Kategoriarkiv: Råvaror

Analytikern tror att oljeprisfallet fortsätter

Under måndagen backar oljepriserna runt 3 procent. Nordsjöoljan brent handlas till strax över 81 dollar per fat medan priset på Texasoljan WTI ligger på omkring 74 dollar, den lägsta nivån sedan 4 januari respektive 22 december förra året.

Oljepriserna har fallit kraftigt under senare delen av hösten och tappat mer än 20 procent de tre senaste månaderna. Nedgången förklaras av oron för en kommande lågkonjunktur på marknaden, enligt Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer.

– Industriella transporter står för en stor del av efterfrågan på olja, och likaså plastindustrin. Sedan har vi den andelen som drivs av efterfrågan från privatpersoner, som brukar vara mindre volatil, men där kan man också anta en viss nedgång i efterfrågan med tanke på de stigande räntorna och det höga inflationstrycket, säger han.

Prisfallet har förstärkts efter helgens oroligheter i Kina där det blåst upp protester mot regimens långtgående coronarestriktioner, tillägger Christian Kopfer.

– Kina är världens största importör av råolja, säger han.

Dessutom har USA och Venezuela nått en överenskommelse som bland annat innebär att oljejätten Chevron tillåts verka i det sydamerikanska landet igen. Venezuelas oljeproduktion har bara varit “en fraktion” av historiska nivåer sedan USA skärpte sanktionerna mot landet år 2019, enligt Handelsbankens analytiker.

Christian Kopfer och Handelsbanken räknar med att priserna på olja och andra råvaror fortsätter nedåt under början av nästa år på grund en svagare konjunktur.

Vidare konstaterar han att Opec+ har ett stort inflytande över prisutvecklingen på olja, men det är högst oklart hur oljekartellen kommer att agera framöver.

I ett mer långsiktigt perspektiv finns det strukturella trender som talar för högre oljepriser, enligt Christian Kopfer. Efterfrågan på olja fortsätter att stiga, men intresset för att investera i ny produktion är samtidigt svagt.

– De konjunkturella priseffekterna kommer vi att fortsätta se under 2023 medan det strukturella snarare handlar om 2024, 2025 och 2026. Risken är stor för att vi återigen går mot oljepriser på 90 till 100 eller 110 dollar när marknaden balanseras eftersom det investeras mindre samtidigt som världen som helhet konsumerar mer och mer, säger han.

EU har tidigare meddelat en ny sanktionsrunda mot Ryssland som planeras att träda i kraft den 5 december. Sanktionspaketet förbjuder sjötransporter av rysk olja och EU-företag från att delta i oljeaffärer med landet över ett förutbestämt pristak, men på den punkten finns det ännu ingen överenskommelse.

Det går inte att säga hur sanktionerna kommer att påverka oljepriserna innan ett avtal finns på plats, konstaterar Christian Kopfer.

– Effekterna av det beror på vad man landar i för prisnivåer. Men ett pristak kommer inte att få avsedd effekt om inte omvärlden i breda termer sluter upp bakom det. Går exempelvis Indien och Kina inte med på ett pristak utan fortsätter att öka inköpen av rysk olja så riskerar hela konceptet att fallera, säger han, och fortsätter:

– Frågan är helt enkelt vad man klarar av att åstadkomma. Ryssland är en av världens tre största producenter tillsammans med Saudiarabien och USA. Om EU helt skulle lyckas stänga ute den ryska oljan från världsmarknaden skulle priserna rusa och det vill man också undvika.

För konsumenterna är oljepriserna kanske framför allt intressanta utifrån den starka kopplingen till drivmedelspriserna. När oljepriserna senast låg på dagens nivåer var drivmedelspriserna lägre.

Att bensin- och dieselpriserna trots det är högre i dag beror på att den svenska kronan försvagats under året, säger Christian Kopfer. Sedan årsskiftet har kronan tappat drygt 15 procent mot den amerikanska dollarn, vilken är den valuta som oljan handlas med på världsmarknaden.

