Det är också mycket glädjande att många yngre upptäckt fördelen med fondsparande. Att spara med lång tidshorisont innebär att pengarna genom ränta-på-ränta-effekten får möjlighet att växa till sig ordentligt.

Jag tycker alltid det är lika spännande att se hur andra sparar. Och det här är några reflektioner jag gjorde efter att ha läst den nya undersökningen från Kantar Sifo Prospera.

Undersökningen visar att sju av tio svenskar har privat sparande i fonder. Vanligast är det i åldersgruppen 35–55 år, där hela 75 procent fondsparar.

Tittar man på både kvinnor och män är det vanligast att spara mellan 1 000 och 4 999 kr i månaden. Männen sätter ofta av högre belopp, medan kvinnorna vanligtvis sparar mellan 500 och 999 kr per månad. Hur mycket man fondsparar är dock inte direkt kopplat till hur stor inkomsten är. Många i den yngsta ålderskategorin, 16–34 år, sparar högre belopp, 2 000–4 999 kr varje månad.

55 procent har koll på vilka fonder de sparar i och 28 procent vet på ett ungefär. Majoriteten gör också månatliga insättningar i fonder. Det är något vanligare bland kvinnorna att sprida ut sitt sparande över tiden.

Det absolut vanligaste målet för att fondspara är att förbättra pensionen. Hela 64 procent anger det som mål. Därefter sparar man till en buffert i vardagen om något oväntat händer. På tredje plats kommer bosparande och på fjärde semesterresor. Fler män (28 procent) än kvinnor (20 procent) sparar till bostaden, och fler män sparar också till båt, bil eller motorcykel.

Fyra av fem kvinnor lyssnar och tar råd av andra när de väljer fonder. Hälften av männen letar i stället fonder på egen hand. Även när det gäller vilken information som är viktigast skiljer det sig åt. Medan 42 procent av kvinnorna rankar fondens hållbarhet som den viktigaste informationen, tittar en majoritet av männen i stället på avgiftsnivån. Fondens risknivå är däremot viktig för både kvinnor och män.

En majoritet av kvinnor och män är beredda att ta en högre risk i sitt sparande för chansen att få en högre avkastning. Riskbenägenheten har ökat hos båda könen jämfört med tidigare års undersökningar. Men i likhet med tidigare är kvinnor mindre riskbenägna än män.

De flesta i undersökningen säger att de har tillräckliga kunskaper i privatekonomi och sparande. Men männen bedömer sig ha större kunskap än kvinnorna. 88 procent av männen och 81 procent av kvinnorna anser att de har den kunskap som krävs för att hantera och påverka sin privatekonomi.

Svårast att greppa är pensionen. 37 procent av kvinnorna och 23 procent av männen tycker att de har otillräckliga kunskaper.

Värderingen av fonders innehav är central i fondverksamheten, skriver Finansinspektionen i den kortfattade informationen på hemsidan. ”Den ligger till grund för de andelskurser till vilka andelsägare tecknar och löser in andelar samt för hur stor förvaltningsavgift en andelsägare får betala”, skriver myndigheten vidare.

Men varför ska Finansinspektionen granska just Spiltan Fonder? Finns det något specifikt skäl bakom beslutet?

Lars Melander, ny vd sedan i mars på Spiltan Fonder, ser granskningen som naturlig.

– För oss är det enkelt. Bakgrunden är den turbulens som uppstod i början av coronakrisen för ett år sedan då vi senarelade handeln i två räntefonder, eftersom det var svårt att värdera under turbulensen. Det är för oss helt naturligt att Finansinspektionen följer upp vad som hände då. Det är helt i sin ordning att de ställer frågor, och det finns inga andra djupare skäl till granskningen, säger han.

Pågick i elva dagar

Handeln i fonderna senarelades den 20 mars ifjol mot bakgrund av den marknadsoro som uppstod när av coronavirusets spridning urartade till pandemi. Framför allt ledde det till problem med att prissätta företagsobligationer, uppger Lars Melander.

