Det finns fyra förmåner för grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet:  garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Men Pensionsmyndigheten menar att det är svårt att förstå dessa förmåner som dessutom införts vid flera olika tillfällen med olika syften.

− Syftet med de olika förmånerna är delvis oklara och delvis motstridiga. Pensionsmyndigheten ifrågasätter om reglerna idag är ändamålsenliga, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Regelverken för att ansöka om rätt att få dem skiljer sig åt. Det kan leda till att pensionärer som har rätt till en del av förmånerna riskerar att få fel belopp eller inte få del av dem alls, menar Pensionsmyndigheten.

− Dagens grundskydd har ärvts och byggts på under många år. Som det nu är konstruerat ger det i närmast intrycket av ett lapptäcke. Det har inte heller gjorts någon samlad analys och bedömning av mål och hur de olika delarna samverkar. Om syftet med grundskyddet är att så effektivt som möjligt motverka ekonomisk utsatthet så är dagens grundskydd vare sig enkelt, träffsäkert eller ekonomiskt, säger Ole Settergren.

 I rapporten, med titeln ”Alternativ för ett enklare grundskydd”, föreslår myndigheten en del förenklingar. Men Pensionsmyndigheten vill också att grundskyddet ska analyseras i en statlig utredning.

− Rapporten analyserar möjliga mindre förenklingar inom ramen för nuvarande regelsystem. Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att analysera och föreslå tydliga mål och ändamålsenliga regler för att nå dessa mål, säger Ole Settergren.

Nästan åtta av tio, eller 77 procent, av personer födda 1938 valde att gå i pension vid 65 års ålder. För personer födda 1955 uppgick motsvarande andel till drygt 39 procent, enligt Länsförsäkringar som hänvisar till statistik från Pensionsmyndigheten.

Att arbeta långt upp i åren är det “nya” och 65 år håller på att blekna som pensionsnorm, enligt Länsförsäkringars pensionsekonom Trifa Chireh. Det främsta skälet till det är att medellivslängden ökar.

– Om medellivslängden ökar utan att vi arbetar längre betyder det att pensionspengarna måste fördelas på fler år än tidigare, säger vidare Trifa Chireh i en kommentar.

Hon tror samtidigt att det är många som inte känner till att det går att tjäna flera tusenlappar varje månad på att fortsätta jobba efter 65 år.

– Vetskapen om både möjligheten och vikten av att jobba längre än planerat kan göra att en stor grupp äldre faktiskt kommer att göra det men samtidigt måste vi vara medvetna om att det är många som inte kommer att orka arbeta längre än till 65 år, fortsätter pensionsekonomen.

Därför har Länsförsäkringar valt att räkna på hur mycket några extra års arbete gör för pensionen (se tabell längre ned).

En person med en bruttolön på 36 000 kr som går i pension vid 65 år kommer att få ut 24 700 kr netto per månad. Men väljer personen att arbeta från 65 år ger det ett nettotillskott i plånboken på 3 100 kr varje månad, enligt Länsförsäkringars beräkningar.

Tabell: Exempel med två personer som har bruttolön på 36 000 respektive 50 000 kr per månad och skillnaden i pensionsutbetalning beroende på pensionsålder. Källa: Länsförsäkringar

Fotnot: Beräkningen utgår enligt Länsförsäkringar från pension och lön efter inkomstskatt, grundavdrag, förhöjt jobbskatteavdrag, kommun och landstingsskatt samt begravnings- och kyrkoavgift på 32 procent. I beräkningarna ingår de nya skattesänkningarna 2023, men inte höjda skiktgränser.

I november kommer 1,3 miljoner svenskar att få betala kvarskatt. En  tredjedel av dem, cirka 400 000, är över 65 år. 

Att pensionärer ofta får kvarskatt beror på att pensionen kommer från flera utbetalare, skriver Skatteverket och Pensionsmyndigheten i ett gemensamt pressmeddelande. Regeln är då att huvudutbetalaren drar skatt enligt skattetabell medan övriga drar 30 procent i skatt. 

– Det är viktigt framför allt för nya pensionärer att se över sin skatt, så att kvarskatten inte blir en negativ överraskning, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, i en kommentar. 

