Goldman Sachs sänker även prisprognosen för WTI-oljan i december, till 81 dollar från tidigare 89 dollar. Skälet Goldman Sachs anför till sänkningarna är vad banken ser som ett växande utbud och en avmattande efterfrågan på råolja. Nedjusteringarna är bankens tredje inom loppet av sex månader.

”Betydligt högre utbud än väntat från Iran och Ryssland har drivit ned spekulativ positionering till nära rekordlåga nivåer”, skriver Goldman Sachs i sin analys.

Rysslands oljeproduktion har visat sig vara motståndskraftig trots västvärldens sanktioner. Energiminister Pavel Sorokin bekräftade i april för en rysk tidning att landets oljeproduktion kommer att förbli stabil fram till 2025.

”Efter en skarp inledande nedgång med 1,5 miljoner fat per dag har det ryska utbudet nästan helt återhämtat sig, trots att många företag beslutat sig för att sluta köpa rysk olja”, skriver Goldman Sachs analytiker.

Banken har för 2024 justerat upp sina estimat beträffande oljeutbudet från flera länder som står under sanktioner, med höjningar för såväl Ryssland som Iran och Venezuela.

CNBC noterar att rapporterna om ett förestående tillfälligt kärnteknikavtal mellan USA och Iran så här långt har visat sig grundlösa, men bedömare har tidigare gjort uppskattningen att ett sådant avtal skulle innebära att råoljeexporten ökade med ytterligare minst 1 miljon fat per dag.

Enligt Goldman Sachs är det osannolikt att ytterligare produktionsneddragningar från Saudiarabien skulle leda till en snabb prisuppgång, trots att landets utbud väntas minska till 9 miljoner fat per dag från en nivå omkring 10 miljoner i maj.

”Den extra minskningen från Saudiarabien och våra förväntningar om att Opec+ ska förlänga hälften av den frivilliga neddragningen i april till 2024 kommer antagligen bara delvis att väga upp för dessa negativa chocker”, skriver Goldman Sachs.

Omkring klockan 10.20 var Brent i första termin ned 2,4 procent till 73 dollar per fat. WTI-terminen var samtidigt ned 2,6 procent till 68,35 dollar per fat.

Platina används i allt från smycken till bränsleceller och katalysatorer. Förra året stärktes platinapriset med 13 procent, vilket överträffade andra ädelmetaller som guld, silver och palladium.

Detta efter att platinapriset rusade 26 procent under fjärde kvartalet – ädelmetallens största kvartalsuppgång sedan 2008. Även det nya året har startat på plus.

För den som vill satsa på nya prisuppgångar i ädelmetallen finns det ett par alternativ på börsen i form av börshandlade fonder – ETF:er –  eller direktägande i gruvaktier, rapporterar den amerikanska finanskanalen CNBC. 

Bland annat lyfter finanskanalen fram ”Aberdeen Standard Platinum Shares ETF” som gick upp 10 procent under 2022 medan amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 rasade omkring 20 procent. 

När det gäller enskilda aktier har CNBC gallrat fram tre platinabrytare (se tabell). Bolagen uppfyller två kriterier, dels överstiger andelen köprekommendationer 50 procent, dels uppgår kurspotentialen till minst 15 procent, baserat på analytikernas prognoser. 

Störst uppsida ser analytikerna i Sibanye Stillwater, världens största platinaproducent, på 22 procent. Förra året backade aktien 9 procent. 

Tabell: Analytikernas favoriter bland platinaproducenterna. Källa: CNBC, Factset

Efter omväxlande upp- och nedgångar avslutade guldet slutligen 2022 precis där det började, kring 1 815 dollar. Ädelmetallen handlas i dollar per uns, motsvarande 31,1 gram.

