Enligt Nordea väntas ett återköpsprogram starta efter den ordinarie bolagsstämman som hålls den 23 mars. Bankens pågående program för återköp till ett värde av 1,5 miljarder euro inleddes den 20 juli 2022 och ska vara slutfört i mars i år.

Nordea skriver vidare att om det nya återköpsprogrammet hade varit på plats den 31 december 2022 skulle det ha inneburit en minskning av bankens kärnprimärkapitalrelation med omkring 70 punkter.

”Nordea verkställer en effektiv kapitalstruktur och fortsätter att dela ut överskottskapital till aktieägarna i framtiden, i linje med sin kapital- och utdelningspolicy”, skriver banken.

Ettårsräntan höjs samtidigt med 0,40 procentenheter till 5,04 procent, tvåårsräntan lyfts med 0,15 procentenheter och Nordeas bolåneräntor med löptider mellan tre och åtta år höjs med 0,10 procentenheter vardera.

Bolåneräntehöjningarna kommer i spåren av Riksbankens penningpolitiska besked i förra veckan där styrräntan höjdes med 0,50 procentenheter och prognosen för styrräntan reviderades upp.

Listräntan är den ränta som bankerna har som utgångspris på sina bolån, men den går ofta att förhandla ned.

Nordea redovisar ett rörelseresultat på 1.297 miljoner euro för det tredje kvartalet 2022. Analytikerna hade i genomsnitt förväntat sig 1.236 miljoner euro enligt Infronts sammanställning av 21 analytikers prognoser.

Räntenettot blev 1.407 miljoner euro, vilket kan jämföras med väntade 1.366 miljoner euro.

Provisionsnettot summerade till 816 miljoner euro, jämfört med snittestimatet på 823 miljoner euro.

De totala intäkterna summerade till 2.501 miljoner euro. Förväntansbilden var 2.442 miljoner euro.

Kreditförlusterna landade på 58 miljoner euro. Förväntningarna låg vid 62 miljoner euro.

Avkastningen på eget kapital var 12,7 procent, jämfört med förväntanssnittet om 12,5 procent.

Kärnprimärkapitalrelationen, som är ett riskviktat mått på storleken på bankens kapitalbas, uppgick till 15,8 procent, jämfört med förväntade 15,8 procent.

Ljusare utsikter för K/I

Nordea skriver i rapporten att utsikterna för 2022 har förbättrats och ger en ljusare prognos för årets K/I-tal (kostnader i relation till intäkter). Banken räknar nu med att K/I-talet kommer att hamna i intervallet 48-49 procent, vilket kan jämföras med tidigare prognos som var 49–50 procent.

Det framgår av delårsrapporten för det tredje kvartalet där Nordea samtidigt står fast vid utsikten att avkastningen på eget kapital för helåret 2022 väntas överstiga 11 procent.

”De nordiska länderna står inför en ökad makroekonomisk osäkerhet till följd av högre inflation och sänkta BNP-prognoser. Nordea har emellertid en motståndskraftig affärsmodell och vi är väl positionerade för att nå vårt finansiella mål för 2025, en avkastning på eget kapital som överstiger 13 procent”, skriver bankens vd Frank Vang-Jensen.

Nordea bedöms ha en tydligt positiv vinstprofil där resultatet per aktie väntas öka med 6 procent under 2023 och med mer än 20 procent under 2024, trots att kreditförlusterna spås öka nästa år.

”Vi ser goda möjligheter att Nordea kan närma sig avkastningsmålet på 15 procent under 2024, vilket inte reflekteras i dagens värdering”, skriver Ålandsbanken.

Ålandsbanken räknar med att Nordeas räntenetto förbättras med cirka 1 miljard euro från 2022 till 2024, främst på grund av högre korta räntor som gör det möjligt att öka inlåningsmarginalerna. Volymtillväxten i utlåningen antas avta något de kommande åren samtidigt som utlåningsmarginalerna försämras av konkurrensskäl. Nettot av antagandena blir ändå kraftigt positivt för intäkterna 2023 och i viss mån 2024, enligt Ålandsbanken.

Vad gäller Nordeas kostnader väntas de enligt Ålandsbanken stiga något 2023 och 2024 jämfört med i år. De totala kostnaderna bedöms bli 5,0-5,1 miljarder euro för de närmaste åren jämfört med 4,9 miljarder för 2022.

”Vi har stort förtroende för Nordeas arbete med att hålla kostnadsbasen på låga nivåer, och bedömer att banken bör kunna motverka löneinflation med rationaliseringar drivet av digitaliseringen av kunderbjudandet”, skriver Ålandsbanken.

Ålandsbankens antaganden för Nordeas kreditförluster höjs till 25 punkter för 2023, men trots det väntas en ökad vinst per aktie för såväl 2023 som 2024. Nordeas värdering beskrivs som mycket attraktiv med ett p/e-tal på 7,9 för 2023 och en p/b-multipel på 1,0, där en mer rimlig värdering enligt Ålandsbanken bedöms vara p/e 12 och p/b omkring 1,4.

