och när det gäller barnen uppgår den siffran till 10 procent. 

Bland elvaåringarna ligger motsvarande siffra på hela 18 procent, enligt Swedbank. 

– Det är tuffa ekonomiska tider för många nu. Då är det viktigt att prata pengar med sitt barn utan att överföra eventuell oro man som vuxen kan ha för ekonomin, kommenterar Arturo Arques, och tillägger:

– Man kan till exempel berätta om hur man gör en budget och prata om vilka utgifter man har i hushållet som går att påverka, och om det går att skapa ett litet utrymme för sparande. Att berätta för sina barn att man inte har råd med en viss vara eller tjänst är ingenting konstigt.

familjeekonomi, Nyheter, smaforetag

Skatteverket höjer räntan på kvarskatt och anstånd

Skatteverket höjer från och med den 1 november kostnadsräntan på både kvarskatt och anstånd med skatt från tidigare 1,25 procent till 2,5 procent. 

Räntan på skattekontot sätts utifrån den genomsnittliga säljräntan på statsskuldväxlar med en löptid på sex månader. Skatteverkets höjning av kostnadsräntan beror på att den genomsnittliga säljräntan blivit högre, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

– Den som har en obetald kvarskatt att betala och som har förfallodag efter den 1 november kommer att få betala den nya räntan från och med det datumet. Den som redan har betalat kvarskatten eller gör en betalning som bokförs på skattekontot före den 1 november påverkas inte, säger Daniel Eriksson, rättslig expert på Skatteverket, i en kommentar. 

Den höjda kostnadsräntan påverkan även företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. 

Skatteverket höjer även den höga kostnadsräntan, vilket är den ränta som tas ut för skuld som inte är betald på förfallodagen, till 17,5 från tidigare 16,25 procent. 

Dessutom skruvar myndigheten upp intäktsräntan på belopp som är innestående på skattekontot från noll till 1,125 procent. 

familjeekonomi, Nyheter

Åtta av tio bolagschefer förväntar sig en lågkonjunktur

Sju av tio vd:ar tror att lågkonjunkturen kommer störa förväntad tillväxt, men samtidigt spås förbättrade förutsättningar på lite längre sikt, enligt KPMG-enkäten 2022 CEO Outlook.

Drygt 1 300 vd:ar i några av världens största bolag har agerat respondenter i undersökningen, där 58 procent spår en mild och kortlivad recession. 14 procent anser att lågkonjunktur är ett av de allvarligaste hoten just nu, vilket är fem procentenheter högre än förra året.

Faktum är att recession inte ens är den största farhågan: ”Pandemitrötthet” toppar listan med 15 procent, en procentenhet högre än lågkonjunktur.

81 procent spår att en lågkonjunktur kommer inträffa under de kommande 12 månaderna och 71 procent tror denna kommer kosta upp till 10 procent av det egna bolagets årsvinst. 73 procent tror också att tillväxten kommer störas.

På lite längre sikt spår dock 71 procent att globalekonomins tillväxtförutsättningar förbättrats, upp från 60 procent i en mätning från inledningen av året och 85 procent har en övertygelse om att den egna verksamheten kommer växa under de kommande tre åren.

Bland övriga resultat av mer uppseendeväckande art kan nämnas att det syns tecken på att ”den stora uppsägningsvågen” som befarades i takt med att världsekonomin började svalna nu verkar vara på dekis. 39 procent av vd:arna har implementerat åtgärder för att minska personalen men på tre års sikt spår blott 9 procent att de kommer behöva minskade personalstyrkor.

Cybersäkerhet är inte längre en toppfråga för vd:arna. Fler bolag har nu vidtagit åtgärder de är trygga med, bedömer KPMG som konstaterar att risken för förödande hackningsangrepp fallit ut från topp 5 på frågan om största hotet mot det egna företagets tillväxt.