Guldpriset närmade sig i början av förra året 2 100 dollar, en nivå som ädelmetallen aldrig lyckats bryta igenom, innan det föll tillbaka igen. Nedgången tog fart i april när Fed skickade tuffare – eller mer hökaktiga – signaler om penningpolitiken för att kunna bekämpa inflationen, säger Ned Naylor-Leyland, ädelmetallsförvaltare på fondjätten Jupiter, till Privata Affärer.

En stramare penningpolitik stärker den inhemska valutan, i det här fallet den amerikanska dollarn, vilket får en motsatt effekt på guld, fortsätter han.

– Att äga guld är detsamma som att vara negativt inställd till dollarn, euron eller vilken annan valuta som helst, säger Ned Naylor-Leyland.

Nu tror många prognosmakare att en lågkonjunktur står för dörren, något som ökat trycket på Fed att frångå sin nuvarande hårda linje. Ned Naylor-Leyland är övertygad om att centralbanken tvingas ändra kurs till en mindre åtstramande – eller duvaktig – penningpolitik under 2023 och att värdet på guld kommer att ”öka dramatiskt” när det sker.

– En duvaktig politik skapar en väldigt bra miljö för den här typen av investeringar. Den här gången kommer vi att få en betydande uppgång där guldet bryter igenom 2 100 dollar-nivån, säger fondförvaltaren.

Högst sannolikt blir det någon form av marknadshändelse snarare än regelrätta datapunkter – exempelvis inflationsutvecklingen – som får centralbanken att byta fot, enligt Ned Naylor-Leylands bedömning.

– Jag tror att det Fed har gjort redan orsakar alla möjliga typer av problem bakom kulisserna och vid någon tidpunkt kommer det att tvinga fram den här omsvängningen, säger han.

I avsnittet om ädelmetaller i Jupiters rapport om marknadsutsikterna 2023 uppmanar Ned Naylor-Leyland investerare att ”tänka som en centralbank” när det kommer till guld.

– Det handlar i grund och botten om allokering. Man ska göra det som centralbankerna gör och äga guld, fortsätter han och påtalar att världens centralbanker köpte på sig 673 ton guld förra året – den högsta nivån sedan 1967.

Vad är då en rimlig guldallokering i portföljen?
– Det enkla svaret är att jag inte vet. I den akademiska forskningen har man kommit fram till någonstans mellan 2 till 5 procent och det är nog vad de flesta utgår ifrån.

Det tar dock inte hänsyn till att storleken på centralbankernas balansräkningar ökat lavinartat efter finanskrisen, säger Ned Naylor-Leyland. Många centralbanker köpte då på sig obligationer för att trycka ned räntorna och stimulera ekonomin.

– Poängen med guld är att skydda sig mot risker i det monetära systemet där vi haft en likviditetsfest under de senaste 15 åren, säger Ned Naylor-Leyland och poängterar att om det skulle uppstå problem kan guldet motverka potentiellt sett kraftiga värdefall på andra håll i portföljen.

Han ansvarar för Jupiters specialfond ”Gold & Silver” som äger guld och silver fysiskt, men också aktier i gruvbolag som bryter ädelmetallerna (se tabell längre ned). Fonden är upp 1,3 procent det senaste året. 

– I gruvaktierna vill jag ha så mycket potentiell uppsida som möjligt, men samtidigt vara riskmedveten. Jag avgränsar därför mitt investeringsuniversum geografiskt till Nordamerika och Australien där kvalitén överlag är hög, säger Ned Naylor-Leyland.

– När vi köper guld och silver så väljer vi bort alla börshandlade produkter. Vi köper bara fysiskt guld och silver. Hur du äger guld och silver är lika viktigt som att äga guld och silver, fortsätter Ned Naylor-Leyland och återkommer till att själva syftet med att investera i ädelmetaller är att skydda sig mot riskerna i det finansiella systemet.

–Då vill vi inte ta på oss motpartsrisk kopplat till olika finansinstitut, säger han.

