Blackrock Investment Institute publicerade en rapport på måndagen som varnade för marknadens omedvetenhet om nya uppseglande geopolitiska risker. Den kanske främsta är att de amerikanska och kinesiska tech-sektorerna fjärmar sig från varandra, rapporterar CNBC. En kris i relationerna mellan dessa båda länders tech-sektorer kan överraska negativt, enligt fondförvaltaren.

Geopolitiska risker kan drabba marknaden utan förvarning, och just nu verkar investerare fokusera mer på inflationen och den ekonomiska återhämtningen än de ökande geopolitiska riskerna, resonerar Blackrock, vars egen riskindikator fallit till sin lägsta nivå på fyra år, samtidigt som investerarna fokuserar mer på inflation och ekonomisk återhämtning än på geopolitiken.

Skifte i fokus

Det visar på ett tydligt skifte i fokus jämfört med när ”handelskriget” mellan USA och Kina pågick som mest. Den konflikten fanns för några år sedan överst i marknadsmedvetandet jämsides med nordkoreanska robotattacker.

Investerarnas intresse för och kunskap om geopolitiska risker är betydligt under snittet för de senaste fyra åren, konstaterar Blackrock i rapporten. Det innebär att nya geopolitiska ”chocker” kan slå mot ett ”mindre vetande investerarkollektiv”. Och just tech-sektorns splittring är en av de stora riskerna.

“Vi ser en hög sannolikhet för att USA:s och Kinas tech-sektorer fjärmar sig allt mer ifrån varandra”, skriver Blackrock, vars geopolitiska riskindikator använder två parametrar, varav en är ett datoriserat system som särskiljer positiva och negativa omdömen i tidningsartiklar om finanssektorn. Parametrarna vägs därefter samman till ett index.

Fyra sannolika risker

Blackrock har inte avslöjat den exakta nivån för indexet just nu, annat än att investerarnas medvetenhet om geopolitiska risker har fallit under genomsnittet för de fyra senaste åren.

Enligt Blackrock är de tre mest sannolika geopolitiska riskerna just nu att Kinas och USA:s tech-industrier går åt olika håll, att det inträffar en stor cyberattack, samt att någon eller några av tillväxtmarknadsländerna drabbas av politiska kriser på grund av oförmåga att kontrollera covid-19-pandemin.

På fjärde plats rankas den ökande spänningen mellan USA och Kina kring Taiwans självständighet.

De tre förvaltarna Henrietta Theorell, Rikard Forssmed och Per Solvin anser att det finns mycket som talar för hälsovårdssektorn för närvarande. Sektorn uppgår till 11 procent av världsindex, och endast IT, finans och sällanköpsvaror väger tyngre.

– Under pandemin har sjukvården fått ställa om både vad gäller prioriteringar och på vilket sätt arbetet bedrivs. Digitalisering inom vården har möjliggjort nya arbetssätt när risken för smittspridning försvårat fysiska möten. Ytterligare förändringar och innovationer inom sektorn kommer att vara nödvändiga för att möta framtidens utmaningar, säger Henrietta Theorell till Aktiellt.

”Uppdämt vårdbehov”

Kollegan Rikard Forssmed pekar på den tillväxtpotential som präglar sektorn.

– Framför allt gäller det de bolag som mött en lägre efterfrågan på grund av pandemin, säger han.

I och med att allt fler blir vaccinerade blir det ”dags för att beta av det uppdämda vårdbehovet som finns efter covid-19”. De omprioriteringar som skett under pandemin ska återgå till det normala och när den kraftigt växande ”vårdskulden” betas av tar försäljningen fart, menar de tre förvaltarna.

– Dessutom ser vi en växande medelklass i många tillväxtmarknadsländer som också driver på efterfrågan av vårdrelaterade produkter och tjänster, säger den tredje förvaltaren, Per Solvin.

Fyra intressanta kluster

Tillsammans har de tre förvaltarna identifierat fyra kluster som bedöms ha ”extra bra förutsättningar” inom hälsovårdssektorn. De fyra är cancer, diabetes, särläkemedel och digitalisering. Särläkemedel är medel som används för behandling av mycket ovanliga sjukdomar.

