Feds och ordförande Jerome Powells taktik sedan den senaste policyuppdateringen har varit att förhålla sig till ett icke-definitivt inflationsmål på ”omkring 2 procent” – och att jobba mot att inflationen ska ligga över målet innan centralbanken agerar med räntevapnet.

”Han befäste allt det nu, men problemet med det han uttalade var att vi nu vet att vi kommer ha en period där inflationen kommer ligga kraftigt över målet. Och han lovade mer eller mindre att när vi väl har inflationen över målet då måste de komma tillbaka och berätta mer exakt vad det innebär”, säger Mikael Sarwe.

Därmed har Fed-ordföranden målat in sig i ett hörn, menar strategichefen.

”På nästa Fed-möte, när kärninflationen kommer ligga över målet, så kommer publiken tvinga honom att svara på vad detta innebär och vad som kommer tillåtas. Han har målat in sig i ett hörn, men det gör ju centralbanker ibland”, säger Mikael Sarwe.

Risken för att det blir ytterligare ett ”taper tantrum”, att marknaderna skräms och handlas kraftigt nedåt likt när före detta Fed-chefen Ben Bernanke år 2013 antydde slut på stödköp, går inte att bortse ifrån.

”Det finns ju risker i och med att makro talar tydligt för fortsatt ränteuppgång, vi har fortfarande låga räntor i förhållande till den långsiktiga tillväxtpotentialen i olika länder. Men vi vet också att det varit ett enormt tryck in i aktiemarknadens tillväxtbolag. Och tillväxtbolagen är mer räntekänsliga i sin värdering, så en av riskerna är att vi underskattar ränteuppgångens effekter på aktiemarknaderna”, säger han.

Mikael Sarwe konstaterar att perioder av stark vinsttillväxt i regel också medför en positiv aktiemarknad medan perioder med tydligt stigande realräntor (som i nuläget) i historiskt snitt följts av problem på börsen med en tremånaders eftersläpning.

”Vi kanske börjar nå lite kritiska nivåer på räntorna där det börjar ta emot för vissa delar av aktiemarknaden”, säger Mikael Sarwe.

Centralbankerna har dock blivit väldigt känsliga för hur börsen går, vid sidan av det konventionella inflationsmålet.

”Det scenario jag har med centralbanker som ändå gradvis kommer tillåta ännu högre långräntor än vad vi har i dag, och till och med ECB kommer göra det även om det absolut inte låter så just nu, kan ju helt sättas ur spel om börsen får sig en knäck på 20 procent”, säger han.

Med utgångspunkt i den sentida penningpolitiken har centralbankerna då få alternativ, menar strategichefen.

”Då vet vi vad de kommer göra: Öka sina återköpsprogram och lova att de aldrig kommer höja räntorna igen. Vi är inte där än men vi kan hamna där i slutet av året. Det är ju vad det är – vi har skapat en dysfunktionell marknad”, säger Mikael Sarwe och hänvisar bland annat till att räntorna hållits för låga alldeles för länge i förhållande till vad ekonomierna borde ha med fokus på ett snävt inflationsmål.