Kategoriarkiv: Råvaror

Oljepriset stiger igen

”Det verkar som att marknaden börjar prisa in det scenariot”, sade Warren Patterson till Reuters angående en möjlig, kommande recession, rapporterar Investing.com.

I ett läge av recession räds marknaden att efterfrågan på oljan kommer att minska tydligt. Citigroup har tidigare i veckan varnat för att oljepriserna kan falla brant till omkring 65 dollar fatet i år, såtillvida recessionsspekulationerna blir verklighet. Däremot noterade analytikerna vid banken att efterfrågetappet på olja blir kännbart endast om en ordentlig, global lågkonjunktur skulle stå för dörren

Omkring 7.30-tiden handlades den amerikanska WTI-oljan 1,0 procent högre till 99,47 dollar fatet. Nordsjöoljan Brent var samtidigt upp 0,7 procent och bytte händer till 101,39 dollar per fat.

Oljepriset toppade så sent som i mars i år kring nivåerna 128 dollar. Sedan dess har priset fluktuerat kraftigt men successivt ändå blivit lägre.

Oron för en minskad ekonomisk aktivitet har även, särskilt under veckans gång, satt sina spår i basmetallpriserna. Kopparpriset som sedan en tid tillbaka kostat över 10 000 dollar per ton handlas numera kring 7 800 dollar. Under torsdagsmorgonen handlades kopparn drygt 2 procent högre.

Även zink och aluminium avancerade under torsdagsmorgonen, medan nickelpriset dock gick tydligt mot strömmen med ett tapp om nästan 5 procent.

Spotpriset på guld sågs 0,5 procent upp och kostade 1 746 dollar per uns.

Olja: Citi varnar för prisfall till 65 dollar vid en recession

Scenariot är baserat på avsaknad av ingripande från oljekartellen Opecs håll kombinerat med en nedgång i investeringar inom sektorn, framhåller analytikerna Francesco Martoccia och Ed Morse.

På tisdagsmorgonen kostade ett fat av Nordsjöoljan Brent cirka 113 dollar, vilket motsvarar en närmast marginell nedgång på dagsbasis. Rysslands invasion av Ukraina har föranlett vad som kan efterliknas en energikris med märkbart höga oljepriser.

Högre räntor och recessionsrisk spökar numera på de globala marknaderna. Citi jämför den nuvarande energimarknaden med kriser under 1970-talet, skriver Bloomberg. För närvarande bedömer dock banken att USA inte kommer hamna i recession.

”För oljan tyder de historiska bevisen på att efterfrågan blir negativ endast i de värsta av globala lågkonjunkturer”, skriver Citi-analytikerna.

Så sent som i fredags förra veckan varnade analytiker vid JP Morgan att de globala oljepriserna kan nå en ”stratosfärisk” nivå om 380 dollar per fat. Scenariot kan inträffa om Ryssland, som en hämndaktion mot USA och Europas sanktioner, genomför produktionsnedskärningar av det svarta guldet.

 

Pareto sätter Köp på oljebolaget

Shamarans förvärv av Tepkri Sarsang i fjol, som innehar ett 18-procentigt ägande av Sarsang-licensen i Irak, väntas i närtid vara slutfört och kommer leda till en dryg fördubbling av Shamarans produktion, motsvarande cirka 20 000 fat per dag. Slutförandet av förvärvet sker i rättan tid, enligt Pareto som hänvisar till ”rätt tillfälle i oljepriscykeln”.

Med produktionsökningen från förvärvet spår analyshuset att Shamaran kommer generera ett fritt kassaflöde i nivå med oljebolagets börsvärde under 2024, räknat på ett förväntat Brentpris om cirka 100 dollar per fat.

”Kombinerat med en 60 procents rabatt i förhållande till vårt NAV-värde (substansvärde), bedömer vi att detta innebär en potential för aktien att dubblas till vår nya riktkurs på 1,20 kr, med framtida M&A:s som skulle leda till en ännu större uppsidepotential”, skriver Pareto.

Analyshuset noterar att det agerat finansiell rådgivare i samband med Shamarans nyemission för en tid sedan.

Strax före 12-tiden på tisdagen var aktien upp 9,5 procent till 0,69 kr.

 

Nu slutar vi att bygga hemma

Under hela pandemin har intresset för att bygga hemma varit historiskt högt, men den trenden har avtagit.