I stället talas det mycket mer om ryktesrisk och så kallad teknisk risk. Att uppfattas gå i klinch med samtidens konsumenters eller offentlighets sentiment har växt avsevärt, från 3 procent till 10 procent på bara ett halvår. Disruptiva framväxande teknologier är den främsta riskfaktorn för tillväxten på tre års sikt, enligt enkäten.

Bostad, familjeekonomi, Nyheter

Bolånejättar höjer räntorna

På tisdagen valde den svenska centralbanken Riksbanken att höja styrräntan med en hel procentenhet till 1,75 procent. Efter Riksbankens aggressiva räntebesked höjer även flera stora aktörer på den svenska bolånemarknaden sina listräntor. 

På fredagen meddelade Swedbank bland annat att storbanken höjer den rörliga listräntan med 75 punkter till 4,34 procent. En annan svensk storbank, SEB, höjer i sin tur den rörliga listräntan med 0,25 procentenheter till 3,84 procent.

Även Hypoteket har skruvat upp sina listräntor. På fredagen höjer bolåneaktören den rörliga tremånadersräntan med 35 punkter till 2,90 procent. 

Under torsdagen höjde statliga SBAB sina listräntor på samtliga bindningstider mellan 0,30 till 0,45 procentenheter. Den rörliga listräntan höjdes med 30 punkter till 3,17 procent. 

”Både de korta och långa marknadsräntorna har under en tid stigit kraftigt och därmed har bankernas upplåningskostnader på kapitalmarknaden ökat. Mot bakgrund av detta höjer SBAB idag listräntorna för bolån på samtliga bindningstider”, uppgav den statliga bolånebanken i ett pressmeddelande.

Börsguiden, familjeekonomi, Nyheter

Ökad tro att Riksbanken höjer 100 punkter

För närvarande ligger Riksbanken styrränta på 0,75 procent efter två höjningar på 25 respektive 50 punkter tidigare under året. Inför tisdagens räntebesked har det ledande förhandstipset varit att centralbanken höjer styrräntan med ytterligare 75 punkter, men nya undersökningar tyder på att expertkåren inte längre är lika eniga i sina prognoser.

I SEB:s färska marknadsenkät ”Trading Room” svarade 40 procent av deltagarna att de väntar sig en höjning med 100 punkter – en hel procentenhet – från Riksbanken på tisdagen.  Resterande 60 procent räknade med att styrräntan lyfts upp med 75 punkter.

Marknadens förväntningar har därmed skruvats upp jämfört med SEB:s investerarenkät som publicerades under förra veckan. I den undersökningen såg enbart 8 procent av de tillfrågade en höjning med 100 punkter framför sig medan 88 procent trodde på 75 punkter. 

Den högre förväntansbilden är sannolikt ett svar på de svenska inflationssiffrorna för augusti som rapporterades in under den föregående veckan. Inflationstakten på 9 procent på årsbasis var högre än väntat. 

Bostad, familjeekonomi, Nyheter

SEB: Hushållsutgifterna fördubblas i år

Storbanken SEB har räknat på hur mycket utgifterna för hushållen väntas öka i år när hög inflationen bitit sig fast i den svenska ekonomin. I kalkylen ingår kostnader för bolån, drivmedel, el, uppvärmning och mat.

En tvåbarnsfamilj med villa och bil har tidigare haft årliga hushållsutgifter på strax över 77 000 kr. Med den höga prisökningstakten i Sverige väntas utgifterna mer än fördubblas till 157 000 kr i år, enligt SEB.

I förhållande till den disponibla inkomsten för samma typfamilj motsvarar utgiftsökningen nästan en och halv månadsinkomst, vilken ligger på 60 000 kr inklusive barnbidrag, skriver storbanken vidare.

– På ett år har det ekonomiska klimatet förändrats drastiskt och hushållen står inför en tid som först och främst handlar om att övervintra. Många kommer att behöva se över den privatekonomiska verktygslådan, med allt från förändrade konsumtionsbeteenden till förändrat sparande och amortering, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Men det är stora lokala skillnader, påpekar SEB. En familj i Luleå får räkna med att hushållsutgifterna stiger med 80 procent medan de i Malmö väntas öka hela 111 procent under 2022.