Tabell: Tio största innehaven i Jupiters specialfond ”Gold & Silver” per den 30 november. Källa: Morningstar

Under måndagen backar oljepriserna runt 3 procent. Nordsjöoljan brent handlas till strax över 81 dollar per fat medan priset på Texasoljan WTI ligger på omkring 74 dollar, den lägsta nivån sedan 4 januari respektive 22 december förra året.

Oljepriserna har fallit kraftigt under senare delen av hösten och tappat mer än 20 procent de tre senaste månaderna. Nedgången förklaras av oron för en kommande lågkonjunktur på marknaden, enligt Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer.

– Industriella transporter står för en stor del av efterfrågan på olja, och likaså plastindustrin. Sedan har vi den andelen som drivs av efterfrågan från privatpersoner, som brukar vara mindre volatil, men där kan man också anta en viss nedgång i efterfrågan med tanke på de stigande räntorna och det höga inflationstrycket, säger han.

Prisfallet har förstärkts efter helgens oroligheter i Kina där det blåst upp protester mot regimens långtgående coronarestriktioner, tillägger Christian Kopfer.

– Kina är världens största importör av råolja, säger han.

Dessutom har USA och Venezuela nått en överenskommelse som bland annat innebär att oljejätten Chevron tillåts verka i det sydamerikanska landet igen. Venezuelas oljeproduktion har bara varit “en fraktion” av historiska nivåer sedan USA skärpte sanktionerna mot landet år 2019, enligt Handelsbankens analytiker.

Christian Kopfer och Handelsbanken räknar med att priserna på olja och andra råvaror fortsätter nedåt under början av nästa år på grund en svagare konjunktur.

Vidare konstaterar han att Opec+ har ett stort inflytande över prisutvecklingen på olja, men det är högst oklart hur oljekartellen kommer att agera framöver.

I ett mer långsiktigt perspektiv finns det strukturella trender som talar för högre oljepriser, enligt Christian Kopfer. Efterfrågan på olja fortsätter att stiga, men intresset för att investera i ny produktion är samtidigt svagt.

– De konjunkturella priseffekterna kommer vi att fortsätta se under 2023 medan det strukturella snarare handlar om 2024, 2025 och 2026. Risken är stor för att vi återigen går mot oljepriser på 90 till 100 eller 110 dollar när marknaden balanseras eftersom det investeras mindre samtidigt som världen som helhet konsumerar mer och mer, säger han.

EU har tidigare meddelat en ny sanktionsrunda mot Ryssland som planeras att träda i kraft den 5 december. Sanktionspaketet förbjuder sjötransporter av rysk olja och EU-företag från att delta i oljeaffärer med landet över ett förutbestämt pristak, men på den punkten finns det ännu ingen överenskommelse.

Det går inte att säga hur sanktionerna kommer att påverka oljepriserna innan ett avtal finns på plats, konstaterar Christian Kopfer.

– Effekterna av det beror på vad man landar i för prisnivåer. Men ett pristak kommer inte att få avsedd effekt om inte omvärlden i breda termer sluter upp bakom det. Går exempelvis Indien och Kina inte med på ett pristak utan fortsätter att öka inköpen av rysk olja så riskerar hela konceptet att fallera, säger han, och fortsätter:

– Frågan är helt enkelt vad man klarar av att åstadkomma. Ryssland är en av världens tre största producenter tillsammans med Saudiarabien och USA. Om EU helt skulle lyckas stänga ute den ryska oljan från världsmarknaden skulle priserna rusa och det vill man också undvika.

För konsumenterna är oljepriserna kanske framför allt intressanta utifrån den starka kopplingen till drivmedelspriserna. När oljepriserna senast låg på dagens nivåer var drivmedelspriserna lägre.

Att bensin- och dieselpriserna trots det är högre i dag beror på att den svenska kronan försvagats under året, säger Christian Kopfer. Sedan årsskiftet har kronan tappat drygt 15 procent mot den amerikanska dollarn, vilken är den valuta som oljan handlas med på världsmarknaden.

