I förra veckan dalade Sinchs kurs kraftigt efter kritik om felaktig redovisning.

I dag kom rapporten som befäster att företaget har det tufft.

Sinch, som levererar molnbaserade kommunikationstjänster, redovisar ett justerat ebitda-resultat på 503 miljoner kronor för det andra kvartalet 2022.

Analytikerna hade räknat med ett justerat ebitda på 564 miljoner kronor, enligt Infronts sammanställning av nio analytikers estimat.

Sinch har tidigare meddelat att andra kvartalets bruttoresultat, ebitda och justerat ebitda påverkas negativt med 162 miljoner kronor från en omvärdering av historiska kostnader för sålda varor.

Den posten ingår även i Infronts sammanställda analytikerestimat för kvartalet.

Bruttoresultatet uppgick till 1.937 miljoner kronor, mot väntade 1.959 miljoner kronor.

Rörelseresultatet (ebit) uppgick samtidigt till -49 miljoner kronor, mot väntade -74,6 miljoner kronor.

Nettoomsättningen var 6.615 miljoner kronor, med en organisk tillväxt på 10 procent. Snittförväntningarna var en omsättning på 6.706 miljoner kronor, enligt Infront.

Sinch har initierat ett kostnadsreduktionsprogram som ska resultera i bruttobesparingar på cirka 10 procent inom Meddelandetjänster samt för koncernfunktioner.

Det framgår av rapporten för det andra kvartalet.

”Detta motsvarar cirka 300 miljoner kronor på årsbasis, och programmet beräknas ha full effekt från det tredje kvartalet 2023”, skriver Sinchs ordförande Erik Fröberg i rapporten.

Programmet syftar till att ”säkerställa att Sinch når det finansiella målet att växa justerad ebitda per aktie med 20 procent per år”, skriver Sinchs tillförordnade vd Johan Hedberg i rapporten.

Sinch organiska bruttovinsttillväxt, i lokal valuta och exklusive förvärv, var -25 procent under det andra kvartalet 2022. Exklusive påverkan av den aviserade förändrade bedömningen av reserver för upplupna trafikkostnader var den organiska tillväxten -4 procent.

Det framgår av delårsrapporten på torsdagsmorgonen.

”Bruttovinsttillväxten påverkas negativt av den minskade nettoomsättningstillväxten samt en försvagad bruttomarginal jämfört med motsvarande kvartal föregående år”, skriver Sinch.

Sinch organiska nettoomsättningstillväxt uppgick till 10 procent, jämfört med +22 procent föregående kvartal och med +48 procent motsvarande kvartal 2021.

Sinchs styrelses samlade bedömning är att bolaget efter de senaste årens expansion nu går in i en ny fas där bolaget behöver ett ökat fokus på lönsamhet och kassaflöde.

Det skriver Sinchs ordförande Erik Fröberg i rapporten för det andra kvartalet, efter att på onsdagskvällen ha meddelat Oscar Werner lämnar vd-posten och Johan Hedberg nu är tillförordnad vd under rekryteringen av en ny vd.

”Efter snabb tillväxt är vår globala verksamhet mera komplex och vi behöver en effektiv styrningsmodell med delegerat ansvar i våra fem affärsenheter. Vi kommer fortsätta att investera i tillväxt, men med höga krav på lönsamhet”, skriver han i rapporten.

Ett första steg är att bolaget initierat ett åtgärdsprogram som ska spara 300 miljoner kronor på årsbasis, med full effekt tredje kvartalet 2023.

”Trots bolagets starka marknadsposition har vi flera utmaningar att adressera. I omvärlden ser vi en förändrad makromiljö där hög inflation och stigande räntor gör att företag ser över sina kostnader. Samtidigt skiftar aktiemarknaden fokus från företags möjligheter och tillväxt, till att titta mer på lönsamhet, kassaflöde och affärsrisker”, skriver Erik Fröberg.

Han uppger att bolaget står väl rustat för att möta de externa faktorerna och hänvisar till att Sinchs produkter ofta används för att effektivisera verksamheter och påpekar att bolagets skalfördelar skiljer ut det från konkurrenterna.

”När det gäller de interna faktorerna handlar det främst om de tre senaste kvartalens fallande bruttovinsttillväxt i kombination med en fortsatt ökning av rörelsekostnader vilket har resulterat i fallande lönsamhet”, skriver Erik Fröberg.

Han uppger att med ett ökat fokus på kostnader och en effektiv styrningsmodell kommer Sinch att leverera lönsam tillväxt både på kort och lång sikt.

Volvo Cars redovisar ett rörelseresultat exklusive andelar i intressebolag på 4,6 miljarder kronor i andra kvartalet 2022.

Analytikerna hade räknat med ett rörelseresultat exklusive andelar i intressebolag på 5,2 miljarder kronor, enligt Infronts sammanställning av nio analytikers prognoser.

