Aktiekurser rusade, grundare blev miljardärer och privatsparare gjorde snabba klipp. Fjolåret bjöd på flera spektakulära börsnoteringar. Nu har noteringsiver förbytts i försiktighet. Och det skakiga läget kan bestå.
Centern vill kapa arbetsgivaravgifter på låga löner
Centerpartiet vill halvera arbetsgivaravgifterna på låga löner - för 8 miljarder kronor. ”Det ger en chans till alla dem som står utanför”, säger Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson.
Gazprom skyller gasstopp på tyska Siemens Energy
Ryska energijätten Gazprom säger att man kommer återuppta sina gasleveranser till Europa efter att Siemens Energy reparerat skadad utrustning. Men Siemens är oförstående inför situationen, rapporterar Reuters.
Ryska ledningen varnas för risk för djupare recession
Ryssland kan stå inför en längre och djupare recession när effekterna av USA:s och Europas sanktioner sprider sig och hämmar de sektorer som landet länge har förlitat sig på för att driva ekonomin.
Förvaltarnas uppmaning i osäkra marknaden: Balansera portföljen
Fraktkostnaderna har kommit ned och den globala penningmängden minskar. Det är ett par tidiga tecken på att inflationstrycket kommer att avta framöver, säger fondbolaget Norrons förvaltare Johan Svantesson och Oskar Ormegard under ett webbsänt seminarium på tisdagen.
Samtidigt är osäkerheten på aktiemarknaden fortsatt hög för tillfället, vilket beror på flera olika faktorer, enligt förvaltarduon. Bland annat hökaktiga uttalanden från USA:s centralbank Federal Reserves ordförande Jerome Powell, energikrisen i Europa som tvingat bolag att stänga ned produktion av kostnadsskäl och den höga inflationen som gör att konsumenterna får mindre kvar i plånboken.
Norron anser därför att det blir att ha en välbalanserad portfölj mellan tillväxt- och värdeinriktade innehav. Förvaltarna delar in portföljen i tre kategorier: Värde, tillväxt och vad man kallar ”case”, små- och medelstora bolag med stor tillväxtpotential.
Värdebolag utgör basen med en portföljvikt på minst 40 och upp till 60 procent beroende på marknadsutsikterna. Tillväxtkategorin kan uppgå till mellan 30 och 45 procent av portföljen medan de mer riskfyllda ”case-bolagen” har en vikt på 10 till 15 procent.
– Vi tenderar att skifta vår portfölj litegrann, men tanken är att den ska vara balanserad för att över tid hitta både värdebolagen som utvecklas bra och de mer spännande och intressanta tillväxtbolagen, säger Oskar Ormegard under seminariet.
Men det finns fortfarande intressanta möjligheter på den osäkra marknaden, enligt förvaltarna som lyfter fram en aktie inom varje portföljkategori.
I värdedelen av portföljen tar Oskar Ormegard upp låskoncernen Assa Abloy. Han nämner att bolaget har ”pricing power”, det vill säga möjlighet att få igenom prishöjningar på sina produkter, något som är viktigt i tider med hög kostnadsinflation.
– Om man tittar hur bolaget handlas mot verkstadssektorn överlag är vi ned på intressanta nivåer, säger Oskar Ormegard.
Teknikhandelsföretaget Addtech är i sin tur ett bra val för den mellanstora tillväxtkategorin i portföljen, enligt Johan Svantesson.
– Bolaget har blivit högaktuellt med tanke på nuvarande energipriser och marknadssituationen inom de här områdena. Addtech har produkter inom elnät, batterier och elektrifiering, säger förvaltaren.
På plussidan finns även bolagets historik av god vinsttillväxt och avknoppningar som skapat aktieägarvärde, exempelvis Addlife, fortsätter han.
För den mer riskfyllda ”case”-delen är textilåtervinningsbolaget Renewcell en intressant aktie, anser Norrons förvaltare. Bolaget har utvecklat och producerar en ny form av återvunnen textil för klädtillverkning.
– Man står nu i startgroparna där man börjar starta upp en större produktionskapacitet som ska ligga på 60 000 ton per år vid utgången av 2022. Det som är intressant är att två tredjedelar av den (produktionen, reds. anm.) redan är såld till ett rimligt och vettigt pris, säger Johan Svantesson.
– Den resterande delen kan man förhandla med andra intressenter om. Vi ser att det finns många som är intresserade av den här typen av produkt, tillägger han och pekar på klädindustrins hållbarhetsambitioner.
Förvaltaren poängterar att risken med att investera i Renewcell är att det tar längre tid än väntat för bolaget att skala upp verksamheten.
Irlab i börstoppen efter nyhet om Parkinson-läkemedel
Forskningsbolaget Irlab, vars aktie misstänks ha insiderhandlats och som utreds av Ekobrottsmyndigheten, ser kursen stiga på tisdagen sedan partnerbolaget Ipsen initierat kliniska studier med läkemedelskandidaten mesdopetam mot symptom vid Parkinsons sjukdom.
