De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna sjunkit 10 procent samtidigt som villapriserna sjunkit 12 procent.
Svensk Mäklarstatistik noterar att prisnedgången sedan toppen 2022 nu varat i tio månader för bostadsrätter och nio månader för villor, vilket är längre än senaste nedgången 2017. Priserna för både bostadsrätter och villor har sjunkit med 15 sedan respektive toppnivå förra året.
Antalet försäljningar fortsätter också vara lågt, under januari såldes 6.800 bostadsrätter och 2.600 villor vilket motsvarar en nedgång på 27 respektive 14 mot samma månad förra året.
”Att priserna i centrala Stockholm ökade något är intressant, men bör ses i ljuset av att januari säsongsmässigt brukar vara en stark månad. Samtidigt börjar inflationen nu mattas av i både USA och euroområdet. Ser vi samma utveckling i Sverige kommer ränteläget att stabiliseras, och då kan vi räkna med en piggare bostadsmarknad med tryggare köpare som agerar snabbare”, säger Jonas Rosén, vd Mäklarsamfundet, i en kommentar.
Erik Olsson Fastighetsförmedling noterar att det redan finns tecken på att vi går in i en lågkonjunktur som påverkar sysselsättningen negativt. Tack vare hög sysselsättning har vi klarat av att bo kvar trots prishöjningar på baskonsumtion och höjda bolåneräntor.
Skulle för höga räntor öka arbetslösheten kan det leda till att vi får en ny typ av utbud bestående av bostäder som ägs av arbetslösa som tvingas sälja på grund av högre räntekostnader och lägre inkomster. Ett större utbud med säljare som har ett dåligt förhandlingsläge leder till lägre bostadspriser.
Omvänt finns det mycket som talar för att bostadsmarknaden stärks när de oavbrutna räntehöjningarna upphör så hushållen får fast mark under fötterna och kan planera sin ekonomi bättre.
”Bristen på förutsägbarhet gör att många har skjutit på sin bostadsaffär på ett sätt som gör att det finns ett uppdämt behov av att flytta till en bostad som passar behoven bättre för att familjeförhållanden och annat har ändrats”, skriver Erik Olsson Fastighetsförmedling.
Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.
För januari innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för november-januari jämförs med motsvarande viktade medelvärde för oktober-december. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med augusti-oktober.
| Prisutveckling procent | m-m | 3 mån | 12 mån |
| Bostadsrätter | |||
| Riket | -1 | -4 | -10 |
| Storstockholm | -1 | -2 | -9 |
| Centrala Stockholm | 1 | 0 | -11 |
| Storgöteborg | -2 | -6 | -14 |
| Centrala Göteborg | -1 | -6 | -14 |
| Stormalmö | -2 | -7 | -9 |
| Centrala Malmö | 0 | -4 | -7 |
| Villor | |||
| Riket | -1 | -7 | -12 |
| Storstockholm | -1 | -5 | -14 |
| Storgöteborg | -1 | -6 | -15 |
| Stormalmö | -1 | -7 | -14 |
Bild: Priser bostadsrätter
Bild: Priser villor
K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.