Så här skrev Spiltan Fonder för ett år sedan till kunderna om skälet till senareläggningen:

”Vi är den största aktören på marknaden för företagsobligationer och likviditeten har varit låg vilket gjort att det tagit tid att säkerställa rättvisande priser”.

Även om handeln var senarelagd, vilket varade i elva dagar, pågick förvaltningen som vanligt och obligationerna fortsatte att ge avkastning. De order som inkom under den här perioden daterades och sparades, men verkställdes aldrig och bland annat av det skälet tog Spiltan Fonder inte ut någon förvaltningsavgift i fonderna.

”En kris att lära sig av”

Det blev svårt för marknaden att värdera företagsobligationer under den här perioden, då de handlas på ett annat sätt än aktier på en börs, uppger Lars Melander.

Dåvarande vd:n för Spiltan Fonder Erik Brändström bad för ett drygt år sedan kunderna om ursäkt för tidsutdräkten, som Spiltan inte kunde kontrollera. Han sade då också att Spiltans viktigaste uppgift var att se till att alla sparare fick rättvisa kurser.

Fonderna öppnades efter elva dagar och marknaden repade sig.

– Vi har lärt oss mycket om hur vi hanterar likviditet i fonder och flöden. Det har varit en kris att lära sig av, säger Lars Melander.

I Carnegie Micro Caps senaste månadsrapport konstaterar Henriksson att man adderat två nya innehav till portföljen i april och maj. Båda på temat coronaförlorare. Det handlar bland annat om Cloetta.

”Man kanske skulle kunna tro att vi tröstat oss med sötsaker under pandemin, men så har icke varit fallet”, skriver han och pekar bland annat på konsumenternas obefogade rädsla för lösgodis som en smittkälla under pandemin.

Men även andra faktorer har gjort att Cloetta påverkats negativt av pandemin.

”En stor del av godisinköpen sker då vi är i rörelse, på en bensinmack, vid biografen, på väg till fotbollsmatchen, på flygplatsen osv. Gissningsvis spontanköper vi också mer godis fysiskt i matbutiken är på den elektroniska dito”, skriver Henriksson.

Han konstaterar dock att Cloetta parerat pandemin på kostnadssidan vilket borgar för en god vinstutveckling då samhället återgår till det normala.

”Bolaget har en strukturell utmaning med den svaga lönsamheten inom lösgodisverksamheten men vår bedömning är att bolaget sannerligen vill återkomma till full styrka efter pandemin”, skriver han.

Duni är en av börsens stora coronaförlorare, inte minst då bolagets produkter har en stark koppling till uteätande samt festligheter.

”På sikt tror vi att uteätartrenden, som varit så jobbig för Duni under pandemin, kommer att fortsätta att gynna bolaget. Bolagets snabbväxande BioPak-division som står för en tredjedel av omsättningen fokuserar på miljövänliga förpackningslösningar och här ser vi stora värden”, skriver Henriksson och noterar att Duni är ett bolag som sannerligen inte sitter på händerna.

”Kostnader kapas och strategiska satsningar på framtida tillväxtområden genomförs”, skriver han.

Den nya strategin har döpts till ”Brytpunkten”, vilket anspelar på två olika förhållanden. Inflationen står inför ett skifte, en brytpunkt, just nu, och den andra är de stora och växande förväntningarna på att världens centralbanker kommer att börja höja räntorna. Det är, menar Peter Nelson, två brytpunkter som kommer att påverka investeringsklimatet.

Tillväxten är ”enormt stark”, säger Peter Nelson i podden, och exemplifierar med att flera prognoser spår att världens tillväxt blir 6 procent i år, vilket ska ställas mot den negativa tillväxten på minus 3 procent ifjol.

Det finns ett uppdämt behov av att spendera pengar och investera. Behovet drivs av stimulansåtgärder på många sätt. Nelson pekar på den allmänna kunskapen om att centralbankerna framöver kommer att vara mindre benägna till att stimulera, men att de ”fortfarande driver en slags prispolitik samtidigt som världen mår bättre nu än för sex till tolv månader sedan”.

