Det uppgav vice premiärminister Alexander Novak på fredagen enligt Reuters.
Han sade att de inte kommer att sälja olja till de länder som anslutit sig till pristaket på rysk olja, och tillade att de kan vidta ytterligare åtgärder beroende på marknadssituationen.
Priset på Brent steg initialt till över 85 dollar per fat på uppgifterna.
Saabs rörelseresultat blev 1.314 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2022.
Analytiker hade i genomsnitt förväntat sig 1.272 miljoner kronor, enligt en sammanställning gjord av Infront.
Försäljningen uppgick till 13.866 miljoner kronor, jämfört med snittestimatet på 13.365 miljoner kronor.
Orderingången blev 29.866 miljoner kronor. Motsvarande kvartal året innan var orderingången 12.218 miljoner kronor.
Resultatet före skatt var 1.349 miljoner kronor, jämfört med snittestimatet på 1.197 miljoner kronor.
Nettoresultatet landade på 1.115 miljoner kronor, jämfört med snittestimatet på 935 miljoner kronor.
Utdelningen för helåret 2022 föreslås bli 5:30 kronor per aktie, att jämföra med analytikersnittet på 5:20 kronor. Året innan var utdelningen 4:90 kronor per aktie.
Spår tvåsiffrig organiskt tillväxt
Saab bedömer att den organiska försäljningstillväxten kommer att bli omkring 15 procent för helåret 2023 och att tillväxten i rörelseresultatet kommer att överstiga den organiska försäljningstillväxten. Det framgår av delårsrapporten.
För helåret 2022 hade Saab en organisk omsättningstillväxt på 5 procent, vilket kan jämföras med guidningen som var just cirka 5 procent. Rörelseresultatet ökade med 13,4 procent. Senaste guidningen var att förbättringen av rörelseresultatet skulle hamna i den övre delen av intervallet 8-12 procent.
Saab spår vidare ett positivt operationellt kassaflöde för helåret 2023.
Saabs rörelsemarginal förbättrades under helåret 2022 till 7,8 procent (7,4), vilket främst var hänförligt till förbättrad bruttomarginal. Saabs långsiktiga finansiella mål är 10 procent i rörelsemarginal.
”För Saab var 2022 ett starkt år, såväl finansiellt som operationellt. Vi levererade på vår prognos för året med en organisk försäljningstillväxt om 5 procent, ökat rörelseresultat om 13 procent och ett positivt kassaflöde om 2,6 miljarder kronor”, skriver vd Micael Johansson i bokslutsrapporten.
”Det här är tufft både för företag och hushåll men det är nödvändigt att ta till alla medel att få ner inflationen nu”, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, i en kommentar.
Hon pekar på att inflationen är hög och att det är viktigt att Riksbanken är tydlig med att deras fokus är att få tillbaka inflationen till målet.
”Att fortsätta att strama åt penningpolitiken är en markering att så också är fallet. Och därmed kommer också Riksbanken att lyckas”, säger Kerstin Hallsten.
Hon lyfter fram att även företagen drabbas av inflationen. Hon nämner att de under senare år drabbats av ett antal negativa utbudschocker och att det har blivit dyrare att producera. Initialt handlade det om stigande fraktpriser, högre priser på insatsvaror och slutligen rusande energipriser.
”Samhällsekonomin i stort har drabbats tydligt negativt av detta. Det är viktigt att ett högre kostnadstryck inte biter sig fast – att vi inte får en kostnads- och inflationsspiral. Att få ned inflationen kostar, det finns inga genvägar. Att inte fokusera på inflationsmålet kommer i förlängningen att kosta samhället ännu mer”, säger Kerstin Hallsten.
LO-ekonomerna har en helt annan syn och tycker att Riksbanken helt i onödan ”knäcker pressade hushållsekonomier”.
LO:s chefekonom Laura Hartman säger att inflationen i Sverige beror på att det är krig och energikris och att det är omvärldsfaktorer som inte påverkas av att Riksbanken höjer räntan.