I Aktiellt nämner de tre förvaltaren också några av favoritbolagen som fonden investerat i.

Thermo Fischer, som egentligen inte är ett läkemedelsföretag, utan som sysslar med och är världsledande inom området ”analysinstrument”, är ett av favoritbolagen.

– Bolaget har ett börsvärde på 180 miljarder US-dollar och har en stark marknadsposition och en erfaren ledning. Genom organisk tillväxt och förvärv har Thermo Fisher levererat en hög tillväxt under lång tid. Aktien har gått bra i många år och i portföljen har bolaget rollen som en stark och stabil mittback, säger Rikard Forssmed.

De tre gillar också Astra Zeneca, som är världsledande inom cancervården. Produktportföljen är bred, med läkemedel för olika cancertyper.

– Efterfrågan på läkemedel och behandlingar mot cancer tros komma att öka kommande år när vårdskulden ska betas av efter covid-19. Många äldre personer har avstått från att söka vård och att göra sina annars regelbundna hälsokontroller. Många gånger är det vid dessa hälsokontroller som cancer upptäcks eftersom symtomen för cancer kan vara så diffusa som att man går ner i vikt, har konstiga blodvärden eller är tröttare än vanligt, säger Henrietta Theorell.

Ett tredje bolag som förvaltarna lyfter fram är danska Novo Nordisk som har flera produkter som behandlar välfärdssjukdomar, till exempel diabetes. Nu talar dessutom mycket för att bolagets preparat mot fetma godkänns av amerikanska läkemedelsverket FDA.

– Köpen som ECB gör är så enormt stora att marknaden dammsugs på företagsobligationer. ECB  köper endast obligationer med den lägre graden av risk,  investment grade. Det gör att just den typen av obligationer blir svårare för andra aktörer på marknaden, som fondförvaltare, att få tag på, berättar Frida Bratt.

Eftersom centralbanksköpen gör att räntorna trycks ned måste fondförvaltare söka sig längre ut på riskskalan.

– Förvaltare som tidigare bara handlat investment grade kanske nu måste börja handla high yield. Och de som tidigare handlat high yield kanske måste gå ännu lägre ned på betygsskalan och därmed öka kreditrisken, säger Frida Bratt..

Hon menar att detta egentligen är en fortsättning vi ser på det generella problemet med låga räntor. De senaste åren har ränteförvaltare som tidigare investerat i exempelvis statsobligationer nu sökt sig mot företagsobligationer i fonder med lite ospecificerade namn som ”Avkastningsfond” eller ”Räntefond”, berättar Frida Bratt.

– Samtidigt har även spararna gjort det, vilket gjorde att sparpengar som kanske egentligen borde ha varit på sparkonto hamnade i företagsobligationsfonder, vilket ledde till panik bland en del när flera företagsobligationsfonder tvingades stänga för uttag för ett år sedan, säger hon.

Hon rekommenderar att sparare tar reda på den faktiska kreditrisken i sin obligationsfond. Det kan man bland annat göra med hjälp av branschens nya riskmått.

– Nyckeltalet är spreadexponering, som finns i fondens årsberättelse och halvårsredogörelse. Det är ett mått på kredit- och likviditetsrisk, och beräknas som en kapitalviktad kreditduration multiplicerad med innehavens spread i förhållande till statspapperskurvan. Och ja, det är rena grekiskan för majoriteten av alla sparare, säger Frida Bratt och fortsätter:

– Det blir mer greppbart om man uttrycker det så här: måttet visar hur mycket fonden skulle falla om ränteskillnaden mellan fondens innehav och statsobligationer fördubblades. Här fångas alltså kreditrisken upp, till skillnad mot den sjugradiga riskskala som endast bedömer volatilitet och som under fjolåret visade sig vara helt otillräcklig, säger hon.

Det är i fondens månadsrapport som förvaltaren Mattias Montgomery berättar att fonden gått in i nya bolag.