Prispress uppåt

På Carnegie Private Banking är medarbetarna mycket aktiepositiva, även om det har blivit dyrt då värderingen gått upp kraftigt, och den prispressen uppåt har dessutom pågått ganska länge. Men värderingen styr inte börsen på sikt, menar han.

– Det är viktigt att inte vara för negativ till aktier, säger Peter Nelson.

Det har hänt någonting med priserna på sex månader. Det gäller till exempel fraktkostnader och varubrister vilket leder till ännu högre priser. Vad får då det för effekt, undrar Peter Nelson retoriskt?

Jo, det kan bli ökad marginalpress på bolagen, men det syns inte än, menar han, och konstaterar att det är ”lätt höja priser, då efterfrågan är hög”. Det ”kan vara en ketchupeffekt efter coronan, men vi tycker att det ännu så länge är hanterbart”. Men det finns en uppenbar risk för kommande vinter, blir slutsatsen.

Peter Nelson anser att vi har överskattat coronan och underskattat bolagen och deras förmåga. De senaste rapporterna var mycket bra, och Carnegie Private Banking tror på bra rapporter även i sommar och till hösten.

”Enorm uppgång”

– Vi fortsätter att övervikta aktier, och det har vi gjort sedan början av året då vi hade all övervikt på svenska aktier, men de har gått 20 procent upp till april, det är en enorm uppgång. Vi tycker också att det är en styrka att rekylen inte större, utan sidledes. Det finns kraft för ytterligare uppgång, säger Peter Nelson.

Inom portföljerna slår Nelson ett slag för värdeaktier som just nu ser bättre ut än tillväxtorienterade bolag. I den svenska portföljen har verkstad varit en fenomenalt fin sektor, och det har gällt så länge konjunkturen pekar rakt uppåt. Men nu är förväntningarna något lägre ställda på verkstad generellt.

Men Carnegie Private Banking anser fortfarande att småbolagen har mycket att erbjuda. De är ”alltid spännande och det finns en uppsjö olika bolag att botanisera kring”, menar Peter Nelson.

Carnegie Private Bankings nuvarande strategier innebär konsolidering i ett kort perspektiv då det gäller att bevaka inflationsoron. Men, säger Peter Nelson, det positiva på längre sikt överväger.

Det mest sannolika scenariot enligt Ålandsbanken, är att detaljhandeln, hotellnäringen, restaurangerna och resebolagen tar tillbaka förlorade territorier, medan centralbankerna ser prishöjningar som temporära och därför sitter still i båten. Så ser slutet på året ut och Ålandsbanken räknar med positiv avkastning i både aktier och företagsobligationer i takt med att bolagsvinsterna fortsätter stiga.

En liten risk finns inbyggd i marknadssynen, trots det optimistiska tonläget. Det finns en liten risk, 20 procent, att ”goda nyheter blir dåliga nyheter”. De dåliga kan sammanfattas med att återhämtningen visar ordentlig kraft samtidigt som inflationen stiger, vilket innebär att argumenten för fortsatta stimulanser minskar.

”Stark volymtillväxt”

I ett sådant läge startar centralbankerna diskussionen om att minska på värdepappersköpen samtidigt som obligationsräntorna stiger och därmed sätter press på värderingen av risktillgångar.

Men det finns också en sannolikhet, cirka 20 procent, att stark volymtillväxt och ett utrymme för prishöjningar ”understödjer analytikernas omsättnings- och marginalprognoser och ett än mer accentuerat positivt vinstmomentum”.

En synnerligen stark inledning på börsåret 2021 har speglats i stora kursuppgångar och under våren en tydligt högre värdering. Inför sommarmånaderna har banken avläst en viss oro för högre inflation och stigande räntor, vilket dämpat takten i kursuppgången.

Aktieövervikt i Norden och Europa

Samtidigt har övertygande delårsrapporter från bolagen och fortsatt stark konjunkturstatistik lyft vinstprognoserna. Kombinationen av mer återhållna kursstegringar men en tydligt stark trend i vinstprognoser har fått värderingen att dämpas jämfört med vårens toppar.

Ålandsbanken sätter aktieövervikt i Norden och Europa. Nordens cykliska karaktär gynnas av den ekonomiska återhämtningen och vinstprognoserna justeras upp.

