Kategoriarkiv: Nyheter

Nätmäklarna sänker belåningsvärdet för SBB

”På grund av ökad volatilitet i aktierna kommer vi att sänka belåningsvärdet till 0 procent idag efter börsens stängning för SBB B och SBB D”, heter det enligt nätmäklaren.

Den 15 maj sänkte Avanza belåningsvärdet för SBB från 60 procent till 40 procent.

I Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30, där SBB:s B-aktie ingår, har många aktier ett belåningsvärde på åtminstone 80 procent och SBB är nu det enda bolaget i OMXS30 med ett belåningsvärde på 0 procent hos nätmäklaren, enligt Avanzas kommunikationschef Sofia Svavar.

Konkurrenten Nordnet har även de beslutat sig för att sänka belåningsgraden för SBB:s aktier.

”Det vi idag har meddelat våra kunder är att vi sänker belåningsvärdet på SBB till 20 procent på både B- och D-aktien”, uppger Johan Tidestad, kommunikationschef på Nordnet för Nyhetsbyrån Direkt.

Han tillägger även att nätmäklaren har specialbevakning på aktien med tanke på den höga volatiliteten och den negativa kursutvecklingen.

”Vi utesluter inte flera snabba sänkningar under nästa vecka”, heter det.

Hushållen drar åt svångremmen – lägsta skuldökningstakten på 27 år

Under det första kvartalet ökade hushållens skulder med 4 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent, visar SEB:s Sparbarometer. Det är enligt banken den lägsta skuldökningstakten sedan de kvartalsvisa mätningarna började i mitten av 1990-talet.

Den genomsnittliga ökningstakten för de senaste tio åren är 1,4 procent. Fortsätter den nuvarande utvecklingen är vi på väg mot ett historiskt trendbrott, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Riksbankens räntehöjningar gräver allt djupare hål i hushållens plånböcker. Räntekvoten har under de senaste 12 månaderna gått från 3,6 till 6,2 procent. Det har lett till en rejäl avmattning på bostadsmarknaden men också satt sina tydliga spår i hushållens vilja och möjlighet att belåna sig, säger han till Privata Affärer.

Räntekvoten visar hushållens räntekostnader som andel av den disponibla inkomsten.

– Skuldökningstakten var närmast noll under första kvartalet och sedan dess har Riksbanken hunnit höja styrräntan igen med ytterligare en höjning i sikte innan sommaren. Det talar för att vi nästa kvartal kan få se den första negativa skuldökningstakten som någonsin uppmätts hos hushållen, säger Américo Fernández.

Detta i kombination med fallande reallöner kommer att spä på nedgången på bostadsmarknaden med mellan 5 och 7 procent, tillägger sparekonomen.

– Det är en fördröjd effekt av räntehöjningarna vi ser, fortsätter han.

På årsbasis avtog skuldökningstakten jämfört med föregående kvartal, från 3,7 procent till 2,4 procent. Bostadslånen ökade med 0,2 procent samtidigt som studielånen ökade med 2,4 procent. Övriga lån minskade med 0,6 procent medan konsumtionslånen minskade med 1,8 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.

Samtidigt blev de svenska hushållen allt rikare under årets första kvartal. Hushållens nettoförmögenhet ökade under det första kvartalet med 182 miljarder kronor, en uppgång på 0,9 procent, och uppgick vid utgången av kvartalet till 21 418 miljarder kronor.

Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 186 miljarder kronor till 26 639 miljarder kronor. Uppgången drevs främst av ökade aktietillgångar, men även räntetillgångar. Värdet på fastighetstillgångarna minskade däremot med 2,5 procent, motsvarande 302 miljarder kronor.

Hushållens nysparande uppgick till 102 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat drygt 413 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.

– Med en stark börsutveckling i ryggen steg hushållens aktietillgångar med nästan 500 miljarder kronor under det första kvartalet. Det finns dock två sidor av sparmyntet. Den andra sidan visar att hushållen fortsätter att dränera sitt kontosparande. Det är dels en effekt av att riskaptiten börjat återvända till förmån för fond- och aktiesparande, dels en effekt av att hushållen parerar högre levnadskostnader, säger Américo Fernández.

Fredag klockan 10: Aktiechatt med Marcus Hernhag

Flera ECB-ledamöter ville höja räntan mer i maj

Flera av ledamöterna som vill se en större höjning indikerade dock att de kunde acceptera den föreslagna höjningen med 25 punkter. Vid mötet i början av maj, som protokollet avser, höjde ECB depositräntan med 25 punkter till 3,25 procent.

De ledamöter som föredrog en höjning med 50 punkter hänvisade till risker mot inflationsutsikterna i spåren på de fortsatta överraskningarna på uppsidan, att inflationen väntades överstiga målet under totalt minst fyra år samt en förhöjd risk för att inflationsförväntningarna skulle tappa förankringarna.

Dessa ledamöter ansåg att risken för att göra för mycket var mindre än risken med att strama åt för lite. Men flertalet av dem accepterade den föreslagna höjningen med 25 punkter, under förutsättningen att ECB:s kommunikation skulle visa en tydlig ”riktningsbias” för att understryka att, baserat på aktuella utsikter, ytterligare räntehöjningar är motiverade och att undvika att en mindre räntehöjning skulle misstolkas som en signal om utsikter för en paus i höjningscykeln.