Hexpol är ett av de nya innehaven och Montgomery ser potential på flera tidshorisonter. På kort sikt handlar det bland annat om nedpressade förväntningar inför nästa kvartalsrapport.

”På medellång sikt ser vi starka signaler från USA (där Hexpol är ett av de svenska verkstadsbolag med högst nordamerikansk exponering), återkomst av biltillverkning samt en låg multipel i förhållande till avkastning på investerat kapital. På lång sikt tror vi att den återupplivade förvärvsagendan, där bolaget hittar stora synergier, kan motivera både högre vinst och värdering”, skriver Montgomery.

Ett annat nytillskott i fondens portfölj är Beijer Alma som Montgomery beskriver som något spretigt och där de enskilda delarna hade varit högre värderade som egna bolag. Den största delen är Lesjöfors som tillverkar industri- och chassifjädrar och står för tre fjärdedelar av Beijer Almas rörelseresultat.

”Givet marginaler och avkastning på investerat kapital hade den delen varit klart högre värderat som ett separat bolag. Det tror vi även gäller för de övriga två affärsområdena inom Beijer Alma. Även om vi tror en uppdelning av bolaget inte är närstående så har vi ett starkt värderingsstöd. En positiv omvärdering är inte avlägsen då underliggande marknad ser stark ut i närtid för det största affärsområdet samtidigt som bolaget fortsätter göra förvärv”, skriver Mattias Montgomery.

Lars Skovgaard Andersen anser visserligen fortfarande att det bör finnas tillväxtmarknadsaktier i portföljen, men bara till en mindre del.

Flera faktorer skapar tillsammans en rejäl motvind för tillväxtmarknadsaktierna, samtidigt som europeiska aktier har blivit allt mer intressanta, anser han. Utvecklingen har trots allt ändå inte varit så svag på tillväxtmarknaderna som banken förväntade vid inledningen till året.

Det har visserligen blivit en del avkastning från tillväxtmarknaderna hittills i år, men både Europa och USA har varit betydligt bättre. Det finns ljuspunkter för tillväxtmarknaderna, men på kort sikt har ”begeistringen dämpats”, skriver Lars Skovgaard Andersen. Han tillägger att många investerare dessutom verkar ha en ”död vinkel” i sitt förhållningssätt till tillväxtmarknaderna.

Max 15 procent av portföljen

Rådet till investerarna blir att minska vikten av dessa aktier i portföljer till maximalt 15 procent. Först och främst är det viktigt att understryka att rekommendationerna för tillväxtmarknaderna inte nödvändigtvis beror på att det ser dåligt ut där, men potentialen på andra marknader är desto större.

Främst Kina och Indien har större ”strukturell tillväxt än de västliga ekonomierna”, skriver Skovgaard Andersen. Det är den ständigt växande medelklassen i dessa länder som står för den stadigt växande konsumtionen.

De specifika skälen till Danske Banks skepsis till tillväxtmarknadsaktierna är flera.

Stark dollar ett av problemen

Först och främst är det dollarkursen och räntenivåerna. USA verkar återhämta sig snabbare efter pandemin än vad man trodde tidigare. Dessutom fick Biden ja på sitt enorma stimulansprojekt på 1.900 miljarder dollar, utöver det mycket stora infrastrukturprojektet som fattades beslut om lite tidigare.

Dessa mycket stora utgifter stärker dollarn och får räntorna i USA att höjas mot slutet av året, och det i sig är negativt för många av tillväxtmarknaderna, som ju traditionellt gör många av sina affärer i just amerikanska dollar.

Coronaviruset är ett annat skäl. Lars Skovgaard Andersen noterar att samtidigt som danskarna återigen kan ses på krogen, slår pandemin nya negativa rekord vad gäller smittspridningen. Det sker i tillväxtmarknadsländer som Indien och Brasilien, och det kommer att ta lång tid innan vaccineringarna i dessa länder når ut till majoriteten av befolkningarna. Det kan ta flera år, skriver han, och tillägger att det i sig är skäl till oro.

