Det är i fondens månadsrapport som Montgomery konstaterar att Ratos en gång i tiden var något av en ”darling” bland investmentbolagen. Men numera har marknaden helt glömt bort bolaget, menar Montgomery. Samtidigt händer det grejer i bolaget.

”Sedan Jonas Wiström gick från ordförande till VD i december 2017 har en stor omstruktureringsresa skett utan att få större uppmärksamhet. Management i både Ratos som moderbolag samt i flera av dotterbolaget är utbytta och flera nedskrivningar har tagits. När nu 11 utav 12 bolag visar högre EBITA marginal i fjärde kvartalet jämfört med ett år sedan, tror vi att ett nytt kapitel har börjat”, skriver Montgomery.

Han pekar på att de nya finansiella målen som innebär fler förvärv gör att Ratos nuvarande struktur inte är helt olik andra serieförvärvare, som typiskt har en klart högre värdering.

”Vi har också värderat Ratos på dotterbolagsnivå genom att gå igenom samtliga dotterbolag med egna estimat och värderingar. Hur vi än vrider och vänder på värderingsmetoden hittar vi över 50 procent uppsida”, skriver Montgomery som menar att det nu är dags för marknaden att ompröva sin negativa inställning till bolaget, som ser helt annorlunda ut idag.

Latinamerikafonder generellt och Brasilienfonder i synnerhet ligger på rejäla minus sedan årsskiftet. Detta samtidigt som aktiemarknader i andra delar av världen ständigt slår nya rekord. 

För Brasilienfonder handlar det om nedgångar på som mest drygt 10 procent i år (se tabell nedan). 

När det gäller Brasilien, som är Latinamerikas största ekonomi, så har president Bolsonaro på flera sätt blivit en symbol för de svårigheter som just nu präglar landet i skuggan av pandemin, menar Marie-Anne Meldahl.

– Just nu är sentimentet på marknaden i botten, och Bolsonaros inblandning i styrningen av Petrobras ledde till en kraftig nedgång i aktien under februari, säger hon.

Tapp mot dollarn

– Eftersom det bolaget väger förhållandevis tungt i index så har det en viss inverkan både på börskurserna och sentimentet i marknaden. Även valutorna har spelat roll då framför allt den brasilianska realen tappat mot USA-dollarn i år.

På uppsidan har framför allt värdebolag och råvaror börjat visa styrka, och den ekonomiska aktiviteten ökar i världen i stort. Det i sin tur borde stödja aktiekurserna i Latinamerika, men det ska vägas mot kontinentens förmåga att hantera viruset, både ur social, politisk och ekonomisk synvinkel, menar Marie-Anne Meldahl.

Hon var tidigare förvaltare för fonden SEB Latinamerikafond, men banken beslutade i februari att låta den fonden gå upp i SEB Emerging Marketsfond i februari, som Meldahl förvaltar nu.

– SEB Emerging Marketsfond investerar självklart fortfarande i Latinamerika men i mindre utsträckning än en fokuserad fond, säger hon.

”Krympande volymer”

SEB Latinamerikafond hade under en längre period sett krympande volymer, vilket avspeglar fondandelsägarna sviktande intresse för regionen, menar Marie-Anne Meldahl.

– Det är en kombination av flera orsaker, men sämre avkastning i förhållande till övriga regioner är säkert en.  För att kunna förvalta en väldiversifierad fond i dessa marknader på ett för kunderna kostnadseffektivt sätt krävs en något större volym, vilket ledde till beslutet att låta SEB Latinamerikafond gå upp i den bredare fonden SEB Emerging Marketsfond.

– Ur ett förvaltningsperspektiv ser jag som förvaltare även vissa fördelar med ett bredare investeringsuniversum, särskilt då vi som fondbolag ställer allt högre krav ur hållbarhetshänseende, vilket innebär att det finns fler företag att välja bland.

Tabell: Utveckling för rena Brasilienfonder hittills i år

Tabell: Utveckling för Latinamerikafonder hittills i år

De ”till synes sämsta placeringarna är ofta de bästa”, skriver Mats Nyman. Men den som vill satsa på ”oälskade” placeringar eller marknader, bör vara utrustad med ett stort mått av tålamod.

Ett sådant tålamod bör vara av en sort som tål att vänta, i flera år ibland. Mats Nyman hänvisar bland annat till en publicering hos fondutvärderaren Morningstar, som nyligen slog fast att ”oälskade fondkategorier”, det vill säga de fonder som haft störst utflöden på lång sikt gått inte bara bättre, utan betydligt bättre, än de fonder som älskats av spararna, vilka är de fonder som haft de största inflödena.

”Sedan 1994 hade de oälskade fonderna gett 3 gånger högre avkastning än de populära fonderna, som inte ens slog världsindex”, skriver Mats Nyman.