Det finns två sätt att undvika kvarskatt, enligt myndigheterna. Det ena sättet är att be den som betalar ut lön eller annan ersättning, exempelvis pension, att dra mer skatt.

– Den som vill rätta sin skatt kan be Pensionsmyndigheten att dra mer skatt från början, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, i en kommentar. 

Det andra sättet är att ansöka om skattejämkning hos Skatteverket. För att jämka skatten för hela 2023 behöver en ansökan lämnas in senast den 14 november. Därefter går det bara att jämka för en del av året.

Nya regler gör också att skatten påverkas av åldern, förklarar Skatteverket i pressmeddelandet. 

– Det förhöjda grundavdraget som innebär lägre inkomstskatt gäller först för dem som fyller 67 år nästa år. I år gäller det från 66 år. Det är en sak som nya pensionärer behöver veta och vara förberedda på, kommenterar  Pia Blank Thörnroos på Skatteverket.

Den som har kvarskatt att betala i år ska i de allra flesta fall göra det senast den 14 november. 

Personer som arbetar deltid riskerar att förlora flera tusenlappar i pension, och framför allt den som tjänar över 44 375 kronor per månad, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande. 

Men enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, finns det sätt ”att rädda pensionen”.

– Genom att föra över några tusenlappar i månaden till den som väljer att arbeta deltid går det idag att kompensera för den urgröpning deltidsarbetet gör på pensionen, säger hon i en kommentar.

Därför har bolaget räknat på hur stort sparbelopp det handlar om för några av de vanligaste yrkena i Sverige (se tabell längre ned). I dag är det endast 10 procent som sätter av pengar till den som arbetar i hemmet, enligt Länsförsäkringar som hänvisar till en undersökning bolaget genomfört. 

Trifa Chireh tror att det främst beror på okunskap. 

– Dels förstår man inte hur bara några års hemarbete påverkar pensionen, dels tror jag inte att man känner till kompensationssparandet, säger hon vidare i en kommentar. 

Länsförsäkringar lyfter sedan ett par exempel på hur familjer kan jämna ut skillnaderna i pensionskapital. I ett gift par kan den som arbetar heltid ge bort premiepensionen, som är den mindre delen av den allmänna pensionen, till sin deltidsarbetande partner. 

”Det är ett enkelt sätt att föra över pengar till sin maka utan att behöva sätta av pengar här och nu, skönt för ett hushåll just nu med tajt ekonomi som vill kompensera sin partner. Det går till exempel att ge bort premiepensionen under de år då någon arbetar deltid”, skriver Länsförsäkringar. 

För att kompensera för bortfallet av tjänstepension under föräldraledighet och deltidsarbete bör man spara privat. 

”Se dock till att skriva att skriva ett äktenskapsförord och göra sparandet till enskild egendom. Vid en eventuell separation delas privatpensionen mellan makarna men inte tjänstepensionen. Även en ISK/Kapitalförsäkring delas mellan makarna om den inte är enskild egendom”, skriver Länsförsäkringar. 

Personer som tjänar över runt 48 000 kr per månad kan själva kompensera för utebliven pensionsinsättning via löneväxling. Det innebär att befintlig lön, löneökning eller bonus växlas mot en större pensionsavsättning, tillägger bolaget. 

Trifa Chireh betonar dock att föräldraledighet och deltid under det första året inte har någon större påverkan på den framtida pensionen eftersom många arbetsgivare kompenserar för denna period. 

– Det är när en förälder går ned i tid under flera år man bör sätta av pengar för att inte förlora i pension på att sköta det oavlönade hushållsarbetet i hemmet, understryker pensionsekonomen. 

Tabell: Exemplet utgår från att den ena partnern arbetar 75 procent efter föräldraledigheten fram till att barnet fyller 8 år. Exempelpersonen är 30 år och började arbeta vid 25 år och går i pension som 67-åring. Källa: Länsförsäkringar

Ökningen är därmed större än för 2022 då inkomst- och tilläggspensionen höjdes med 2,5 procent. Inkomstpensionen ingår i pensionen för den absoluta majoriteten av Sveriges pensionärer, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Garantipensionen som följer inflationen ökar i sin tur med 8,7 procent, motsvarande höjningen av prisbasbeloppet, vilket Pensionsmyndigheten tidigare meddelat.