Ökande råvarupriser

Råvarupriserna redan börjat öka under senaste tiden, och om de ökar ytterligare, till exempel oljepriset, kan det skada länder som Kina och Indien, som båda tillhör de största oljeimportörerna i världen.

Men tillväxtmarknadsländerna är ”en brokig skara”, menar Skovgaard Andersen. Där Ryssland och flera latinamerikanska länder mår väl av stigande råvarupriser, eftersom de är stora exportörer,möter flera asiatiska länder ”motvind” då de är beroende av oljeimporten.

Av dessa skäl råder Danske Bank för närvarande kunderna att diversifiera sina investeringar i tillväxtmarknadsländerna, och skapa en bredare exponering i stället för att behålla ett ”ensidigt fokus på Asien”.

Enligt Blackrock är utvecklingen för amerikanska statsobligationer och den amerikanska dollarn avgörande faktorer för tillväxtmarknader just nu. Den tidigare uppgången i amerikanska långräntor har nu dämpats och Blackrock spår att de kommande månaderna kommer att bjuda på en lugnare räntemarknad men också en försvagad dollar.

”Vi ser att den ekonomiska återstarten och stabiliseringen av räntenivån för amerikanska statsobligationer kan ge stöd för tillgångar på tillväxtmarknader de kommande månaderna. Värderingarna ser nu relativt låga ut efter en skakig start på året”, skriver Blackrock.

När det gäller aktiemarknaderna har Blackrock en positiv syn på tillväxtmarknader generellt, och Asien (ex Japan) i synnerhet, under de kommande sex till tolv månaderna.

”Vi tror att dessa marknader är välpositionerade inför en global vaccinledd återstart. Men det gäller att vara selektiv. Den kraftfulla ekonomiska återstarten väntas till exempel stödja råvaruexporterande länder”, skriver Blackrock.

Men det är inte bara aktiemarknaderna som är intressanta.

”Tillväxtmarknadsobligationer i lokal valuta är attraktivt värderade relativt bland annat high yield-obligationer. Även tillväxtmarknadsvalutor bör kunna stärkas, inte minst i länder som har en stor andel råvaruexport då dessa gynnas av råvarurallyt”, skriver Blackrock.

När det gäller Kina så ser Blackrock exponeringen mot landet som ett kärninnehav skiljt från övriga tillväxtmarknader.

”Det finns förvisso risker i närtid såsom anti-monopolistiska tendenser som kan påverka techjättarna negativt. Det gör att vi föredrar mer cykliska bolag och företag med exponering mot den inhemska marknaden. Men även med sådana risker i åtanke föredrar vi en övervikt mot kinesiska tillgångar, både när det gäller aktier och statsobligationer. Pandemin har accelererat förändringarna inom globaliseringen med en bipolär värld med Kina och USA i centrum. Nu är det läge för investerare att ha exponering mot de båda tillväxtmotorerna”, skriver Blackrock.

Men det finns också risker på tillväxtmarknaderna.

”Enligt vår syn ligger riskerna framför allt i ett för tidigt tillbakadragande av stödåtgärder samt en långsam vaccinutrullning i vissa länder”, skriver Blackrock.

Det finns också en risk att vissa tillväxtmarknader får sänkt kreditvärdighet i spåren av fjolårets massiva stödåtgärder.

”Dessa länder kan tvingas strama åt i förtid trots att ekonomierna inte ligger på full kapacitet”, varnar Blackrock.

Sammanfattningsvis är finansjätten positiv till tillväxtmarknader.

”Vi behåller vår övervikt i tillväxtmarknader och Asien (ex Japan) och värmer upp exponeringen mot tillväxtmarknadsobligationer i lokal valuta”, skriver Blackrock.

Danske Banks båda experter Maria Landeborn, senior strateg, och Ludvig Rosenstam Åhman, investeringsspecialist, diskuterar i senaste Nextconomy-podden varför Stockholmsbörsen är bäst i världen just nu. Det beror till del på att den är rätt positionerad, menar de båda.