De stora skillnaderna beror bland annat på elkostnaden, som varierar kraftigt i landet. I de sydligaste delarna av Sverige, elområde 4, stiger elräkningen med nästan 2 000 kr i månaden för en genomsnittlig barnfamilj. Det kan jämföras med omkring en hundralapp i Luleå, som ingår i elområde 1, skriver SEB.

En annan skillnad är bostadspriserna som är högre i södra än i norra Sverige. En räntehöjning från 1,5 till 3,5 procent innebär att den årliga räntekostnaden ökar med nästan 50 000 kr för en familj med villa i Malmö jämfört med 27 000 kr i Luleå.

Pensionärer drabbas också hårt av prisökningarna i ekonomin, poängterar storbanken. Ett par med genomsnittlig pension kan vänta sig att deras hushållsutgifter stiger med nästan 47 000 kr under 2022. Även här förekommer det stora lokala skillnader, enligt SEB.

Bostad, familjeekonomi, Nyheter

Privatekonomen: Tydliga risker med hushållens låga ränteförväntningar

I SEB:s färska boprisindikator framgår det att hushållen förväntar sig att Riksbankens styrränta uppgår till 1,48 procent om ett år. Septembersiffran var marginellt högre, 0,03 procentenheter, än månaden innan.

Marknaden delar dock inte hushållens optimism utan räknar med styrräntan uppgår till 2,54 procent redan vid årsskiftet. I slutet av 2023 ligger prognosen nästan 2 procentenheter högre än hushållens bedömning på 3,41 procent, enligt SEB:s enkätundersökning bland institutionella investerare, “Fixed Income Survey”.

SEB:s privatekonom Américo Fernández ser tydliga risker med hushållens låga ränteförväntningar.

– Jag tror att många hushåll förstått att inflationen påverkar deras hushållskalkyler. Men möjligen har man inte tagit tillräckligt med höjd för hur mycket räntekostnaden kan komma att förändras under hösten och det kommande året, säger han.

Américo Fernández påpekar att den stora skillnaden i förhållande till marknadens bedömning talar för att hushållen kan bli tagna på sängen när Riksbanken väntas gå hårt fram med räntehöjningar för att få ned inflationen.

– Det kommer att få effekter på konsumtionen, det vill säga att man håller ännu hårdare i plånboken än vad man gör i dag. Samtidigt är hushållens konsumtion en väldigt viktig tillväxtmotor för svensk ekonomi, vilket inte bådar gott för vare sig våra företag eller ekonomin i stort, säger han.

Beräkningar från SEB visar att den höga inflationen väntas innebära att hushållsutgifterna – som även inkluderar räntekostnader – för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj ökar med ungefär 80 000 kr under 2022, vilket motsvarar en fördubbling mot året innan.

Den dramatiska kostnadsökningen för hushållen kommer också att spilla över på bostadsmarknaden i form av fortsatta prisnedgångar, tillägger Américo Fernández.

Bostadspriserna har redan kommit ned ordentligt, men SEB räknar med ytterligare prisfall som slutligen landar på mellan 15 till 20 procent i mitten av 2023 jämfört med toppnoteringen i våras.

– Fallande bostadspriser är nog generellt inte ett stort problem för hushållen mer än den psykologiska effekten att man känner sig fattigare och förmodligen håller hårdare i plånboken, säger han.

SEB:s privatekonom tillägger att den nya regering som ska tillträda efter riksdagsvalet med stor sannolikhet sjösätter olika stödåtgärder för att motverka kostnadschocken för hushållen.

– Höstbudgeten i oktober kommer garanterat innehålla en del plånboksåtgärder som lindrar delar av den här utgiftssmällen, men långt ifrån allt eftersom finanspolitiken måste ha träffsäkra åtgärder som inte motverkar Riksbankens arbete, säger Américo Fernández.