Europa får övervikt då det finns tydliga signaler om återhämtning, ”om än från låga nivåer”. Det är framför allt den nya konsumtionstrenden, efter pandemin, som bör lyfta ekonomin.

Undervikt USA och tillväxtmarknader

USA och tillväxtmarknaderna underviktas i bankens prognoser för resten av året. I USA är tillväxten stark men allt högre börskurser har ”skruvat upp värderingen”. Här finns också många tillväxtbolag som missgynnas av allt högre obligationsräntor.

Tillväxtmarknaderna underviktas även de, men på grund av lägre värderingar, men framför allt på grund av att pandemin fortfarande hämmar återhämtningen.

Sammanfattningsvis tror Ålandsbanken på positiv avkastning under hela 2021, men flaggar ändå för att det i denna stigande marknad kan inträffa en korrektion av något slag, särskilt med tanke på att det hittills i år inte har förekommit någon.

”Attraktiv avkastning”

Räntemässigt underviktar banken både korta och långa räntor under perioden. Riskpremierna har minskat och avkastningen är i underkant, men ”ECB:s fortsatta tillgångsköp skyddar mot kursfall”.

Företagsobligationer överviktas, både Investment Grade och High Yield. Avkastningen för de sistnämnda förväntas vara attraktiv, då riskaptiten är hög, samtidigt som likviditeten är god och det förekommer många emissioner på marknaden.

Det är fondens förvaltare Mattias Montgomery som i fondens månadsrapport skriver att man adderat två klassiska byggrelaterade innehav i portföljen. 

Det första bolaget är NCC som är ett bekant bolag för Carnegie Fonder men ny när det gäller just Carnegie Småbolagsfond.

”Det är intressant att gå tillbaka och lyssna på kvartalskommunikationen sedan nuvarande VD Tomas Carlsson tog över, där det i efterhand varit tydligt att vändningen av bolaget skulle ta tid och att marknaden inte riktigt tog till sig det budskapet”, skriver Montgomery.

Han tror nu att den ändrade redovisningsmetoden för att sätta stopp för nedskrivningstrenden nu är nära att ha gått igenom merparten av pågående projekt.

”Detta bör mekaniskt leda till högre marginaler, samtidigt som vi ser en stark nordisk byggmarknad. I kombination med ett svagt förtroende från aktiemarknaden som gett upp hoppet om högre marginaler, tror vi det är bra timing att äga från och med nu”, skriver Montgomery.

Det andra bolaget är Lindab som också gynnas av en stark byggmarknad och där fortsatta förvärv kommer ändra marknadens inställning till värderingsmetoden av bolaget, menar Montgomery.

Han noterar också att Lindabs inköpspriser ökat kraftigt till följd av högre råmaterialpriser.

”Men vi tror att det kan föras över till kund då problemet uppstått för hela marknaden, samt att det krävs prishöjningar en bra bit över konkurrenterna för att installatörerna (som är vana vid Lindabs produkter) ska fundera på att byta leverantör”, skriver han.

Carnegie Småbolagsfond har också adderat elektronikbolaget Mycronic till portföljen.

”[Mycronic] utgör ett starkt case som dels förtjänar högre multiplar men vi tror också på fortsatt vinsttillväxt som kan överträffa marknadens förväntningar på sikt”, skriver Montgomery.

Förvaltarbarometerns huvudindex är uppbyggt av fyra frågor som väger lika mycket och 23 förvaltare har svarat hur de bedömer marknadsutsikterna just nu.

Dessa fyra frågor väger lika mycket och vägs samman till ett index som uppdateras en gång per kvartal. Just nu har förtroendet för marknaden minskat något, men totalt sett är synen fortsatt positiv, specifikt gäller det för börserna i Sverige och resten av Europa.

På första frågan, hur förvaltarna bedömer marknadsutsikterna i ekonomin just nu, svarar fyra förvaltare mycket positivt. En majoritet av förvaltarna, 15 stycken, svarar att marknadsutsikterna är positiva medan fyra bedömer marknadsutsikterna som varken positiva eller negativa. Endast en av förvaltarna anser att marknadsutsikterna är negativa.