Allt fler skogsägare missnöjda över lönsamheten

I dag anser bara knappt varannan skogsägare att lönsamheten i deras skogsbruk är tillfredsställande eller mycket god och andelen har minskat under de senaste fyra åren. Men investeringsviljan är fortsatt stark, enligt Skogsbarometern, en undersökning som rådgivningsfirman Ludvig & Co och Swedbank står bakom. 

– Många skogsägare ser trots det skogen som en säker och långsiktig investering. Nära sex av tio skogsägare skulle vilja investera i mer skogsmark framför aktier och fonder, och på tre års sikt tror lite drygt varannan skogsägare på tillfredsställande eller mycket god lönsamhet i sitt skogsbruk, säger Filip Olsson, avdelningschef för ”Skog och Lantbruk” på Ludvig & Co, i en kommentar. 

Skogsägarna tror inte heller på stigande fastighetspriser i samma omfattning som tidigare, visar undersökningen. 

Det är sannolikt en konsekvens av omvärldsläget med stigande inflation och räntor, högre drivmedelspriser och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, skriver bolagen bakom Skogsbarometern i ett gemensamt pressmeddelande. 

När det gäller politiska beslut som påverkar skogsbruket har EU varit mest aktiva, men få svenska skogsägare verkar ha koll på unionens arbete, enligt undersökningen. 

EU-kommissionen har lanserat en rad initiativ som påverkar skog och skogsbruk under de senaste åren. Trots det uppger bara en av tio skogsägare i undersökningen att de är väl insatta i EU:s skogspolitik. Något mindre än hälften – 44 procent – svarar att de inte är insatta överhuvudtaget. 

Däremot ökar andelen av skogsägarna som bedömer att de är lite markant och uppgår nu till 46 procent. 

– EU-politiken kommer påverka lönsamheten och hur vi brukar våra skogar i Sverige. Initiativen från EU är viktiga att bevaka och förstå för alla som är verksamma inom skogsbranschen. Därför är det positivt att vi trots allt ser ett gryende intresse hos skogsägarna för EU-politiken, säger Ulf Möller, ansvarig för skog och lantbruk på Swedbank, i en kommentar. 

Bristsituation riskerar driva upp dieselpriset: ”Kan påverka utbudet ytterligare”

Det råder på vissa håll i Europa brist på så kallad gasolja, ett råoljedestillat som används för att producera bland annat diesel. Det uppgav spanska raffinaderiet Repsols vd Josu Jon Imaz under en analytikerkonferens i veckan, rapporterar Bloomberg.

– Det finns utrymme för högre dieselpriser under de kommande månaderna, sade han vidare.

Jessica Alenius gör samma bedömning och tillägger att läget kan förvärras. Hon är vd för Drivkraft Sverige, branschorganisation för den svenska bränsle- och drivmedelsbranschen.

– I Europa försöker man finna alternativ till rysk diesel och gas. Ibland används eldningsolja för att ersätta gasen och i den raffenaderiprocessen konkurrerar eldningsolja med diesel, vilket kan påverka dieselutbudet ytterligare, säger hon.

Utöver det genomförs nu många revisioner inom branschen, vilket gör att raffinaderierna producerar med begränsad kapacitet. Revisioner är en form av översyn där utrustning och rutiner på anläggningen kontrolleras.

– Det kan också medföra att dieselutbudet minskar, säger Jessica Alenius.

Samtidigt vill den nytillträdda regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå med start 2024. Detta för att sänka de höga drivmedelspriserna i Sverige.

Reduktionsplikten styr inblandningen av biodrivmedel, som historiskt varit dyrare än fossila bränslen.

Jessica Alenius lyfter dock ett varningens finger om att åtgärden kan få en mindre effekt. Anledningen till det är att det mesta talar för att det historiska prisgapet mellan fossil- och biodiesel kommer att minska framöver.

Utbudet av förnybar diesel – eller “HVO” – väntas öka, något som sannolikt innebär lägre priser, medan det omvända sker på den fossila dieselmarknaden, förklarar Drivkraft Sveriges vd.

– Då kommer vi att behöva ersätta den minskade inblandningen av förnybar diesel med fossil diesel där utbudet förmodligen kommer att vara lägre och priserna högre, fortsätter hon.