– Nu prioriterar man annat samtidigt som det kanske blivit för dyrt i en tid då övriga priser, räntor och osäkerhet ökar. Vi ser en kraftigt minskad efterfrågan på exempelvis tryckimpregnerade trävaror och prissänkningar mitt under högsäsong. Det har nog aldrig hänt förut, säger Johan Freij, chef för affärsområde Skog & Lantbruk på Danske Bank och författare till rapporten.

Men prishöjningarna har inte bara påverkat hemmabyggarna, utan inbromsningen är tydlig även på byggmarknaden, vilket bland annat tar sig uttryck i klart färre antal nystartade byggprojekt i Sverige, men även i andra länder.

Danske Bank följer kontinuerligt den svenska skogsindustrin och i en analys visas att den svenska skogsindustrin på tio år ”gått från att vara uträknad till att ses om en framtidsbransch”.

”Kostnadsexplosion” i skogsbruket nu beror framför allt på att avverkningskostnaderna ökat med 16 procent under den senaste tioårsperioden. Men kostnadsexplosionen har under de senaste tolv månaderna slagit alla rekord, upp 19 procent. Samtidigt har kostnaderna för virkestransporterna ökat med 24 procent på ett år.

– Vi tror på höjda virkespriser både för timmer och massaved i hela landet. Utbudet är inte tillräckligt och det finns en stor betalningsförmåga hos industrin. Men världsläget kan svänga snabbt och för den som fattar beslut om avverkning så rekommenderar vi att försöka få kompensation för ökade avverkningskostnader i prisförhandlingarna, säger Johan Freij.

DNB: Oljepriset når 130 dollar fatet i slutet av året

I en marknadsrapport som publicerades på onsdagen skriver Martinsen att risken är hög för att den globala oljeproduktionskapaciteten är förbrukad vid slutet av året.

Det finns ett antal skäl till den bistra situationen, bland dem är OECD-ländernas oljelager som nu är låga, samt att produktionskapaciteten under de närmaste åren är begränsad. Allt samverkat till att pressa upp oljepriserna.

I DNB:s estimat når det genomsnittliga oljepriset 110 dollar fatet under andra kvartalet i år. I tredje kvartalet är snittpriset 120 dollar, vilket i årets sista kvartal blir till 130 dollar.

Därefter tror DNB på att priset successivt sjunker, till 115 dollar under 2023, 105 dollar 2024 och 90 dollar under 2025.

SHB: Kriget gynnar svenska skogsägare

Risken för brist på träråvara ökar och frågan är hur skogsråvaran ska räcka till.

”Det råder en utbudsbrist på såväl trävaror, som papper, kartong och massa, samtidigt som efterfrågan fortsätter att utvecklas starkt. Detta tillsammans med högre energipriser och andra kostnader gör att priserna nu rusar”, skriver Handelsbankens aktieanalytiker Christian Kopfer i ett pressmeddelande i samband med skogsrapportsläppet.

Priserna på skogsmark i Sverige har fortsatt utvecklats starkt med nya rekordnivåer i landet som helhet.

”Vi räknar med en positiv värdeutveckling framgent, men med en lägre ökningstakt än de senaste fem åren”, skriver Handelsbanken i rapporten.

”Skogsmark fortsätter stiga i värde”

Enligt statistik från skogsfastighetsmäklaren Ludvig & Co, som Handelsbanken hänvisar till, har priserna på skogsmark ökat på bred front över hela landet. Genomsnittspriserna för 2021 steg med cirka 11 procent, jämfört med 2020. Aningen högre prisuppgångar sågs i den södra delen av Sverige, medan priserna steg något mindre i de norra och mellersta delarna.

”Ur ett historiskt perspektiv, var årets prisuppgångar bland de högsta som Ludvig & Co har uppmätt sedan man startade studien i mitten av 90-talet”, noterar Handelsbanken som räknar med att skogsmark kommer fortsätta stiga i värde framöver, men att nivån kommer vara närmare det senaste tioårssnittet på cirka 2 procent per år, snarare än det senaste femårssnittet på cirka 5 procent per år.

Varför räknar ni med 2, snarare än 5 procent, i värdeökning framgent?

”Det är det stigande ränteläget framför allt som drar ned. Man ska komma ihåg att mycket skog värderas på runt 2-2,5 procent ränta med en svensk tioåring på cirka 2 procent för tillfället. Kommer man upp på sådana räntenivåer så blir det svårt att motivera sådana värderingsmultiplar på skog. Det som å andra sidan är positivt är att priserna på skogsråvara troligen kommer stiga kraftigt framöver. Och trenden i att äga skog kommer fortsätta att ligga kvar, så därför tror vi på en god utveckling på skog även kommande år”, säger Christian Kopfer. 