Skifta fokus

Fokus Placeringar har identifierat fyra kategorier av aktier som gått svagt de senaste fem till tio åren, och som är lågt värderade. Två av typerna är svenska, två är globala.

Om du ska följa Mats Nymans resonemang är det kanske dags att sälja teknologi- och tillväxtaktier och i stället satsa på värdeaktier och europeiska aktier.

Till att börja med har svenska bankaktier gått mycket svagare än de breda aktieindexen under de senaste åren. På fem år har Stockholmsbörsen fördubblats, medan bankaktierna bara avkastat 20 procent, vilket ger aktierna en betydligt lägre värdering.

”Bankerna väl rustade”

Bankerna har ett p/e-tal nära 10 för 2021. Stockholmsbörsen har p/e 19 för samma period. Svag konjunktur och låga räntor har inte gynnat bankerna

Men på andra sidan av covid-pandemin, efter vaccineringsprojekten och alla världens samlade stimulanspaket, återkommer högre räntor och konjunkturen stärks.

”Då står bankerna väl rustade att öka utlåningen, med starka balansräkningar och god likviditet”, skriver Mats Nyman.

”Den fula ankungen”

Europeiska aktier har haft en svagare utveckling än världsindex ända sedan finanskrisen för över ett decennium sedan, medan till exempel de asiatiska tillväxtmarknaderna stigit 150 procent. Enligt Mats Nyman är värderingsskillnaden just nu den största på 15 år.

Men EU och ECB driver för närvarande expansiv politik och satsar på både vaccineringar och hållbarhet. Inte minst bland mindre bolag går det därför att hitta många intressanta tillväxtcase.

Slutsatsen i hela resonemanget?

”Kanske finns det en chans för den fula ankungen trots allt”.

Skälen är flera, bland annat att Indien hanterat pandemin bättre än de flesta andra länder – och att den indiska regeringen varit flitig med stimulansåtgärder. Lägg till det en kraftigt växande medelklass och en ung befolkning som går i ett väl fungerande skolsystem.

Under pandemiåret 2020/21 minskade den indiska ekonomin med 7 procent, men under de tre sista månaderna samma år ökade bruttonationalprodukten med 0,4 procent. Indien har brutet bokslutsår och det nya året, 2021/22 inleds nu i mars.

Bättre pandemihantering

Indien har hanterat pandemin bättre än många andra, och de indiska företagen är nu rustade för tillväxt. OECD uppgav i förra veckan i en global översyn att världsekonomin växer cirka 5,6 procent under 2021. För Indiens del handlar det snarare om en tillväxt på 30 procent, uppgav OECD. Utöver pandemistrategierna i Indien medverkar även landets regerings många stimulansåtgärder till en ovanligt lyckad omstart.

Gunnar Påhlson konstaterar i en intervju på fondbolagets hemsida, att läget är synnerligen gott i Indien, efter att under förra året ha hamnat i recession för första gången på 25 år.

Gynnsam demografi

Det finns en hel del att stödja sig på. En stor del av det positiva klimatet i Indien inför en omstart i ekonomin är den gynnsamma demografin, med en kraftigt växande välutbildad medelklass. I landet pågår dessutom en cyklisk sektorrotation, och det finns en stor potential inom tjänsteexporten med IT-service och läkemedelsproduktion som hörnstenar.

Carnegie Indienfond har tagit ett ordentligt spjärn redan så här under första kvartalet i år. Uppgången på dessa två och en halv månader är dryga 8 procent.

Indiens ekonomi är nu alltså tillbaka i full swing, samtidigt som antalet nya covid-19 fall är avtagande. Indiens dödsfrekvens i covid-19 är faktiskt lägre än i de flesta andra länder.

Vad är då förklaringen till den starka ekonomin i Indien?

Gunnar Påhlson anger i intervjun några skäl utöver tillväxten och sektorrotationen. Efterfrågan på fordon är till exempel stor i Indien.

Även om BNP för året 2020-2021 väntas falla med 6-7 procent, ser det redan nu bättre ut för 2021-2022, då ökningen väntas bli någonstans kring 12 till 13 procent.

”Företagsvinster ökar 30 procent”

I den prognos som Gunnar Påhlson hänvisar till framgår att företagsvinsterna endast ökar med 7 procent för bokslutsåret nu i mars 2021, men redan nästa år är ökningen över 30 procent. Redan nu har bolagsrapporterna i stort varit betydligt bättre än förväntat, och det svaga utgångsläget spelar också en viss roll.

Men de globala stimulanserna från centralbankerna, och mycket kraftfulla åtgärder i Indiens statsbudget för nästa budgetår, ger förutsättningarna för tillväxten, säger Gunnar Påhlson.

Utvecklingen på räntemarknaden fortsätter att stå i centrum även för börsen. Än så länge har centralbankerna valt att avvakta med att agera eftersom räntorna stiger av rätt anledning. Det kan leda till fortsatt större kursrörelser framöver”, skriver Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn.