Vidare säger Jessica Alenius att hon inte vill spekulera kring vilka prisnivåer det kan röra sig om. Hon betonar att det är en rad faktorer som påverkar drivmedelspriserna, exempelvis skattenivåer, oljepriset och valutaeffekter eftersom råvaran handlas i dollar på den internationella marknaden.

Analytiker: Oljan går mot 100 dollar igen

Opec kommer tillsammans med sina samarbetsländer, bland andra Ryssland, att träffas i Österrikes huvudstad Wien under onsdagen för att diskutera läget på oljemarknaden. Denna utökade grupp brukar kallas för Opec+. 

Oljekartellen överväger att minska produktionen av råolja med 1 miljon fat per dag, uppger källor för nyhetsbyrån Reuters inför mötet i Wien. Under måndagen steg oljepriserna på uppgifterna. 

– Opec kommer inte att åka till Österrike för första gången på två år och inte göra någonting. Så det kommer bli en produktionssänkning av historisk karaktär i någon form, säger Dan Pickering, investeringschef på Pickering Energy Partners, till CNBC och syftar på att det är Opecs första fysiska möte sedan i mars 2020. 

Däremot väntar han sig en något mindre produktionssänkning än vad uppgifterna till Reuters gör gällande. Dan Pickering tror att oljekartellen beslutar om att minska oljeproduktionen med 500 000 fat per dag och att det kommer att vara tillräckligt för att ”stödja marknaden på kort sikt”.

Oljepriserna har fallit tillbaka under de senaste månaderna när oron för en lågkonjunktur blivit allt mer påtaglig på marknaden. Nordsjöoljan brent handlades på måndagen runt 89 dollar per fat, vilket kan jämföras med 105 dollar i början av juli eller nära 130 dollar strax efter Rysslands invasion av Ukraina.

Analytikern Stephen Brennock på Londonbaserade PVM Oil Associates uppger i en marknadskommentar, som CNBC tagit del av, att en produktionsminskning skulle kunna trycka upp oljepriserna till över 100 dollar per fat igen. 

Även Goldman Sachs tror på högre priser och storbankens analytiker räknar med att Nordsjöoljan når 100 dollar under de kommande tre månaderna. Oljepriset kommer sedan att klättra ytterligare till 105 dollar per fat det närmaste halvåret, enligt analytikernas prognoser.

När det gäller amerikanska Texasoljan WTI förväntar sig Goldman Sachs att priset uppgår till 95 dollar per fat vid årsskiftet för att sedan stiga till över 100 dollar under de kommande sex månaderna. 

Olje- och gassektorn har varit en av få vinnare på aktiemarknaden under 2022. Det amerikanska branchsindexet har rusat drygt 30 procent i år medan det breda aktieindexet S&P 500 fallit 24 procent.

Oljepriset stiger igen

”Det verkar som att marknaden börjar prisa in det scenariot”, sade Warren Patterson till Reuters angående en möjlig, kommande recession, rapporterar Investing.com.

I ett läge av recession räds marknaden att efterfrågan på oljan kommer att minska tydligt. Citigroup har tidigare i veckan varnat för att oljepriserna kan falla brant till omkring 65 dollar fatet i år, såtillvida recessionsspekulationerna blir verklighet. Däremot noterade analytikerna vid banken att efterfrågetappet på olja blir kännbart endast om en ordentlig, global lågkonjunktur skulle stå för dörren

Omkring 7.30-tiden handlades den amerikanska WTI-oljan 1,0 procent högre till 99,47 dollar fatet. Nordsjöoljan Brent var samtidigt upp 0,7 procent och bytte händer till 101,39 dollar per fat.

Oljepriset toppade så sent som i mars i år kring nivåerna 128 dollar. Sedan dess har priset fluktuerat kraftigt men successivt ändå blivit lägre.

Oron för en minskad ekonomisk aktivitet har även, särskilt under veckans gång, satt sina spår i basmetallpriserna. Kopparpriset som sedan en tid tillbaka kostat över 10 000 dollar per ton handlas numera kring 7 800 dollar. Under torsdagsmorgonen handlades kopparn drygt 2 procent högre.