”Mot denna bakgrund ställde sig nästan alla ledamöter bakom den höjning med 25 punkter som föreslogs av (chefekonomen Philip) Lane, i kombination med tydlig kommunikation om att, baserat på aktuella data, penningpolitiken har mer mark att täcka”, står det i protokollet.

SEB höjer listräntor på bolån

Ettårsräntan höjs med 0,30 procentenheter till 4,84 procent, samtidigt som tvåårsräntan dras upp 0,15 procentenheter till 4,39 procent.

Treårsräntan sänks med 0,15 procentenheter till 4,54 procent, medan räntan för olika bindningstider mellan fem och tio år samtliga sänks med 0,20 procentenheter till 4,29 procent.

Ettårsräntan ligger alltså högre än SEB:s räntor för löptider mellan två och tio år.

I början av maj höjde SEB sin tremånaders listränta för bolån med 0,50 procentenheter till 5,49 procent. Banken sänkte samtidigt sitt listpris för ettårigt bunden bolåneränta med 0,45 procentenheter till 4,54 procent.

Riksbankens styrränta ligger på 3,50 procent.

Nya EU-regler kan ge kostnadschock för villaägare

EU och medlemsländerna har stora ambitioner på klimatområdet. Vägen till kraftigt minskade utsläpp riskerar dock att bli kostsam för svenska villaägare, och framför allt hushåll på landsbygden.

I det stora klimatpaketet ”Fit for 55”, som presenterades sommaren 2021 och innehåller en rad lagförslag för att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030, ingår en omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda, förkortat EPBD.

EU-kommissionen föreslår där nya krav på när olika typer av byggnader måste ha uppnått en viss energiklass. Många känner förmodligen igen klassificeringssystemet från energideklarationen, det finns sju nivåer som löper från A – den högsta möjliga – till G.

För befintliga bostadshus föreslås ett krav på att uppnå energiklass E senast 2033. När EU-länderna i ministerrådet enades om sin ståndpunkt till direktivet föreslog man att kravet skärps till energiklass D för samma år. Det skulle för svensk del innebära ett massivt investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden.

Under 2022 hade 40 procent av det svenska villabeståndet en lägre energiklass än det, varav 9 procent den sämsta klassificeringen, G, enligt senast tillgänglig statistik från Boverket. Drygt 20 procent av villorna i Sverige hade en lägre energiklass än E.

Kostnaden för att renovera en G-klassad villa till energiklass D uppskattas av Villaägarna till omkring 550 000 kronor (se faktaruta längre ned).

– Vi ställde om vår bostadssektor från olja och annan fossil energi redan på 1980-talet. De här kraven kommer att bli dyra för oss att uppnå i förhållande till hur lite koldioxidutsläppen skulle minska, om man jämför med andra länder som i dag är på en mycket lägre nivå, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarna, till Privata Affärer.

– Sverige är det land med näst lägst klimatavtryck per hushåll inom EU, motsvarande drygt 26 kilo koldioxid årligen. Det kan jämföras med Tyskland och Belgien som ligger en bit över 1 ton och EU-snittet på 700 kilo, fortsätter han.

Samtidigt finns ett stort intresse för energieffektivisering bland svenska husägare, inte minst efter vinterns skyhöga elpriser, enligt Jonathan Lindgren.

Det låter som att hushållen drar åt samma håll som EU – vad är det som Villaägarnas är kritiska mot i det här förslaget?
– Att det är en forcerad energieffektivisering som kommer att få digra konsekvenser. Vi ser gärna att man främjar den här typen av investeringar, men problemet nu är att enskilda kommer i kläm. Flera av de villor i Sverige som har energiklass G ligger på landsbygden, gamla kåkar som förmodligen inte ens är värda vad de här renoveringarna skulle kosta.

Vad blir konsekvenserna för hushållen som inte uppfyller kraven?
– Det återstår att se. Men Sverige brukar vara ett land som tar EU-krav på allvar och vill uppfylla dem.

I sina beräkningar av renoveringskostnaden utgår Villaägarna från en genomsnittlig villa på 100 kvadratmeter, som förbrukar 10 000 kilowattimmar per år, och åtgärderna som Energimyndigheten listar på sin hemsida för att förbättra husets energiförbrukning.

Myndigheten tipsar bland annat om tilläggsisolering av ytterväggarna och fönsterbyten, vilket kostar omkring 166 000 respektive 125 000 kronor, enligt Villaägarnas uppskattning.

– För en villa som ligger precis under energiklass D kan det räcka med mindre omfattande åtgärder för att nå kravnivån och då behöver det inte nödvändigtvis handla om investeringar för ett femsiffrigt belopp, säger Jonathan Lindgren, och tillägger:

– Men för villor med en sämre utgångspunkt rör det sig om investeringar på 100 000 kronor eller mer för att nå kraven.