Hittills har den amerikanska centralbanken Fed inte känt sig nödgade att agera mot bakgrund av de högre långräntorna, utan budskapet har varit att centralbanken följer marknadsutvecklingen noggrant, enligt veckobrevet.

”Dessutom gör Fed bedömningen att de stigande inflationsförväntningarna är tillfälliga, och inte att det handlar om någon permanent ökning. Stämmer det finns ingen anledning att strama åt, utan penningpolitiken kan förbli expansiv under en lång tid framöver”, skriver Maria Landeborn i veckobrevet.

Danske Bank väntar sig samtidigt att Fed är redo att agera om ränteuppgången blir så kraftig att den riskerar att hota återhämtningen genom bland annat högre finansieringskostnader för företag och stigande bolåneräntor.

I ljuset av att diskussionen om högre inflation och eventuell penningpolitisk åtstramning kan innebära mer börsturbulens framöver, har Danske Bank en aktieövervikt på 5 procent jämfört med obligationer, framgår det.

Tillverkningsindustrin är mest intressant just nu anser fondförvaltarna som deltagit i undersökningen. De är även övervägande positivt inställda till marknadsutsikterna framöver. 

Totalt 22 fondförvaltare och experter svarade mellan den 19 och 26 februari på frågor om hur de bedömer utsikterna på Stockholmsbörsen och både kort och lång sikt.

”Ännu ljusare om ett halvår”

Läget är positivt just nu enligt majoriteten av förvaltarna. Men på sex månaders sikt är marknadsutsikterna ännu ljusare, enligt svaren.

Tolv av 22 förvaltare tror att marknadsutsikterna då kommer att vara bättre, eller mycket bättre, än i dag. Av de resterande svarade nio förvaltare att läget kommer att vara ungefär som i dag, medan en svarade att utsikterna då kommer att vara sämre.

”Sett över 6 månader är jag försiktig optimistiskt. Pandemin bör vara under kontroll och ekonomin återhämtar sig. Mycket är dock diskonterat. På längre sikt är jag mer optimistiskt. Hushållen kan konsumera samtidigt som politikerna satsar. Högre räntor kan vara ett problem för överdrivna värderingar men i övrigt en comeback för bolag utanför teknikhaussen”, kommenterar Lars-Erik Lundgren, förvaltare på Aktie-Ansvar.

”Begränsade nedåtrisker”

En fråga handlade om utvecklingen på börsen i Stockholm på ett till två års sikt. I det lite längre perspektivet är de allra flesta, 16 förvaltare, positiva.

”Vi ser begränsade nedåtrisker i global och svensk ekonomi för vidare smittspridning då vaccinationsutrullningen väntas fortsätta öka. När väl osäkerheterna för coronavirusets påverkan på företagens vinster mattas av kan marknaden återigen börja fokusera på framtida vinster fullt ut. En annan faktor som dämpar risken är de omfattande finanspolitiska paket som regeringen lanserat parallellt med Riksbankens penningpolitiska åtgärdsprogram. Även om programmen är stora och i regeringens fall kommer att öka statens skuldsättning, ger de stöd för individer, företag och finansiella marknader i denna omfattande kris”, kommenterar Martin Axell, senior förvaltare på Länsförsäkringar Fondförvaltning.

En av frågorna handlade om vilken bransch förvaltarna anser vara mest intressant. Nio av förvaltarna svarade tillverkningsindustrin, medan bara tre nämnde cykliska sektorer, till exempel byggsektorn och råvaror.

Det är i Carnegie Småbolagsfonds månadsrapport som Montgomery berättar att han under den senaste månaden avyttrat Cloetta, Embracer och Atrium Ljungberg. Dessutom har vissa av de tidigare största innehaven minskats för att göra plats åt nya innehav.

”Ett av de nya innehaven är Ambea, där ser vi en icke cyklisk aktie som handlas på låga multiplar samtidigt som vi förväntar oss en vinsttillväxt under flera år framöver. Ett annat bolag vi har adderat på ett liknande tema är Academedia, där vi dessutom tror att deras digitala satsning kommer ge avkastning kommande år och är något som marknaden missat”, skriver Mattias Montgomery i månadsrapporten.

Han konstaterar också att det varit en volatil månad för flera aktier i dator- och mobilspelsbranschen.

”Det finns stort överlapp mellan ägarna i vissa av bolagen och vi tror ett för stort fokus har hamnat på förvärvad tillväxt utan att man synar bolagen närmre. Fonden har som nämnts avyttrat Embracer och i stället har MTG adderats, där vi ser möjlig tillväxt från flera ben och tror att en öppning av samhällena mot hösten kommer få fart på E-sporten igen”, skriver Montgomery.