Nu återstår utfallet för premiepensionen innan utvecklingen för hela den allmänna pensionen kan presenteras. Premiepensionens utveckling kommer att stå klar i december, skriver myndigheten. 

Totalt finns det runt 2,5 miljoner pensionärer i Sverige och av dessa har cirka 1,3 miljoner inkomst- och tilläggspension eller bara det förstnämnda.

–  Riksdagsbeslutet handlar enbart om garantipensionen. Alla andra delar av pensionen, som inkomstpension eller premiepension, fortsätter att betalas ut till utlandsboende på samma sätt som tidigare, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Riksdagsbeslutet innebär att rätten att ta med sig garantipensionen vid flytt utomlands upphör i oktober. För de som redan bor utomlands försvinner rätten vid årsskiftet.

Bakgrunden till beslutet är en EU-dom från 2017 som klassar garantipensionen som en så kallad minimiförmån. En sådan förmån får endast betalas ut till personer som är bosatta i det land som beviljar förmånen.

– Eftersom garantipensionen inte längre ses som en pension utan som en minimiförmån så är det skyddsnätet i bosättningslandet som ska gälla om inkomstpensionen inte räcker till, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.

I dagsläget bor 57 697 svenska pensionärer med garantipension i ett annat EU eller EES-land. Finland är det land som har flest pensionärer med svensk garantipension, följt av Norge och Tyskland. I augusti betalade Pensionsmyndigheten ut i snitt 989 kr före skatt per månad ut till utlandsboende pensionärer som i dag har rätt till garantipension.

Du som är född 1937 eller tidigare berörs inte av den nya lagen. Inte heller berörs garantipension till änkepension.

I en ny rapport tar Pensionsmyndigheten ett grepp om hur ekonomin påverkas för personer som tar ut sin allmänna pension tidigt och placerar månadsutbetalningarna i en kapitalförsäkring eller annan typ av sparprodukt medan de fortsätter arbeta. Tanken är att få en bättre värdeutveckling på kapitalet än om pengarna är kvar i pensionssystemet. 

Enligt myndigheten finns det företag som rekommenderar detta tillvägagångssätt. Risken är dock stor att det inte lönar sig, varnar Pensionsmyndigheten i rapporten och hänvisar beräkningar som myndigheten gjort.

– Ett tidigt uttag kan vara befogat om du om du har skäl att tro att du inte kommer att leva så länge. Om du inte tror det rekommenderar Pensionsmyndigheten att inte göra ett tidigt uttag för placering i vinstsyfte, skriver myndigheten i rapporten, och tillägger:

– Skälet till detta är att det innebär en betydande risk för förlust av pensionskapital och därmed framtida pension och att ersättningar som du kan vara berättigad till kan påverkas. 

För att det ska bli en lönsam affär att börja ta ut pensionen från 62 år krävs i de flesta fall en årlig värdeutveckling på minst 6 procent justerat för inflation vid en genomsnittlig livslängd, enligt Pensionsmyndigheten.

– Det är en högre värdeutveckling än den förväntade
värdeutvecklingen på aktieplaceringar enligt pensionsbranschens prognosstandard som är 3,5 procent per år justerat för inflation. Värdeutvecklingen på aktiemarknaden varierar dessutom under olika perioder, skriver myndigheten vidare i rapporten. 

Det är också högre skatt på pension som tas ut före 66 års ålder under 2022, vilket justeras upp till 67 års ålder nästa år, påpekar myndigheten i rapporten. 

Dessutom lyfter Pensionsmyndigheten fram att skatten kan bli ännu högre om den totala inkomsten, lön och pension, överstiger brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilken ligger på 46 242 kr per månad. 

Även ersättningar som änkepension och arbetslöshetsersättning kan påverkas för den som väljer att ta ut sin pension i förtid, tillägger myndigheten.

I dagsläget är den lägsta åldern för uttag av den allmänna pensionen 62 år. När personer födda 1959 fyllde 62 år under 2021 valde 6 826 att börja ta ut sin allmänna pension, vilket motsvarade 6 procent av årskullen, enligt Pensionsmyndigheten.