Opec kommer tillsammans med sina samarbetsländer, bland andra Ryssland, att träffas i Österrikes huvudstad Wien under onsdagen för att diskutera läget på oljemarknaden. Denna utökade grupp brukar kallas för Opec+. 

Oljekartellen överväger att minska produktionen av råolja med 1 miljon fat per dag, uppger källor för nyhetsbyrån Reuters inför mötet i Wien. Under måndagen steg oljepriserna på uppgifterna. 

– Opec kommer inte att åka till Österrike för första gången på två år och inte göra någonting. Så det kommer bli en produktionssänkning av historisk karaktär i någon form, säger Dan Pickering, investeringschef på Pickering Energy Partners, till CNBC och syftar på att det är Opecs första fysiska möte sedan i mars 2020. 

Däremot väntar han sig en något mindre produktionssänkning än vad uppgifterna till Reuters gör gällande. Dan Pickering tror att oljekartellen beslutar om att minska oljeproduktionen med 500 000 fat per dag och att det kommer att vara tillräckligt för att ”stödja marknaden på kort sikt”.

Oljepriserna har fallit tillbaka under de senaste månaderna när oron för en lågkonjunktur blivit allt mer påtaglig på marknaden. Nordsjöoljan brent handlades på måndagen runt 89 dollar per fat, vilket kan jämföras med 105 dollar i början av juli eller nära 130 dollar strax efter Rysslands invasion av Ukraina.

Analytikern Stephen Brennock på Londonbaserade PVM Oil Associates uppger i en marknadskommentar, som CNBC tagit del av, att en produktionsminskning skulle kunna trycka upp oljepriserna till över 100 dollar per fat igen. 

Även Goldman Sachs tror på högre priser och storbankens analytiker räknar med att Nordsjöoljan når 100 dollar under de kommande tre månaderna. Oljepriset kommer sedan att klättra ytterligare till 105 dollar per fat det närmaste halvåret, enligt analytikernas prognoser.

När det gäller amerikanska Texasoljan WTI förväntar sig Goldman Sachs att priset uppgår till 95 dollar per fat vid årsskiftet för att sedan stiga till över 100 dollar under de kommande sex månaderna. 

Olje- och gassektorn har varit en av få vinnare på aktiemarknaden under 2022. Det amerikanska branchsindexet har rusat drygt 30 procent i år medan det breda aktieindexet S&P 500 fallit 24 procent.

”Det verkar som att marknaden börjar prisa in det scenariot”, sade Warren Patterson till Reuters angående en möjlig, kommande recession, rapporterar Investing.com.

I ett läge av recession räds marknaden att efterfrågan på oljan kommer att minska tydligt. Citigroup har tidigare i veckan varnat för att oljepriserna kan falla brant till omkring 65 dollar fatet i år, såtillvida recessionsspekulationerna blir verklighet. Däremot noterade analytikerna vid banken att efterfrågetappet på olja blir kännbart endast om en ordentlig, global lågkonjunktur skulle stå för dörren

Omkring 7.30-tiden handlades den amerikanska WTI-oljan 1,0 procent högre till 99,47 dollar fatet. Nordsjöoljan Brent var samtidigt upp 0,7 procent och bytte händer till 101,39 dollar per fat.

Oljepriset toppade så sent som i mars i år kring nivåerna 128 dollar. Sedan dess har priset fluktuerat kraftigt men successivt ändå blivit lägre.

Oron för en minskad ekonomisk aktivitet har även, särskilt under veckans gång, satt sina spår i basmetallpriserna. Kopparpriset som sedan en tid tillbaka kostat över 10 000 dollar per ton handlas numera kring 7 800 dollar. Under torsdagsmorgonen handlades kopparn drygt 2 procent högre.

Även zink och aluminium avancerade under torsdagsmorgonen, medan nickelpriset dock gick tydligt mot strömmen med ett tapp om nästan 5 procent.

Spotpriset på guld sågs 0,5 procent upp och kostade 1 746 dollar per uns.