– Här finns rätt typ av bolag. Industri och verkstad är väldigt starka delar av börsen här och just nu finns det en mycket stark industrikonjunktur, säger Ludvig Rosenstam Åhman.

Sektorkompositionen på Stockholmbörsen är alltså gynnsam, menar Landeborn och Rosenstam Åhman som också pekar på it-sektorn som är stor i Sverige – en sektor som gynnats rejält inte minst i USA de senaste åren. 

Stark bank- och finanssektor

Dessutom lever vi nu i en ”högräntemiljö”, inte minst i USA, och det har förstås dragit med sig europeiska räntor uppåt. Det är positivt för bank och finans, som är starka sektorer i Stockholm.

– Bankaktierna har tagit revansch i år. Bäst är SEB som är upp 28 procent sedan årsskiftet, säger Maria Landeborn.

Förutom att sektorkompositionen ”ser helt rätt ut”, har vi en cyklisk valuta i Sverige, menar Ludvig Rosenstam Åhman. Så när den svenska valutan dessutom stärks blir det en dubbel positiv effekt.

– Att börsen är cyklisk har både för- och nackdelar. Det är positivt, men nedsidan blir ännu större om det går nedåt. Stockholmsbörsen är en liten högriskmarknad, anser Maria Landeborn.

”Närtidsbias”

Ludvig Rosenstam Åhman resonerar i podden om att vi ofta har ett slags ”närtidsbias” när det gäller börsen. Vi fattar framtida beslut baserade på den närmaste historiken. Och börsen har gått bra under 2020 och hittills under 2021.

– Det är enkelt att basera investeringsbeslut efter sådana riktlinjer. Men ingen vet hur utvecklingen blir framöver, även om konjunkturläget just nu är positivt för den svenska börsen.

Maria Landeborn och Ludvig Rosenstam Åhman vill friska upp minnet hos poddlyssnarna och slå ett slag för att balansera portföljen utifrån ett globalt perspektiv, inte bara ett snävt svenskt urval, för att minska riskerna om det plötsligt vänder.

– När it-bubblan sprack fick Stockholmsbörsen väsentligt mer stryk än andra börser, och detsamma skedde under finanskrisen. Det berodde till en del på att Ericsson-aktien då vägde tungt, säger Maria Landeborn.

”Anledning sprida riskerna globalt”

Ludvig Rosenstam Åhman påpekar att det är svårt att hitta ett fåtal vinnaraktier, som står för fin avkastning. Du ska hoppas på beta, vilket ungefär är index, men inte sträva efter alfa. Det bör du ha i åtanke, och då kan du hitta vinnaraktierna, resonerar han.

– Det är viktigt att över tid ha rätt aktier i portföljen, oavsett om det går upp eller går ner. Håll fast när du hittar rätt risknivå. Då är du med när det går upp, men behöver inte sälja när det går ner, säger Maria Landeborn.

Med det finns alltså anledningar att sprida riskerna lite mer globalt, menar de båda Danske Bank-experterna.

I Sverige och Finland är till exempel sektorn bank och finans stark, i Norge är energisektorn stor tillsammans med bland annat fiskodlingar, medan börsen i Danmark är mer defensiv, med mycket hälsovård och försäkring. Bara genom att gå utanför Sverige i urvalet ser portföljen genast helt annorlunda ut. På så sätt går det att sänka risken med hjälp av globala inslag.

– Du missar möjligheter om du endast investerar i Sverige. Ta till exempel de amerikanska Faang-bolagen och just nu halvledarbolagen. Dem vill man inte missa, säger Maria Landeborn.

Sverige är en liten del av ett globalt index, och det är marknaden som har bestämt hur världsindex ska se ut. De båda Danske-experten anser att det i grunden finns en risk att i perioder investera snävt att inte ha ett globalt perspektiv på portföljen, och att under perioder då det går sämre finns risk för att man börjar investera irrationellt.