Hur väntas den potentiella värdeökningen på skog framgent påverka de svenska börsnoterade skogsbolagens värderingar på deras egen skog?

”De kommer fortsätta skriva upp värdena. De använder 3-årsrullande snitt, både Holmen, SCA och Stora Enso kommer sannolikt fortsätta skriva upp värdena på sin skog”.

Tycker du att skogsbolagen i dagsläget har rimliga värderingar av sin mark?

”Ja, det har de. Men det finns säkert mer uppsida på värdena, för du har stigande priser på skogsråvara och ett ökat intresse generellt att äga skog. Det kommer in nya typer av köpare – investerare minskar exponering från osäkra aktiemarknader och skiftar om till att äga skogsmark i stället. Sedan har du klimatmedvetenheten och mjuka faktorer som rekreation och den typen av trender påverkar också värdet på skog”, säger Christian Kopfer och fortsätter:

”I grund och botten, om man tittar på de börsnoterade skogsbolagen, är det rimligt att tro att deras värden kommer fortsätta stiga kommande år och förmodligen även in i nästa år.”

Prisuppgång för virke står troligen för dörren, enligt Handelsbanken. Framför allt mot bakgrund av en stigande efterfrågan från industriella kunder.

Marknaden för sågade trävaror kommer sannolikt att stärkas under de kommande kvartalen när ryska exportvolymer till Europa minskar kraftigt medan banken ser mer sansade prisnivåer in i nästa år.

”Risk för rubbad balans på världsmarknaden”

Sågade trävaror är särskilt drabbat av västs kraftiga sanktioner mot Ryssland, efter landets invasion av Ukraina, och eftersom Ryssland historiskt har varit ”världen största exportör av sågade trävaror” finns det onekligen en betydande risk att balansen mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden rubbas. Samtidigt har situationen mellan utbud och efterfrågan blivit mer balanserad de senaste månaderna. Det bland annat som en följd av att svenska sågverk, på aggregerad nivå, har lyckats öka produktionen till nya rekordnivåer medan efterfrågan är säsongsmässigt lägre, framgår av skogsrapporten.

Prisutvecklingen på svenskt timmer och massaved har de senaste dryga 20 åren varit relativt långsam, skriver Handelsbanken. Sedan 1999 har priserna stigit i genomsnitt med 1,2 procent vilket är i linje med den genomsnittliga inflationen (KPI) som legat på cirka 1 procent under samma tidsperiod. Men det finns skäl att vara mer optimistisk när det kommer till prisutvecklingen för massaved framöver om man ser det ur skogsägarnas perspektiv.

Dels kommer den finska skogsindustrin minska sin import kraftigt av ryskt virke vilket troligen kommer påverka virkesbalansen även i Sverige, dels ökar också den svenska efterfrågan på massaved när SCA sätter sin nya kartongmaskin i Obbola i bruk under början av nästa år, framgår det av skogsrapporten.

Nu när Europa ser över importförbud av bland annat skogsråvaror kan Ryssland tänkas behöva exportera till andra länder för att fylla exportgapet, hur pass väl tror du Ryssland kommer att lyckas med detta?

”Ryssland kommer troligen öka sin export mot exempelvis den kinesiska marknaden men i Europa blir det en problematisk situation, för det är mycket ryska trävaror som historiskt skeppats in på den europeiska marknaden och eftersom de nu försvinner så blir det ett underskott som måste täckas, vilket trycker upp priserna”.

Christian Kopfer resonerar vidare att effekten av det hela blir att priserna på trävaror blir så pass höga att efterfrågan kommer att gå ned.

”Konjunkturellt och prismässigt. Så tror jag att det kommer spela ut. Folk kommer inte bygga nya terrasser i samma omfattning och byggandet av nya hus saktar typiskt ned i en konjunkturnedgång. Efterfrågan kommer nog minska på sågade trävaror så pass mycket att priserna börjar normaliseras in i nästa år. Sedan har du andra produkter som exempelvis förpackningsmaterial och säckpapper, där det blivit ett förnyat underskott i Europa. Jag tror att även om utbudet kommer vara ett fortsatt problem kommer efterfrågan sakta ned betänkligt om man tittar in i nästa år. Vi räknar därav med en normalisering av priser på skogsprodukter i allmänhet, från förvisso väldigt höga nivåer”, säger Christian Kopfer.

Om Ryssland skulle dra sig ur Ukraina, eller om det blir någon form av ett fredligare läge, tror du handelsrelationer kan upprättas igen med Ryssland eller är det för sent – då tänker jag särskilt för skogsråvaror?

