Den slutliga sammanräkningen visade att motsvarande cirka 98,7 procent av de erbjudna aktierna i företrädesemissionen, tecknades med stöd av teckningsrätter och att de återstående aktierna har tilldelats de som tecknat aktier utan stöd av teckningsrätter.

Sista dag för handel med betalda tecknade aktier (BTA) blir den 5 juni 2023.

Handel i de nya aktierna som har tecknats med stöd av teckningsrätter beräknas inledas på Nasdaq Stockholm omkring den 12 juni 2023, medan handel i de nya aktierna som har tecknats utan stöd av teckningsrätter beräknas inledas på Nasdaq Stockholm omkring den 15 juni 2023.

Skuldtaksförslaget går nu till den andra kammaren – senaten – för avgörande där, förhoppningsvis innan helgen så att presidenten sedan kan godkänna det före måndagen som är den deadline som finansminister Janet Yellen har varnat för.

Vidare har det meddelats att Kinas inköpschefsindex för industrin (Caixin/S&P Global) steg från 49,5 i april till 50,9 i maj, vilket var i linje med förväntan. Utfallet var samtidigt bättre än det officiella industri-PMI som häromdagen oväntat sjönk från 49,2 till 48,8 och som satte press på börssentimentet i onsdags.

Hongkongbörsens Hang Seng-index var på torsdagen upp 0,8 procent. Bland storföretagen i Hongkong steg tech- och gamingkonglomeratet Tencent med 3,3 procent, samtidigt som e-handelsjätten Alibaba adderade 1,2 procent till sitt börsvärde.

”Den nuvarande ekonomiska tillväxten saknar en inhemsk drivkraft och företagen har inte tillräckligt förtroende, vilket belyser vikten av att utöka och återupprätta efterfrågan”, sade samtidigt Wang Zhe på Caixin Insight Group på torsdagen efter de senaste dagarnas makrodata.

Sedan årsskiftet är Hongkong-börsen ned 7 procent efter att ha tappat inte minst under maj när förhoppningarna om en kraftfull kinesisk ekonomisk uppstuds efter covid-nedstängningarna dämpats.

I Sydkorea backade dock börskurserna något. Sydkoreas export sjönk med 15,2 procent i maj jämfört med maj i fjol, i spåren av dämpad efterfrågan på halvledare. Det var åttonde månaden i rad med nedgång, men fallet var ändå mindre än befarade 16,8 procent.

Enligt basprospektet för SBB:s euroobligationer ska resultatraden ”resultat före finansiella poster” divideras med räntenettot. På rullande tolv månader uppgår SBB:s kvot till 1,1 vid utgången av mars, vilket är lägre än kovenantens krav på 1,5.

SBB:s ir-chef Helena Lindahl tillbakavisar dock att bolaget enligt analysen inte klarar räntetäckningskravet i en kommentar till Nyhetsbyrån Direkt.

”Den analys som Danske Bank har skickat ut säger inte alls att vi inte klarar räntetäckningskravet där vi står i dag. Det står klart och tydligt”, säger hon.

På torsdagseftermiddagen har raset tilltagit för B och D-aktien i SBB. Vid 16.10-tiden föll B-aktien drygt 27 procent och D-aktien nära 25 procent.

Di skriver att Danske Banks seniora kreditanalytiker Louis Landeman och Marcus Gustavsson uppmärksammat det potentiella kovenantsbrottet i en marknadskommentar på onsdagsmorgonen, och ser det som en förklaring till att SBB under måndagen meddelade förändringar i sin resultaträkning.

”Enligt prospektet har fastighetsbolaget 90 dagar på sig att rätta upp ett kovenantbrott efter att långivarna påpekat det. Om det inte är löst inom den perioden har obligationsägarna rätt att begära omedelbar återbetalning”, skriver DI, som pekar på att detta öppnar för risken att blankande hedgefonder kan komma att köpa obligationer med rabatt och försöka pressa bolaget mot en konkurs.

Sedan mitten av 2021 har vinstförväntningarna på börsbolagen globalt varit i en fallande trend. För närvarande pekar analytikernas prognoser mot en oförändrad vinstnivå under 2023, konstaterar Nordea i sin nya marknadsrapport.

Världsekonomin har samtidigt tacklat centralbankernas räntehöjningar och vårens bankturbulens, som många trodde skulle hårt mot tillväxten, oväntat starkt. Enligt storbankens experter är det ett tecken på att den dystra prognostrenden för bolagsvinsterna kan vara på väg att vända.

– Rapportperioden för första kvartalet var bättre än väntat, men analytikerna reviderade ändå ned sina vinstprognoser med en bottennivå under andra kvartalet. Men vi tror att den här positiva makroutvecklingen, om den håller i sig, kommer att få genomslag i vinstprognoserna, säger Nordeas chefsstrateg Johan Larsson till Privata Affärer.

Han betonar dock att det finns grus i maskineriet och att den positiva utvecklingen för ekonomin snarare syftar på att den inte varit ”lika dålig” som tidigare befarats.

Men om vinstförväntningarna nu slagit i botten talar det för att börsen gjorde det under förra hösten efter de branta kursfallen i september och oktober, enligt storbanken.

– Aktiemarknaden är framåtblickande och det är inte ovanligt att börsen vänder upp sex till nio månader innan vinstestimaten bottnar. Hittills har också börsen fått rätt eftersom utvecklingen för både ekonomin och bolagen överraskat positivt, säger Johan Larsson.

Däremot är Nordea inte redo att växla upp aktieexponeringen riktigt än. I rapporten rekommenderar banken fortsatt en neutral allokering mellan aktier och obligationer.

– När börsen gått upp samtidigt som vinstförväntningarna sjunkit har värderingen blivit högre. Givet de räntenivåer vi har nu är förutsättningarna för obligationsmarknaden i sin tur bättre än på länge. Sett till den riskjusterade avkastningen ser vi då bäst möjligheter i obligationer, säger Johan Larsson.

När det gäller fördelningen av portföljen rekommenderar Nordea att övervikta tillväxtmarknader både i aktie- och obligationsbenet. På aktiesidan sker den satsningen på bekostad av USA. I räntedelen finansieras positionen med en lägre andel statsobligationer.

– Tillväxtmarknaderna har gått svagt på grund av de höga räntorna i USA, vilket stärkt dollarn, och Kinas pandemihantering. Nu överger Kina sina hårda restriktioner för att bli mer tillväxtfokuserade, något som gynnar kringliggande länder. Dessutom ser vi potential i Indien och för halvledarindustrin, vilket är bra för Sydkorea och Taiwan, säger Johan Larsson, och fortsätter:

– I USA har ett fåtal teknikbolag drivit uppgången. Ett likaviktat S&P 500 ligger faktiskt på minus i år, och vid sådana tillfällen brukar det bli bakslag. Sedan är det ingen hemlighet att den amerikanska ekonomin går mot en inbromsning, inte minst på grund av oron i banksektorn som väntas strama åt kreditgivningen.

På sektorbasis anser Nordea att det är läge att öka den cykliska exponeringen i portföljen genom att undervikta defensiva dagligvarubolag och övervikta sällanköpsvaror.

– Sällanköpssektorn överraskade positivt under rapportperioden, men har inte fått betalt för det på marknaden – värderingarna ligger fortfarande under det historiska snittet. I andra änden har vi dagligvarubolagen, en sektor som alla vill gömma sig i just nu och som till följd av det ser historiskt dyr ut, säger Johan Larsson.