”Det betyder i klartext att Riksbanken helt i onödan ökar arbetslösheten i Sverige. Den knäcker i onödan pressade hushållsekonomier. Många, inte minst bland LO-förbundens medlemmar, lever redan på eller över sina marginaler”, säger hon i en kommentar.
Laura Hartman tillägger att LO-ekonomerna under lång tid kritiserat penningpolitiken och att hon noterar att allt fler ekonomer håller med dem.
”Det är djupt beklagligt att Riksbanken inte gjort det än. Jag hoppas att även deras direktion inser att det är nog nu”, säger chefekonomen.
Uppgången i den brittiska börsmarknaden fick stöd av uppgifter om ett stundande bud på storbanken Standard Chartered, där First Abu Dhabi Bank ska vara på väg att lägga ett bud.
Den svaga utvecklingen för pundet har lett till att Storbritannien blivit ett prisvärt mål för utländskt kapital inom konsoliderande sektorer. På senare tid har dock pundkursen kommit att stärkas något, vilket kan bidra till en viss iver kring de brittiska förvärvsobjekten.
Utöver detta har ett flertal bolag släppt delårsrapporter under morgonen, bland annat svensk-brittiska Astra Zeneca som klättrade över 4 procent.
Nettoomsättningen minskade till 2 364 miljarder kronor under period från 3 146 miljoner kronor under jämförelsekvartalet.
Det gjorde att bolagets rörelsemarginal, ebita, sjönk till 6,9 procent under fjärde kvartalet jämfört med 10,7 procent året innan.
Styrelsen föreslår en oförändrad utdelning på 1,90 kronor per aktie.
Nolatos affärsområde Integrated Solutions tyngdes av lägre efterfrågan på VHP-produkter under det fjärde kvartalet, enligt delårsrapporten.
”Efterfrågan på VHP-produkter har påverkats negativt av situationen i Östeuropa samt av dual sourcing-effekter Volymerna bedöms att även under första kvartalet 2023 ligga kvar på liknande nivåer som under fjärde kvartalet 2022. Verksamheten inom EMC fortsätter dock att utvecklas positivt”, säger Nolatos vd Christer Wahlquist, i en kommentar.
Integrated Solutions omsättning uppgick till 407 miljoner kronor under perioden, vilket justerat för valutaeffekter motsvarade ett fall på 78 procent jämfört med samma kvartal föregående år.
Affärsområdets rörelseresultat, ebita, uppgick till 25 miljoner kronor, en minskning från 192 miljoner kronor under jämförelsekvartalet.
Beskedet får betraktas som dåliga nyheter när det kommer till bolagens förhoppningar om att kunna sy ihop affären, som uppgår till 75 miljarder dollar.
CMA bedömer att en affär skulle medföra en försvagning i den hälsosamma konkurrensen som råder mellan den Microsoft-ägda spelkonsolen Xbox och Sonys dito Playstation samt inom molntjänster för olika typer av spel.
Den brittiska konkurrensmyndigheten är endast en av flera som granskar affären. Myndigheter i såväl EU som USA utreder nu hur spelmarknaden skulle påverkas av en affär.
Microsoft kommer nu få möjlighet att återkomma med vilka konkurrensutjämnande åtgärder som kan bli aktuella för att plana ut och korrigera eventuell negativ marknadspåverkan innan CMA fattar ett slutgiltigt beslut, vilket väntas i april.
Hyresintäkterna för fastigheter uppgick till under fjärde kvartalet till 627 miljoner kronor. Här låg analytikerkårens förväntningarna på 622 miljoner kronor, enligt Infronts sammanställning.
Driftnettot blev 448 miljoner kronor mot förväntade 456 miljoner kronor, medan förvaltningsresultatet landade på 259 jämfört med förhandstipset på 257 miljoner kronor.
Värdet på fastighetsbeståndet justeras ned med 3,0 miljarder kronor under perioden. Under samma kvartal föregående år värderades fastighetsbeståndet upp med 2,2 miljarder kronor.
Förlusten efter skatt landade på 1 801 miljoner kronor. Under fjärde kvartalet året innan redovisade bolaget en nettovinst på 2 067 miljoner kronor.