”Nej, jag tror det blir svårt. Jag tror inte sanktionerna kommer att reverseras. Tittar man rent prismässigt kommer det nog fortsatt vara brist på skogsråvara, även om det skulle bli någon form av fredsavtal”, resonerar analytikern.

 

Oljepriset pressas av lagerdumpning och nedstängningar

Vid klockan 7.30 stod Brent-priset på 100,46 dollar medan den amerikanska WTI-oljan kostade 95,99 dollar. Efterfrågerisker orsakade av ytterligare nedstängningar i spåren av en kinesisk våg med covid-smittspridning stod i fokus. I Shanghai noterades rekordantal i registreringen av infektioner på söndagen, då över 26 000 fall rapporterades. Spridningen har också undan för undan tagit fart i nya regioner.

Parallellt med den nyuppkomna spridningen av covid-varianten omikron bekräftade Internationella energimyndigheten IEA på fredagen att medlemsländerna gjort upp om att släppa ut 120 miljoner fat olja från strategiska lager under det kommande halvåret. Därefter väntar ytterligare frigörelse av 240 miljoner fat under nästkommande halvår.

Samtidigt råder en utbudsdämpande effekt via de sanktioner som införts mot Rysslands oljeexport, som stoppats av flera OECD-länder.

Under måndagen ska USA:s president Joe Biden träffa Indiens premiärminister Narendra Modi i ett digitalt möte, enligt Vita huset. Indien är ett av de länder som ökat importen av rysk olja, som kan köpas till rabatt. Frågan väntas bli en av diskussionspunkterna vid mötet.

På metallmarknaden handlades de flesta priserna nedåt på så väl bas- som ädelsidan.

 


Noteringar klockan 07:30
Råolja (pris/fat): 31/12
WTI, första terminen -2:27 USD 95:99 -2,31% 27,32%
Brent, första terminen -2:32 USD 100:46 -2,26% 28,89%
Basmetaller LME (pris/ton), tremånaderstermin)
Koppar -87 USD 10.258 -0,84% 5,15%
Zink -22 USD 4.277 -0,50% 20,92%
Aluminium -40 USD 3.332 -1,19% 18,45%
Nickel +120 USD 33.990 0,35% 64,16%
Bly -20 USD 2.390 -0,83% 4,34%
Tenn -30 USD 43.500 -0,07% 11,94%
Ädelmetaller (pris/uns, spot)
Guld -6:91 USD 1940:66 -0,35% 6,10%
Silver -0:10 USD 24:68 -0,39% 5,87%
Dollarindex -0.05 99.79 -0,05% 4,32%
(högre = starkare USD)
KÄLLA: Infront.

Oljepriset fortsätter att falla

En rysk delegat sade på söndagen att det har gjorts betydande framsteg i samtalen med Ukraina och ett avtal snart kan vara på plats. Ukraina har sagt att man är beredda att förhandla, men inte ge upp eller acceptera några ultimatum. Inga samtal skedde under söndagen men väntas återupptas på måndagen.

Förra veckan noterades nivåer runt 130 dollar per fat men sedan dess har marknaden reviderat dystra utbudsprognoser något och priset har fallit för att på måndagsmorgonen stå strax under 110 dollar per fat.

På onsdagen i förra veckan föll priset omkring 20 dollar per fat – den största nedgången under en enskild handelssession sedan november förra året – efter förväntan om att större producenter kommer att öka sin produktion och på fredagen visade veckodata från oljeservicebolaget Baker Hughes att antalet aktiva olje- och gasriggar i USA ökat.

Vid lunchtid på måndagen kostade ett fat brentolja 107,46 dollar medan WTI handlades för 103,42 dollar. Båda ner cirka 5 procent sedan i fredags. 

Oljepriset sjunker på uppgifter om Iranavtal

Priset på Brent har sjunkit från 117,50 dollar per fat till 114,50 dollar per fat.

Irans oljeminister Javad Owji sade att oljeproduktionen i Iran kan nå sin maxkapacitet på mindre än två månader om ett kärnkraftsavtal nås.

Iran har världens fjärde största oljereserv, men produktionen av råolja har minskat sedan USA införde sanktioner 2018. Frågan gäller åter en kontroll av kärntekniken, för att inte utveckla kärnvapen, i utbyte mot tillåten export.

Förhandlingarna om kärnkraftsavtal har pågått i tio månader och befinner sig nu i slutförhandlingar. Under 2021 producerade Iran 2,4 miljoner fat per dag, om sanktionerna släpper förväntas man producera 3,8 miljoner fat per dag.