Även zink och aluminium avancerade under torsdagsmorgonen, medan nickelpriset dock gick tydligt mot strömmen med ett tapp om nästan 5 procent.

Spotpriset på guld sågs 0,5 procent upp och kostade 1 746 dollar per uns.

Olja: Citi varnar för prisfall till 65 dollar vid en recession

Scenariot är baserat på avsaknad av ingripande från oljekartellen Opecs håll kombinerat med en nedgång i investeringar inom sektorn, framhåller analytikerna Francesco Martoccia och Ed Morse.

På tisdagsmorgonen kostade ett fat av Nordsjöoljan Brent cirka 113 dollar, vilket motsvarar en närmast marginell nedgång på dagsbasis. Rysslands invasion av Ukraina har föranlett vad som kan efterliknas en energikris med märkbart höga oljepriser.

Högre räntor och recessionsrisk spökar numera på de globala marknaderna. Citi jämför den nuvarande energimarknaden med kriser under 1970-talet, skriver Bloomberg. För närvarande bedömer dock banken att USA inte kommer hamna i recession.

”För oljan tyder de historiska bevisen på att efterfrågan blir negativ endast i de värsta av globala lågkonjunkturer”, skriver Citi-analytikerna.

Så sent som i fredags förra veckan varnade analytiker vid JP Morgan att de globala oljepriserna kan nå en ”stratosfärisk” nivå om 380 dollar per fat. Scenariot kan inträffa om Ryssland, som en hämndaktion mot USA och Europas sanktioner, genomför produktionsnedskärningar av det svarta guldet.

 

Pareto sätter Köp på oljebolaget

Shamarans förvärv av Tepkri Sarsang i fjol, som innehar ett 18-procentigt ägande av Sarsang-licensen i Irak, väntas i närtid vara slutfört och kommer leda till en dryg fördubbling av Shamarans produktion, motsvarande cirka 20 000 fat per dag. Slutförandet av förvärvet sker i rättan tid, enligt Pareto som hänvisar till ”rätt tillfälle i oljepriscykeln”.

Med produktionsökningen från förvärvet spår analyshuset att Shamaran kommer generera ett fritt kassaflöde i nivå med oljebolagets börsvärde under 2024, räknat på ett förväntat Brentpris om cirka 100 dollar per fat.

”Kombinerat med en 60 procents rabatt i förhållande till vårt NAV-värde (substansvärde), bedömer vi att detta innebär en potential för aktien att dubblas till vår nya riktkurs på 1,20 kr, med framtida M&A:s som skulle leda till en ännu större uppsidepotential”, skriver Pareto.

Analyshuset noterar att det agerat finansiell rådgivare i samband med Shamarans nyemission för en tid sedan.

Strax före 12-tiden på tisdagen var aktien upp 9,5 procent till 0,69 kr.

 

Nu slutar vi att bygga hemma

Under hela pandemin har intresset för att bygga hemma varit historiskt högt, men den trenden har avtagit.

– Nu prioriterar man annat samtidigt som det kanske blivit för dyrt i en tid då övriga priser, räntor och osäkerhet ökar. Vi ser en kraftigt minskad efterfrågan på exempelvis tryckimpregnerade trävaror och prissänkningar mitt under högsäsong. Det har nog aldrig hänt förut, säger Johan Freij, chef för affärsområde Skog & Lantbruk på Danske Bank och författare till rapporten.

Men prishöjningarna har inte bara påverkat hemmabyggarna, utan inbromsningen är tydlig även på byggmarknaden, vilket bland annat tar sig uttryck i klart färre antal nystartade byggprojekt i Sverige, men även i andra länder.

Danske Bank följer kontinuerligt den svenska skogsindustrin och i en analys visas att den svenska skogsindustrin på tio år ”gått från att vara uträknad till att ses om en framtidsbransch”.

”Kostnadsexplosion” i skogsbruket nu beror framför allt på att avverkningskostnaderna ökat med 16 procent under den senaste tioårsperioden. Men kostnadsexplosionen har under de senaste tolv månaderna slagit alla rekord, upp 19 procent. Samtidigt har kostnaderna för virkestransporterna ökat med 24 procent på ett år.