Nordea bedöms ha en tydligt positiv vinstprofil där resultatet per aktie väntas öka med 6 procent under 2023 och med mer än 20 procent under 2024, trots att kreditförlusterna spås öka nästa år.

”Vi ser goda möjligheter att Nordea kan närma sig avkastningsmålet på 15 procent under 2024, vilket inte reflekteras i dagens värdering”, skriver Ålandsbanken.

Ålandsbanken räknar med att Nordeas räntenetto förbättras med cirka 1 miljard euro från 2022 till 2024, främst på grund av högre korta räntor som gör det möjligt att öka inlåningsmarginalerna. Volymtillväxten i utlåningen antas avta något de kommande åren samtidigt som utlåningsmarginalerna försämras av konkurrensskäl. Nettot av antagandena blir ändå kraftigt positivt för intäkterna 2023 och i viss mån 2024, enligt Ålandsbanken.

Vad gäller Nordeas kostnader väntas de enligt Ålandsbanken stiga något 2023 och 2024 jämfört med i år. De totala kostnaderna bedöms bli 5,0-5,1 miljarder euro för de närmaste åren jämfört med 4,9 miljarder för 2022.

”Vi har stort förtroende för Nordeas arbete med att hålla kostnadsbasen på låga nivåer, och bedömer att banken bör kunna motverka löneinflation med rationaliseringar drivet av digitaliseringen av kunderbjudandet”, skriver Ålandsbanken.

Ålandsbankens antaganden för Nordeas kreditförluster höjs till 25 punkter för 2023, men trots det väntas en ökad vinst per aktie för såväl 2023 som 2024. Nordeas värdering beskrivs som mycket attraktiv med ett p/e-tal på 7,9 för 2023 och en p/b-multipel på 1,0, där en mer rimlig värdering enligt Ålandsbanken bedöms vara p/e 12 och p/b omkring 1,4.

Nordea redovisar ett rörelseresultat på 1.361 miljoner euro för det andra kvartalet 2022. Analytikerna hade i genomsnitt förväntat sig 1.200 miljoner euro enligt Infronts sammanställning av 25 analytikers prognoser.

Räntenettot blev 1.308 miljoner euro, vilket kan jämföras med väntade 1.310 miljoner euro.

Provisionsnettot summerade till 838 miljoner euro, jämfört med snittestimatet på 847 miljoner euro.

De totala intäkterna summerade till 2.444 miljoner euro.

Nordeas räntenetto under det andra kvartalet 2022 blev 1.308 miljoner euro, jämfört med just 1.308 miljoner euro i det första kvartalet.

Utfallet var i linje med analytikerprognossnittet på 1.310 miljoner euro enligt Infronts sammanställning.

”Högre utlåning, förbättrade inlåningsmarginaler och fler räntedagar påverkade räntenettot positivt medan lägre utlåningsmarginaler, inklusive en lägre positiv effekt från Europeiska centralbankens riktade långfristiga refinansieringsprogram, påverkade negativt”, skriver Nordea i rapporten.

Bankens provisionsnetto på 838 miljoner euro var något lägre än analytikernas snittprognos på 847 miljoner euro. Utfallet var också lägre än provisionsnettot på 870 miljoner euro i det första kvartalet.

”Avgifts- och provisionsnettot minskade med 4 procent till följd av lägre intäkter från sparande och placeringar. Detta uppvägdes delvis av högre intäkter från betalningar och kort.”, skriver Nordea.

Nordeas bolånevolymer steg under det andra kvartalet med 6 procent och banken ökade sina marknadsandelar i hela Norden.

Det skriver Nordeas vd Frank Vang-Jensen i bankens delårsrapport.

”Aktiviteten på de nordiska bostadsmarknaderna saktade ner till följd av ökad ekonomisk osäkerhet och accelererande räntehöjningar. Efterfrågan från kunderna är emellertid fortsatt på historiskt höga nivåer”, skriver Nordeachefen.

Vad gäller efterfrågan på företagslån, i synnerhet bland stora företag, har den enligt honom ökat.

”Utlåningen till stora företag ökade med 16 procent och utlåningen till små och medelstora företag ökade med 7 procent”, kommenterar Frank Vang-Jensen.

Nordeas styrelse har godkänt ett program för återköp av aktier till ett värde av upp till 1,5 miljarder euro, efter att ha fått europeiska centralbanken ECB:s godkännande, något som tillkännagavs den 8 juli.

Programmet inleds omkring den 20 juli. Syftet med återköpen är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur och förbättra avkastningen till aktieägarna genom att minska Nordeas kapital, heter det.

Villkoren är bland annat att Nordea kan återköpa högst 350.000.000 aktier, vilket motsvarar cirka 9,3 procent av alla aktier i bolaget, förutsatt att maxbeloppet på 1,5 miljarder euro inte överskrids.

Innan det tredje återköpsprogrammet inleds innehar Nordea 6.073.651egna aktier för ersättningsändamål.

”Nordea upprätthåller en effektiv kapitalstruktur och fortsätter att dela ut överskottskapital till aktieägarna i framtiden, i linje med sin kapital- och utdelningspolicy”, heter det.