Styrelsen föreslår en utdelning på 0,60 kr per aktie för 2022, det vill säga en oförändrad nivå jämfört med föregående år.
”Känner mig trygg i den värdering som nu är gjord”
I delårsrapporten skriver Wallenstam att höjda direktavkastningskrav under 2022 är en konsekvens av en osäker och avvaktande fastighetsmarknad samt högre räntekostnader.
För 2022 har det resulterat i att direktavkastningskravet i snitt stigit 0,4 procentenheter till 3,4 procent på bolagets bostadsfastigheter och 0,4 procentenheter till 4,8 procent på deras kommersiella fastigheter.
”Jag känner mig trygg i den värdering som nu är gjord”, skriver Hans Wallenstam i rapportens vd-ord.
Analyshuset skruvar ned rekommendationen för AB Volvo till behåll från tidigare köp och sänker riktkursen med 10 kronor till 205 kronor.
Volvoaktien har nått Jefferies riktkurs och analyshuset har svårt att se ytterligare kurspotential, står det att läsa i analysen.
”Ledningen bekräftade vid Q3/Q4-konferenserna att extraproduktionen av lastbilar är relativt dyr, och vi tror att det kommer att förbli så fram till dess att begränsningarna i leveranskedjan lättar”, skriver Jefferies.
Vidare påpekar Jefferies att Volvos aktiekurs historiskt sett har visat en hög korrelation med lastbilsorderutvecklingen.
”Vi räknar med en nedgång på 3,5 procent i lastbilsorder under 2023, jämfört med 2022, och vår analys visar att aktien är rimligt värderad på nuvarande nivåer”, skriver analyshuset.
Generellt i sektorn är Jefferies mer oroad över problemen i leveranskedjan än för efterfrågan. Senaste tidens diskussioner som analyshuset haft med europeiska lastbilstillverkare har, i kombination med Volvos 2022-resultat, indikerat att sektorn upplever fortsatta begränsningar i leveranskedjan. Dessutom börjar förhöjda kostnader – relaterade till löner, stöd till underleverantörer och energi – tynga resultaten.
För Traton står Jefferies fast vid sin rekommendation behåll, men höjer riktkursen med 19 procent till 16 från tidigare 13,50 euro. Analyshuset upprepar också sin köprekommendation för Daimler Truck, enligt sektoranalysen.
Vid 11-tiden hade Volvo B gått ned 0,7 procent till 206:10 kronor och Traton hade stigit 0,5 procent till 186:60 kronor.
Nettoomsättningen uppgick till 10.425 miljoner kronor (8.634), motsvarande en tillväxt på 21 procent.
Resultatet efter skatt blev 358 miljoner kronor, jämfört med 349 miljoner kronor motsvarande period året innan.
En utdelning för helåret 2022 om 8:80 kronor per aktie föreslås (8:00).
Konsensus från Pinpoint Estimates*, med 23 bidragsgivare, låg på ett operativt rörelseresultat på 354 miljoner kronor och en omsättning på 7.375 miljoner kronor.
”Det högre operativa rörelseresultatet förklarades främst av förbättrad tillgång på nya bilar och tillväxt i Serviceaffären vilket kompenserade för under året avyttrade verksamheter”, skriver Bilia om det gångna kvartalets utveckling.
Orderstocken för nya bilar var enligt Bilia fortsatt på en hög nivå om 26.325, drygt 5.500 bilar fler än året innan justerat för avyttrade och förvärvade verksamheter.
Det råder fortfarande obalanser i leverantörskedjorna och brist på nya bilar vilket kommer leda till fortsatt långa leveranstider under 2023, uppger Bilia samtidigt.
”Den förbättrade tillgången på bilar under fjärde kvartalet var framför allt relaterad till förändrade skatteregler i Sverige och Norge”, enligt bilåterförsäljaren.
”Det låga konsumentförtroendet på grund av hög inflation, höga räntor och höga energipriser har inneburit en lägre orderingång för nya bilar i våra verksamhetsländer. Efterfrågan på begagnade bilar var på en något lägre men fortsatt god nivå jämfört med föregående år. Efterfrågan på servicetjänster har varit god och påverkades i låg utsträckning av det osäkra konjunkturläget”, skriver Bilias vd Per Avander i bokslutet.