– Vi tror på höjda virkespriser både för timmer och massaved i hela landet. Utbudet är inte tillräckligt och det finns en stor betalningsförmåga hos industrin. Men världsläget kan svänga snabbt och för den som fattar beslut om avverkning så rekommenderar vi att försöka få kompensation för ökade avverkningskostnader i prisförhandlingarna, säger Johan Freij.

DNB: Oljepriset når 130 dollar fatet i slutet av året

I en marknadsrapport som publicerades på onsdagen skriver Martinsen att risken är hög för att den globala oljeproduktionskapaciteten är förbrukad vid slutet av året.

Det finns ett antal skäl till den bistra situationen, bland dem är OECD-ländernas oljelager som nu är låga, samt att produktionskapaciteten under de närmaste åren är begränsad. Allt samverkat till att pressa upp oljepriserna.

I DNB:s estimat når det genomsnittliga oljepriset 110 dollar fatet under andra kvartalet i år. I tredje kvartalet är snittpriset 120 dollar, vilket i årets sista kvartal blir till 130 dollar.

Därefter tror DNB på att priset successivt sjunker, till 115 dollar under 2023, 105 dollar 2024 och 90 dollar under 2025.

SHB: Kriget gynnar svenska skogsägare

Risken för brist på träråvara ökar och frågan är hur skogsråvaran ska räcka till.

”Det råder en utbudsbrist på såväl trävaror, som papper, kartong och massa, samtidigt som efterfrågan fortsätter att utvecklas starkt. Detta tillsammans med högre energipriser och andra kostnader gör att priserna nu rusar”, skriver Handelsbankens aktieanalytiker Christian Kopfer i ett pressmeddelande i samband med skogsrapportsläppet.

Priserna på skogsmark i Sverige har fortsatt utvecklats starkt med nya rekordnivåer i landet som helhet.

”Vi räknar med en positiv värdeutveckling framgent, men med en lägre ökningstakt än de senaste fem åren”, skriver Handelsbanken i rapporten.

”Skogsmark fortsätter stiga i värde”

Enligt statistik från skogsfastighetsmäklaren Ludvig & Co, som Handelsbanken hänvisar till, har priserna på skogsmark ökat på bred front över hela landet. Genomsnittspriserna för 2021 steg med cirka 11 procent, jämfört med 2020. Aningen högre prisuppgångar sågs i den södra delen av Sverige, medan priserna steg något mindre i de norra och mellersta delarna.

”Ur ett historiskt perspektiv, var årets prisuppgångar bland de högsta som Ludvig & Co har uppmätt sedan man startade studien i mitten av 90-talet”, noterar Handelsbanken som räknar med att skogsmark kommer fortsätta stiga i värde framöver, men att nivån kommer vara närmare det senaste tioårssnittet på cirka 2 procent per år, snarare än det senaste femårssnittet på cirka 5 procent per år.

Varför räknar ni med 2, snarare än 5 procent, i värdeökning framgent?

”Det är det stigande ränteläget framför allt som drar ned. Man ska komma ihåg att mycket skog värderas på runt 2-2,5 procent ränta med en svensk tioåring på cirka 2 procent för tillfället. Kommer man upp på sådana räntenivåer så blir det svårt att motivera sådana värderingsmultiplar på skog. Det som å andra sidan är positivt är att priserna på skogsråvara troligen kommer stiga kraftigt framöver. Och trenden i att äga skog kommer fortsätta att ligga kvar, så därför tror vi på en god utveckling på skog även kommande år”, säger Christian Kopfer. 

Hur väntas den potentiella värdeökningen på skog framgent påverka de svenska börsnoterade skogsbolagens värderingar på deras egen skog?

”De kommer fortsätta skriva upp värdena. De använder 3-årsrullande snitt, både Holmen, SCA och Stora Enso kommer sannolikt fortsätta skriva upp värdena på sin skog”.

Tycker du att skogsbolagen i dagsläget har rimliga värderingar av sin mark?