SEB ser rabatt efter kursfall i Alleima
Sedan Sandvikavknoppningen Alleimas handelsdebut har aktien fallit märkbart vilket innebär viss rabatt, och skiften i bland annat produktmixen väntas driva på såväl intäkter som marginaler för bolaget under 2023. Det skriver SEB i en analys där de köpstämplar aktien.
Moderaterna vill pausa amorteringskravet
Moderaterna pekar på att det nu är riktigt tufft för hushållen med stigande boräntor, höga elpriser och stigande priser på mat och drivmedel. Detta samtidigt som bostadspriserna sjunker. Det har gjort att vi nu är rekordpessimistiska.
– Inte sedan man började mäta har man nått de här nivåerna på hushållens pessimism, inte under 1990-talskrisen, inte under finanskrisen, säger Svantesson.
Moderaterna anser därför att det är rimligt att pausa amorteringskravet i sex månader och sedan utvärdera en eventuell förlängning.
– Man upplever att bolånekostnaderna är brutalt höga. Det är rimligt att pausa amorteringskravet, säger Svantesson.
Socialdemokraterna vill avvakta
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska se över amorteringskravet och bolånetaket. I en intervju med Nyhetsbyrån Direkt på måndagen sade statsminister Magdalena Andersson att dagens amorteringskrav skapades i ett lågränteläge och att regeringen vill vara beredda på att snabbt kunna justera dem om det skulle behövas.
Men i nuläget vill hon inte säga om regeringen vill sänka någon av dem.
– Vi får se hur saker och ting utvecklar sig. De reglerna skapades ju i ett annat ekonomiskt läge än vi är i nu. Det var därför vi gav det här uppdraget, för att vara förberedda om exempelvis ränteläget förändras radikalt under vintern. De här reglerna skapades ju i ett lågränteläge och då ska man ju verkligen amortera, sade hon till Nyhetsbyrån Direkt.
Erik Thedéen, i dag chef för Finansinspektionen och blivande Riksbankschef har framhållit att det vore konstigt om amorteringskravet togs bort samtidigt som Riksbanken håller på att strama åt penningpolitiken.
Flera vill slopa det förstärkta amorteringskravet
Även andra partier har öppnat för förändringar i amorteringskravet. Men då gäller det framförallt det förstärkta amorteringskravet som infördes 2018 genom att en skuldkvotskomponent tillkom.
Det innebär att om lånet är mer än 4,5 gånger högre än hushållets sammanlagda årliga bruttoinkomst så ska ytterligare 1 procent amorteras.
Ett hushåll med en skuldkvot på över 4,5 gånger bruttoinkomsten och en belåningsgrad över 70 procent ska alltså amortera sammanlagt 3 procent av lånet årligen.
Enligt en enkät som gjorts av Nordnets sparekonom Frida Bratt vill KD, SD, L och C se ett slopat förstärkt amorteringskrav.
Vänsterpartiet kan tänka sig en ny samlad bedömning av både bolånetaket och amorteringskravet. MP säger dock nej till förändringar med hänvisning till att det är ett bra sätt att hålla nere hushållens sysselsättning.
Nordnets sparekonom Frida Bratt menar att man måste vara ödmjuk inför den oerhört tuffa situation som hushållen står inför nu. Inte minst på grund av energikrisen. Men att helt slopa amorteringskravet tycker hon kan ge fel signaler.
– Amorteringspengar kan helt enkelt behöva gå till att betala vinterns elräkningar. Ett mildrat amorteringskrav vore bra i det här läget, men någon form av krav på amortering är bra att ha kvar. Just för att inte kasta bort den amorteringskultur vi till slut skapat, säger hon.
Ett slopat amorteringskrav kan dessutom tvinga Riksbanken att höja räntan mer än vad man annars skulle ha gjort.
– Vi kan få ett scenario där Riksbanken med sina räntehöjningar försöker strama åt ekonomin för att få bukt med inflationen, samtidigt som finanspolitiken ger mer pengar till hushållen via förändrat amorteringskrav. Rent teoretiskt skulle det ju kunna innebära att räntehöjningarna blir mindre effektiva än de annars skulle ha blivit, och möjligen då skulle behöva bli ännu fler, säger Frida Bratt.
Svenska företag halkar efter i AI-mognad
AI har gått från pilotstadiet till att vara en viktig vinstdrivare. Men trots att tekniken har mognat är det bara 12 procent av företag globalt som har lyckats göra AI till en naturlig del av verksamheten. Det visar en ny rapport från Accenture. – För varje krona du investerar i teknik måste du investera lika mycket i förändringsarbete, konstaterar Per Österman på Accenture.
Räntor och valutor: Yenen tappar till tvåårslägsta mot dollarn
Europaräntorna pekar svagt uppåt i tisdagens europeiska förmiddagshandel medan euron har återhämtat en del av måndagens försvagning i spåren av fredagens Gazprom-besked om att gasflödet inte sätts på efter det planerade underhållet. Yenen fortsätter att försvagas mot dollarn, till 141:7. I går eftermiddag stod den i 140:6.