”Gynnats av sektorrotationen”

Den andra frågan handlade om vad förvaltarna tror om marknadsutsikterna om ett halvår, i förhållande till vad de svarade på första frågan. En majoritet av förvaltarna svarade att marknadsutsikterna kommer att vara oförändrade, jämfört med hur de är i dagsläget.

”Stockholmsbörsen har under 2021 varit en av de bästa börserna i världen att investera i, mätt i avkastning i svenska kronor. Sektorrotationen som har skett i år från tillväxtbolag till mer cykliska bolag har gynnat svenska börsen väl. Värderingarna för delar av börsen börjar dock se något ansträngd ut och sedan mitten på april har utvecklingen varit förhållandevis oförändrad trots bra rapporter. Sammantaget så ser förutsättningarna för svenska aktier kommande halvår därför neutrala ut trots öppnandet av samhället och ökad ekonomisk aktivitet. På lite längre sikt så ser utsikterna ändå goda ut för svenska bolag givet att kronan inte stärks alltför mycket samt att öppnandet av ekonomier fortsätter i nuvarande trend med hjälp av effektiva vaccin”, kommenterar Gustaf Linnell, förvaltare SPP fonder.

Flera av huvudfrågorna i undersökningen handlar om hur förvaltarna tror att Stockholmsbörsen utvecklas under det närmaste halvåret. Tolv av förvaltarna tror att börsen utvecklas positivt, medan åtta tror på mer stillastående börs, ”varken positivt eller negativt”. Fyra av förvaltarna tror att börsen utvecklas negativt fram till jul.

”På kortare sikt är vi neutrala/svagt positiva till den svenska börsen. Värderingen är på vissa håll hög men det finns fortfarande bolag och sektorer med attraktiv värdering. Riskaptiten i marknaden ligger också den på höga nivåer. Hög riskaptit tillsammans med hög värdering gör att fallhöjden är betydande och kräver att bolagen fortsätter leverera god vinstutveckling”, kommenterar Christian Sterndahlen, förvaltare på Navigera, och en av förvaltarna som deltog i undersökningen.

Positivt på längre sikt

På längre sikt, på ett till två år, är dock alla i undersökningen deltagande förvaltare mer positiva. Så många som 20 av dem tror att utvecklingen kommer att vara positiv, och bara fyra varken tror på positiv eller negativ utveckling.

”På lite längre sikt är vi något mer positiva, vinstprognoserna har justerats upp och kan bolagen leverera enligt prognoserna finns det utrymme för en fortsatt stark börs. Vi tror att riktningen mestadels kommer att styras utav bolagens förmåga att leverera vinster samt ränteutvecklingen och faktumet att det är svårt att hitta attraktiva alternativ till aktier. Att samhället mer och mer öppnar upp är också positivt och kommer sannolikhet betyda en återhämtning för vissa sektorer och bolag”, tillägger Christian Sterndahlen.

Fonden har namnet ”Nordnet Indexfond Teknologi” och följer det välkända ”MSCI World Information Technology”. Indexet är sammansatt av 185 techbolag, och de största sektorerna i indexet är hårdvara, mjukvara och halvledare.

De bolag som har störst vikt är Apple och Microsoft. Fonden förvaltas i samarbete med JP Morgan, skriver Nordnet i et pressmeddelande.

– Det känns väldigt kul att vara först ut på marknaden med den här typen av produkt. Vår nya fond kombinerar två av spararnas favoritföreteelser – indexförvaltning och techbolag. Med vår nya fond kan de svenska spararna på ett enkelt sätt få en bred och billig exponering mot en riktigt intressant sektor, säger Martin Ringberg, Sverigechef på Nordnet.

Den årliga avgiften för Nordnet Indexfond Teknologi är 0,40 procent. Nordnet jämför detta med snittet på 1,84 procent för 56 fonder inom Morningstars kategori ”Sector Equity Technology”.

– Vår nya fond blir den överlägset billigaste techfonden i Sverige, och avgiften är mindre än en fjärdedel av genomsnittet på marknaden, säger Martin Ringberg.