Hedgefonderna kan konstateras ha navigerat väl igenom de nätforumsinitierade attackköpen mot den högt blankade Gamestop-aktien och den så kallade ”short squeeze” som vållade vissa enskilda branschaktörer stora förluster.

Den genomsnittliga avkastningen bland hedgefonderna landade på 4,8 procent, den högsta för ett första kvartal sedan 2006, enligt finansdataföretaget Eurekahedge. Konkurrenten HFR har dock kommit fram till siffran 6,1 procent – vilket summerar den starkaste årsinledningen sedan år 2000.

Det kan ställas i kontrast till fjolårets inledande kvartal, då hedgefonderna i snitt minskade med 11,6 procent samtidigt som världen drabbades av pandemin. Året avslutades dock starkt och 2020 var det bästa för hedgefonder sedan 2009 då den stora finanskrisen återhämtades på ett liknande sätt.

Avkastningen har primärt genererats genom satsningar på en återhämtning i de så kallade värdeaktierna. Gamestop och Archegos har i sin tur bidragit till att ”turboladda” avkastningen, enligt Financial Times, genom att det gav en solklar möjlighet att ligga kort emot snabbt och kraftfullt uppvärderade aktier.

”Vi är på väg in i en marknadsmiljö där det finns jordmån för de flesta aktiva tradingstrategierna, till skillnad mot större delen av det senaste årtiondet då det smartaste har varit att sitta stilla i båten”, sade Aaron Smith, grundaren bakom hedgefonden Pecora Capital, till tidningen.

Det skriver den stora amerikanska fondförvaltaren Blackrocks ordförande Larry Fink i ett kundbrev med titeln Sustainable investing: it’s a long game!

Pandemin har accelererat vissa strukturella trender på marknaderna, till exempel hållbarhet, men även underskattade hållbarhetsrelaterade risker som elasticiteten i distributions- och försörjningskedjorna.

”Skiftet tilltar i styrka”

Men långsiktigt gynnas gröna aktier av ständigt nya politiska beslut, främst i de utvecklade länderna, vilket innebär att skiftet till hållbarhet tilltar i styrka och hastighet på sikt, även om den mycket dynamiska pågående omstarten av ekonomierna världen över gynnar cykliska aktier.

Under 2021 triumferar den traditionella energisektorn, men det förändrar inte Blackrocks grundläggande positiva syn på att gröna aktier är de som skapar långsiktig avkastning. Det är skälet till att Blackrock väljer att inte fokusera på kortsiktig avkastning.

”Tillgångar blir allt dyrare”

Klimatförändringarna är en av de huvudsakliga skälen till att gröna aktier på sikt driver tillväxten, anser Larry Fink.

”Efter en lång övergång till låg-koldioxid-ekonomi kommer tillgångar med underliggande hög hållbarhet att bli allt dyrare, medan övriga tillgångar blir billigare, som vi ser det”, skriver han.

I Blackrocks uppdaterade antaganden om avkastningen i strategiska portföljer har numera klimatförändringarnas effekter inkluderats, särskilt den gröna övergången till en värld som strävar efter att successivt begränsa koldioxidutsläppen.

Teknologi och hälsovård gynnas

Särskilt intressanta sektorer i denna utveckling, och som gynnas av den, är enligt Blackrock teknologi och hälsovård. Förlorare blir ”koldioxidintensiva” sektorer som energi. Det leder Blackrock till övertygelsen att de utvecklade marknaderna strategiskt är att föredra före tillväxtmarknaderna.

Slutsatsen i resonemanget är att övergången till hållbarhet fortfarande är i ett tidigt skede, och att andra tillväxtfaktorer fortfarande gynnas i den kraftfulla ekonomiska omstarten efter pandemin.

”Men vi tror att skiftet i investerarnas preferenser för hållbara tillgångar är motståndskraftigt, och accelereras av politiska och regulatoriska förändringar. Det är därför vi har strategiskt betingade preferenser för bolag och sektorer som är positionerade för att tjäna på övergången till en mer hållbar framtid”, skriver Larry Fink.