EU och medlemsländerna har stora ambitioner på klimatområdet. Vägen till kraftigt minskade utsläpp riskerar dock att bli kostsam för svenska villaägare, och framför allt hushåll på landsbygden.

I det stora klimatpaketet ”Fit for 55”, som presenterades sommaren 2021 och innehåller en rad lagförslag för att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030, ingår en omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda, förkortat EPBD.

EU-kommissionen föreslår där nya krav på när olika typer av byggnader måste ha uppnått en viss energiklass. Många känner förmodligen igen klassificeringssystemet från energideklarationen, det finns sju nivåer som löper från A – den högsta möjliga – till G.

För befintliga bostadshus föreslås ett krav på att uppnå energiklass E senast 2033. När EU-länderna i ministerrådet enades om sin ståndpunkt till direktivet föreslog man att kravet skärps till energiklass D för samma år. Det skulle för svensk del innebära ett massivt investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden.

Under 2022 hade 40 procent av det svenska villabeståndet en lägre energiklass än det, varav 9 procent den sämsta klassificeringen, G, enligt senast tillgänglig statistik från Boverket. Drygt 20 procent av villorna i Sverige hade en lägre energiklass än E.

Kostnaden för att renovera en G-klassad villa till energiklass D uppskattas av Villaägarna till omkring 550 000 kronor (se faktaruta längre ned).

– Vi ställde om vår bostadssektor från olja och annan fossil energi redan på 1980-talet. De här kraven kommer att bli dyra för oss att uppnå i förhållande till hur lite koldioxidutsläppen skulle minska, om man jämför med andra länder som i dag är på en mycket lägre nivå, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarna, till Privata Affärer.

– Sverige är det land med näst lägst klimatavtryck per hushåll inom EU, motsvarande drygt 26 kilo koldioxid årligen. Det kan jämföras med Tyskland och Belgien som ligger en bit över 1 ton och EU-snittet på 700 kilo, fortsätter han.

Samtidigt finns ett stort intresse för energieffektivisering bland svenska husägare, inte minst efter vinterns skyhöga elpriser, enligt Jonathan Lindgren.

Det låter som att hushållen drar åt samma håll som EU – vad är det som Villaägarnas är kritiska mot i det här förslaget?
– Att det är en forcerad energieffektivisering som kommer att få digra konsekvenser. Vi ser gärna att man främjar den här typen av investeringar, men problemet nu är att enskilda kommer i kläm. Flera av de villor i Sverige som har energiklass G ligger på landsbygden, gamla kåkar som förmodligen inte ens är värda vad de här renoveringarna skulle kosta.

Vad blir konsekvenserna för hushållen som inte uppfyller kraven?
– Det återstår att se. Men Sverige brukar vara ett land som tar EU-krav på allvar och vill uppfylla dem.

I sina beräkningar av renoveringskostnaden utgår Villaägarna från en genomsnittlig villa på 100 kvadratmeter, som förbrukar 10 000 kilowattimmar per år, och åtgärderna som Energimyndigheten listar på sin hemsida för att förbättra husets energiförbrukning.

Myndigheten tipsar bland annat om tilläggsisolering av ytterväggarna och fönsterbyten, vilket kostar omkring 166 000 respektive 125 000 kronor, enligt Villaägarnas uppskattning.

– För en villa som ligger precis under energiklass D kan det räcka med mindre omfattande åtgärder för att nå kravnivån och då behöver det inte nödvändigtvis handla om investeringar för ett femsiffrigt belopp, säger Jonathan Lindgren, och tillägger:

– Men för villor med en sämre utgångspunkt rör det sig om investeringar på 100 000 kronor eller mer för att nå kraven.

EU-kommissionen presenterade sitt förslag på det uppdaterade EPBD-direktivet i december 2021. Som tidigare nämnt enades medlemsländerna i ministerrådet om sin ståndpunkt förra hösten medan Europaparlamentet gjorde det så sent som den 14 mars i år. 

Nu väntar så kallade trepartsförhandlingar mellan EU-organen för att komma fram till den slutgiltiga utformningen av EPBD-direktivet.

– Vår förhoppning är att regeringen höjer rösten och börjar bråka om det här. Min uppfattning är att Sverige som ordförandeland (i ministerrådet, reds. anm) hållit en låg profil i väntan på att Spanien ska ta över, säger Jonathan Lindgren och syftar på det halvårsvisa skiftet av ordförandeskapet i ministerrådet.

Privata Affärer har sökt regeringskansliet för en kommentar, men inte fått något svar i tid för publicering. I februari 2022, några månader efter att EU-kommissionen presenterat sitt förslag, skrev den dåvarande S-regeringen följande i en faktapromemoria:

”Regeringen avser verka för ett regelverk som ger ökad flexibilitet för medlemsstaterna och tar hänsyn till nationella förutsättningar vad gäller energisystem, byggnadsbestånd och andra lokala förutsättningar. Detta för att energi- och klimatmålen ska kunna nås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.”