”Ja, det har de. Men det finns säkert mer uppsida på värdena, för du har stigande priser på skogsråvara och ett ökat intresse generellt att äga skog. Det kommer in nya typer av köpare – investerare minskar exponering från osäkra aktiemarknader och skiftar om till att äga skogsmark i stället. Sedan har du klimatmedvetenheten och mjuka faktorer som rekreation och den typen av trender påverkar också värdet på skog”, säger Christian Kopfer och fortsätter:

”I grund och botten, om man tittar på de börsnoterade skogsbolagen, är det rimligt att tro att deras värden kommer fortsätta stiga kommande år och förmodligen även in i nästa år.”

Prisuppgång för virke står troligen för dörren, enligt Handelsbanken. Framför allt mot bakgrund av en stigande efterfrågan från industriella kunder.

Marknaden för sågade trävaror kommer sannolikt att stärkas under de kommande kvartalen när ryska exportvolymer till Europa minskar kraftigt medan banken ser mer sansade prisnivåer in i nästa år.

”Risk för rubbad balans på världsmarknaden”

Sågade trävaror är särskilt drabbat av västs kraftiga sanktioner mot Ryssland, efter landets invasion av Ukraina, och eftersom Ryssland historiskt har varit ”världen största exportör av sågade trävaror” finns det onekligen en betydande risk att balansen mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden rubbas. Samtidigt har situationen mellan utbud och efterfrågan blivit mer balanserad de senaste månaderna. Det bland annat som en följd av att svenska sågverk, på aggregerad nivå, har lyckats öka produktionen till nya rekordnivåer medan efterfrågan är säsongsmässigt lägre, framgår av skogsrapporten.

Prisutvecklingen på svenskt timmer och massaved har de senaste dryga 20 åren varit relativt långsam, skriver Handelsbanken. Sedan 1999 har priserna stigit i genomsnitt med 1,2 procent vilket är i linje med den genomsnittliga inflationen (KPI) som legat på cirka 1 procent under samma tidsperiod. Men det finns skäl att vara mer optimistisk när det kommer till prisutvecklingen för massaved framöver om man ser det ur skogsägarnas perspektiv.

Dels kommer den finska skogsindustrin minska sin import kraftigt av ryskt virke vilket troligen kommer påverka virkesbalansen även i Sverige, dels ökar också den svenska efterfrågan på massaved när SCA sätter sin nya kartongmaskin i Obbola i bruk under början av nästa år, framgår det av skogsrapporten.

Nu när Europa ser över importförbud av bland annat skogsråvaror kan Ryssland tänkas behöva exportera till andra länder för att fylla exportgapet, hur pass väl tror du Ryssland kommer att lyckas med detta?

”Ryssland kommer troligen öka sin export mot exempelvis den kinesiska marknaden men i Europa blir det en problematisk situation, för det är mycket ryska trävaror som historiskt skeppats in på den europeiska marknaden och eftersom de nu försvinner så blir det ett underskott som måste täckas, vilket trycker upp priserna”.

Christian Kopfer resonerar vidare att effekten av det hela blir att priserna på trävaror blir så pass höga att efterfrågan kommer att gå ned.

”Konjunkturellt och prismässigt. Så tror jag att det kommer spela ut. Folk kommer inte bygga nya terrasser i samma omfattning och byggandet av nya hus saktar typiskt ned i en konjunkturnedgång. Efterfrågan kommer nog minska på sågade trävaror så pass mycket att priserna börjar normaliseras in i nästa år. Sedan har du andra produkter som exempelvis förpackningsmaterial och säckpapper, där det blivit ett förnyat underskott i Europa. Jag tror att även om utbudet kommer vara ett fortsatt problem kommer efterfrågan sakta ned betänkligt om man tittar in i nästa år. Vi räknar därav med en normalisering av priser på skogsprodukter i allmänhet, från förvisso väldigt höga nivåer”, säger Christian Kopfer.

Om Ryssland skulle dra sig ur Ukraina, eller om det blir någon form av ett fredligare läge, tror du handelsrelationer kan upprättas igen med Ryssland eller är det för sent – då tänker jag särskilt för skogsråvaror?

”Nej, jag tror det blir svårt. Jag tror inte sanktionerna kommer att reverseras. Tittar man rent prismässigt kommer det nog fortsatt vara brist på skogsråvara, även om det skulle bli någon form av fredsavtal”, resonerar analytikern.