I rörelseresultatet andra kvartalet ingår en extraordinär post om 6,2 miljarder kronor, som är hänförlig till börsnoteringen av Polestar och som Volvo Cars kallar ”spac-effect”.

I analytikernas förväntningar ingår en eo-post om 4,0 miljarder kronor, enligt Infront.

Rörelseresultatet landade på 10,8 miljarder kronor, mot förväntningar på rörelseresultatet 4,3 miljarder kronor.

Resultatet efter skatt var 9 miljarder kronor, mot väntade 2,8 miljarder kronor.

Nettoomsättningen uppgick till 71,3 miljarder kronor, motsvarande en negativ försäljningstillväxt om 2 procent. Analytikerna hade räknat med en nettoomsättning på 74,3 miljarder kronor.

Vad avser prognosen framåt förväntas försäljningen bli i linje med eller något lägre jämfört med 2021, på grund av väntetiden mellan produktion och leverans. Guidningen motsvarar en sänkning från tidigare prognosen från första kvartalets delårsrapport om att försäljningen skulle vara i linje med 2021.

I en utmanande miljö där kriget i Ukraina, pandemin och den globala handelns utmaningar med bland annat leverantörskedjeproblem kring halvledare är efterfrågan fortsatt robust för bilindustrin. Men ljusning väntar med successiv ökning i produktionen.

Det konstaterar Volvo Cars vd Jim Rowan i delårsrapporten för det andra kvartalet, som beskrivs som ”väldigt turbulent”.

De makroekonomiska omständigheterna bedöms fortsätta utgöra en press under de kommande månaderna.

”Vi på Volvo Cars är inte immuna mot dessa effekter. Men trots det har efterfrågan på våra produkter varit fortsatt robust och vi är fortsatt fokuserade på och tydliga med att de kortsiktiga affärsutmaningarna inte ska försvaga vår beslutsamhet att uppfylla våra strategiska ambitioner på medellång till lång sikt”, säger han i vd-ordet.

Leverantörssituationen förbättras dock tydligt och råvarupriserna har minskat, konstaterar vd:n. Produktionen väntas öka successivt under samma period.

Volvo Cars spår att wholesale för 2022 blir bättre än under 2021. På grund av tidsförskjutningen mellan produktion och leverans, förväntas dock förbättringen inte resultera i en ökad försäljning under kalenderåret.

”För helåret 2022 räknar vi således med att försäljningen blir i linje med eller något lägre jämfört med 2021”, skriver Jim Rowan. Detta motsvarar en sänkning, då förra kvartalets rapport talade om att försäljningen väntades komma in i linje med fjolåret.

Förändringarna i branschen har trappat upp konkurrensen i en allt snabbare takt, vilket medfört omställning och Volvo Cars har under juni anpassat organisation och styrning ”med fokus på utförande och snabbhet”, säger Jim Rowan.

Tillväxtmål för 2025 ligger fast och under juli presenterade Volvo Cars nya planer på en elbilsfabrik i Slovakien för att öka kapaciteten.

I juli har också intressebolaget Polestar börsnoterats i New York och tillförts 890 miljoner dollar. Detta gör delårsrapporten svårare att jämföra mot tidigare kvartal, men det kan konstateras att rörelseresultatet avskalat för Polestar-andelen landade på 4,6 miljarder kronor, lägre än förväntade 5,2 miljarder kronor, enligt Infronts analytikerestimat.

Investerare har kapat sin exponering mot risktillgångar till nivåer som inte skådats sedan den globala finanskrisen, vilket är ett tecken på en total kapitulation i en tid av förskräckliga ekonomiska prognoser.

Så beskrivs läget för börsmarknaderna i den senaste utgåvan av Bank of Americas månatliga så kallade fondförvaltarenkät, skriver Bloomberg News.

Förväntningarna på den globala tillväxten och vinstutvecklingen sjönk till de lägsta nivåerna sedan maj 2020, då pandemin ledde till ekonomisk inbromsning, skriver Bank of Americas strateger under chefen Michael Hartnett.

Investerarnas allokering i aktier har i sin tur rasat till den lägsta nivån sedan 2008, den globala finanskrisens dagar. Exponeringen mot kontanter har stigit till den högsta nivån sedan 2001, framgår av enkätgenomgången. 58 procent av förvaltarkollektivet uppger i enkäten att risktagandet är lägre än vanligt, vilket också det är en högre nivå än under finanskrisen 2008.

Hög inflation är den högsta risken, följt av global lågkonjunktur, åtstramande centralbanker och systemrisker för kreditmarknaden. Samtidigt spår de flesta investerarna att inflationen kommer bli lägre under kommande år, vilket bör medföra lägre räntor, enligt enkäten.