EU-kommissionen presenterade sitt förslag på det uppdaterade EPBD-direktivet i december 2021. Som tidigare nämnt enades medlemsländerna i ministerrådet om sin ståndpunkt förra hösten medan Europaparlamentet gjorde det så sent som den 14 mars i år. 

Nu väntar så kallade trepartsförhandlingar mellan EU-organen för att komma fram till den slutgiltiga utformningen av EPBD-direktivet.

– Vår förhoppning är att regeringen höjer rösten och börjar bråka om det här. Min uppfattning är att Sverige som ordförandeland (i ministerrådet, reds. anm) hållit en låg profil i väntan på att Spanien ska ta över, säger Jonathan Lindgren och syftar på det halvårsvisa skiftet av ordförandeskapet i ministerrådet.

Privata Affärer har sökt regeringskansliet för en kommentar, men inte fått något svar i tid för publicering. I februari 2022, några månader efter att EU-kommissionen presenterat sitt förslag, skrev den dåvarande S-regeringen följande i en faktapromemoria:

”Regeringen avser verka för ett regelverk som ger ökad flexibilitet för medlemsstaterna och tar hänsyn till nationella förutsättningar vad gäller energisystem, byggnadsbestånd och andra lokala förutsättningar. Detta för att energi- och klimatmålen ska kunna nås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.”

Insynsköp för mångmiljonbelopp i BHG

Köpen gjordes mellan 29 och 31 maj till kurser mellan 11,98 och 12,13 kronor.

Efter affärerna uppgår hans innehav i bolaget till drygt 5,4 miljoner aktier, motsvarande 3 procent av röster och kapital i BHG, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Mikael Olander valdes in till styrelsen på BHG:s stämma den tredje maj.

Lägre inflationtakt än väntat i euroområdet

Väntat var en preliminär inflation på 6,3 procent, enligt Trading Economics konsensusprognos.

Kärninflationen sjönk till 5,3 procent, jämfört med 5,6 procent i april. Väntat var 5,5 procent.

För att beräkna estimatet använder Eurostat tidig prisinformation från medlemsländer där sådan är tillgänglig. Träffsäkerheten i estimaten för undergrupperna är lägre än för totalsiffran.

Riksbanken varnar på nytt för fastighetssektorn

Riksbanken konstaterar att den globala inflationsuppgången sedan 2021 har varit den kraftigaste och snabbaste på flera decennier. Penningpolitiken har därför stramats åt snabbt, samtidigt har priserna på olika reala och finansiella tillgångar fallit, och gett upphov till en ökad volatilitet på marknaderna. 

Turbulensens tilltog i samband med bankoron under våren sedan flera banker i USA och Schweiz hamnat på obestånd. Myndigheter behövde då vidta åtgärder för att undvika en potentiell finanskris.

”Detta illustrerar hur sårbarheter kan blottläggas när de ekonomiska förutsättningarna förändras snabbt och oväntat, och att det är svårt att förutse var problem kan dyka upp. Riskerna i det globala finansiella systemet har ökat”, skriver Riksbanken.

När det gäller sårbarheterna i Sverige påtalar centralbanken att den under lång tid uppmärksamhet riskerna i fastighetssektorn. Bolagen pressas nu av de högre räntorna, dels för att deras finansieringskostnader ökar, dels för att värdet på deras fastigheter faller. Många bolag har också ett stort behov av kapital.

”Riksbanken anser att det är viktigt att företagen fortsätter att stärka sina balansräkningar. Bankerna har också en viktig roll, dels genom att upprätthålla försörjningen med krediter till livskraftiga företag, dels genom att inom ramen för sin kreditgivning ställa krav på att fastighetsföretagen vidtar åtgärder för att minska sina finansiella risker”, skriver Riksbanken.

Hushållens skuldsättning och deras korta räntebindningstider kan också medföra risker för stabiliteten i makroekonomin, men även för den finansiella stabiliteten om konjunkturen viker, enligt centralbanken.

Riksbanken anser att det behövs strukturella reformer för att bostadsmarknaden ska fungera bättre och bidra till en långsiktigt hållbar skuldutveckling. Det är dessutom viktigt att behålla amorteringskraven och bolånetaket.

Riksbanken anser att bankturbulensen i mars ger anledning att se över de globala regleringsstandarderna för banker. Några lärdomar är att ny teknik och sociala medier, samt utformningen av insättningsgarantin, kan ha påverkat omfattningen och hastigheten i uttagsanstormningen i de utländska bankerna.

Risken för betydande uttag bedöms vara mindre för de svenska bankerna. Likväl är svenska banker, liksom banker överlag, utsatta för likviditetsrisker. Detta betyder att det svenska banksystemet i sin helhet är beroende av förtroende.

”Mot denna bakgrund, och givet bankernas viktiga roll i kreditförsörjningen, är det särskilt viktigt att svenska banker slår vakt om sitt goda utgångsläge. Riksbanken anser att storbankerna bör sträva efter att ha marginaler utöver kapital- och likviditetskraven, exempelvis genom att vara återhållsamma med stora utdelningar och aktieåterköp. På detta sätt värnar de förtroendet hos sina finansiärer”, skriver Riksbanken.