Han uppger att bolaget arbetar aktivt för att möta utmaningar i omvärlden, och att Bilia vill fortsatt växa organiskt och genom förvärv.
* Pinpoint är en öppen plattform där alla typer av investerare kan bidra med sina egna estimat som sedan sammanställs till ett konsensus. Bidragsgivare kan välja att vara anonyma.
Handelsbanken redovisar ett rörelseresultat på 7.510 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2022. Det kan jämföras med förväntade 7.258 miljoner kronor, enligt en sammanställning av analytikerprognoser gjord av Infront.
Räntenettot uppgick till 10.630 miljoner kronor, jämfört med ett analytikersnitt om 10.466 miljoner. Provisionsnettot blev 2.721 miljoner. Där låg förväntningarna på 2.780 miljoner.
Nettot av finansiella transaktioner uppgick för kvartalet till 547 miljoner kronor, mot förväntade 335 miljoner.
Kreditförlusterna var netto 54 miljoner kronor. Analytikerna hade i snitt räknat med 308 miljoner kronor.
Avkastningen på eget kapital var 13,2 procent, jämfört med förväntanssnittet om 12,1 procent.
Kärnprimärkapitalrelationen, som är ett riskviktat storleksmått på bankens kapitalbas, uppgick vid periodens slut till 19,6 procent, jämfört med förväntade 19,5 procent.
Extra utdelning
Handelsbanken föreslår en ordinarie utdelning på 5:50 kronor per aktie, att jämföra med förväntade 7:87 kronor. Året före var utdelningen 5:00 kronor per aktie.
Därutöver föreslås en extra utdelning om 2:50 kronor per aktie. Ingen extra utdelning lämnades för föregående år.
”Kostnaderna är under kontroll”
Handelsbanken uppger i bokslutsrapporten för 2022 att kostnaderna är under kontroll och att K/I-talet under året minskade till 42 procent.
”Kostnaderna ökar där vi vill att de ska öka. I samtliga våra hemmamarknader fortsätter vi att investera i hög takt för att framtidssäkra banken. Överlag pågår ett omfattande arbete med att hela tiden utveckla och bygga ut våra digitala tjänster. Inte bara mot kund – utan även mot kontoren. Vi är övertygade om att kombinationen av en effektiv och lönsam underliggande affär samt en hög investeringstakt ger förutsättningar för ökad tillväxt framåt”, skriver vd Carina Åkerström i bokslutsrapporten.
Banken bedömer att den högre utvecklingsnivån mot slutet av året håller i sig under 2023, uppger hon.
”Investeringarna speglar vår höga ambition att löpande förbättra mötet med kund – både det digitala och det fysiska”, tillägger Carina Åkerström.
Handelsbankens kostnader i fjärde kvartalet 2022 på 5,86 miljarder kronor var 8 procent högre än analytikernas genomsnittliga förväntan som låg vid 5,42 miljarder, enligt Infronts sammanställning.
Kvartalets kostnader ökade med 11 procent justerat för jämförelsestörande poster, jämfört med det tredje kvartalet i fjol, uppger Handelsbanken.
”Ökningen förklaras av högre investeringar i IT- och affärsutveckling för effektivisering och affärstillväxt samt högre säsongsmässig aktivitet”, skriver banken i bokslutet.
I delårsrapporten för tredje kvartalet, som släpptes i oktober, uppgav Handelsbanken att bankens kostnader är under kontroll och att investeringarna i IT-utvecklingen kontinuerligt har ökat i banken, helt enligt plan.
”Vi investerar för att säkerställa fortsatt förbättrad effektivitet, ökad tillväxt och lönsamhet och sist men inte minst för löpande förbättring av kundmötet. Givet bankens förflyttning, resultatet av densamma samt den potential vi ser, kommer banken bibehålla en hög takt i IT-utvecklingen”, skrev Handelsbanken-chefen i oktober.