Alla inlägg av jonas.fagerstrom@bonniernews.se

USA: Något fler nya jobb än väntat

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn i USA ökade med 315.000 personer i augusti. Arbetslösheten uppgick till 3,7 procent, jämfört med 3,5 procent månaden före.

Analytiker räknade med att sysselsättningen skulle ha stigit med 300.000 personer jämfört med månaden före, och att arbetslösheten skulle uppgå till 3,5 procent, enligt Trading Economics konsensusprognos.

Sysselsättningen steg med reviderade 526.000 i juli (+528.000) och steg med reviderade 293.000 i juni (+398.000).

Sysselsättningen i den privata sektorn ökade med 308.000 personer i augusti, väntat var 300.000. I juli steg sysselsättningen i privat sektor med reviderade 477.000 (+471.000).

Den genomsnittliga timlönen steg 0,3 procent i augusti från månaden före, mot en väntad uppgång på 0,4 procent. Den steg 5,2 procent i årstakt, väntat var +5,3 procent. I juli steg den genomsnittliga timlönen med oreviderade 5,2 procent i årstakt.

Den genomsnittliga arbetstiden uppgick till 34,5 timmar per vecka i augusti, jämfört med oreviderade 34,6 timmar månaden före. Analytikerna väntade sig 34,6 timmar per vecka.

Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin steg med 22.000 personer, jämfört med förväntningarna om en ökning med 20.000. Månaden före steg sysselsättningen i industrin med reviderade 36.000 (+30.000).

Andelen av befolkningen som ingår i arbetskraften uppgick till 62,4 procent, mot 62,1 procent föregående månad.

Enligt hushållsundersökningen ökade/minskade antalet sysselsatta med 442.000 personer i augusti

Norrmännen köper frakt- och transportaktier

I ett pressmeddelande konstaterar nätmäklaren Nordnet att marknaden återigen präglades av centralbankerna och höga inflationssiffror under augusti. Men trots den ökade oron på börsen fortsatte nätmäklarens kunder att köpa aktier i stor utsträckning. 

Totalt handlade småspararna aktier för 33 miljarder norska kronor i augusti. Kundernas nettoköp uppgick i sin tur till 253 miljoner norska kronor, skriver Nordnet.

Listan över de mest köpta aktierna toppas av fraktbolaget MPC Container Ships. Frakt- och transportaktier var överlag populära bland kunderna i augusti, säger Mads Svendsvik Johannesen, sparekonom på Nordnet, i en kommentar. 

Den mest sålda aktien under månaden var Rec Silicon som tillverkar kiselkomponenter till solpaneler (se lista längre ned i artikeln).

– Även om företaget har ökat sin omsättning rejält, förlorar de fortfarande mycket pengar. Aktien har också gått upp med över 13 procent den senaste månaden, kommenterar Mads Svendsvik Johannesen handeln i Rec Silicon-aktien. 

Vår Energi och PGS som är verksamma i olje- och gassektorn är två andra aktier i säljtoppen.

– Gemensamt för alla dessa aktier är att de har haft en lång period av stigande aktiekurser. Jag tror att våra kunder nu har valt att gå ner i vikt för att köpa andra intressanta bolag som fallit i värde, säger Mads Svendsvik Johannesen.

Tabell: Mest köpta respektive sålda aktierna bland Nordnets norska kunder i augusti.

     Mest köpta       Mest sålda
MPC Container Ships Rec Silicon
Mowi Vår Energi
Wallenius Wilhelmsen PGS
Norwegian Air Shuttle Freyr Battery
Autostore Holding Ltd. Norsk Hydro
TGS Elkem
Belships Europris
Crayon Group Holding Subsea 7
Hafnia Limited DNB Bank
Solstad Offshore Yara International

Latinamerika i fondtoppen – mer kan vänta: ”Blir en uppvärdering”

Aktiemarknaden i Brasilien, som är Sydamerikas största land till både folkmängd och yta, är en av få som ligger på plus under 2022. Trots oron i omvärlden står Bovespabörsen – i storstaden São Paulo – drygt 6 procent högre än vid årsskiftet.

De främsta dragloken har varit oljejätten Petrobras och andra exporterande råvarubolag, säger Handelsbankens förvaltare Kristoffer Eklund med ansvar för bolagets Brasilien respektive Latinamerikafond.

Brasiliens ekonomi är relativt stängd och inhemskt driven,  råvarusektorn väger däremot tungt på börsen och landets export består till stora delar järnmalm och jordbruksvaror. Inslaget av råvaror är påtagligt i Latinamerika med de stora kopparproducenterna Chile och Peru.

– Länderna har medvind från prisuppgången på råvaror som stöttat deras valutor. Brasiliens real har stärkts tydligt under året, speciellt mot kronan men även mot dollarn, säger Kristoffer Eklund.

Valutaeffekten ger också ett uppsving för utländska investerare som köper aktier i regionen, tillägger förvaltaren vars Brasilienfond rusat 21,4 procent under 2022. Hans bredare Latinamerikafond har avkastat 19,4 procent sedan årsskiftet.

Bovespabörsen har visserligen haft en positivt utveckling under året, fortsätter Kristoffer Eklund, men uppgången har sannolikt hållits tillbaka av penningpolitiken. Den har gjort att obligationer blivit ett fullgott alternativ till aktier.

När inflationstrycket smög sig på agerade Brasiliens centralbank tidigt med kraftfulla räntehöjningar. Nu uppgår styrräntan till 13,75 procent. 

– Samtidigt väntas inflationen nå runt 7 procent, något som ger rejält positiva realräntor. Inhemska investerare har det senaste året roterat ur aktier och gått in i obligationsmarknaden för att man får sådan hög avkastning, säger han och tillägger att det varit en likande utveckling i Mexiko. 

Till skillnad från i väst handlar diskussionen i Brasilien nu om när centralbanken kan tänkas svänga om och börja sänka räntorna igen. 

– Det kommer allt närmare och jag tror att det blir nästa steg för utvecklingen på den brasilianska börsen. Lägre räntor kommer nog att gynna de inhemska bolagen mer än exportbolagen som drivit uppgången hittills, säger han. 

Tror du att de väntade räntesänkningarna kommer att ge stora lyft på aktiemarknaden?
– Nej inte direkt, men det kommer att bli en generell uppvärdering på aktiemarknaden. Investerare kommer att rotera tillbaka till aktier från obligationsmarknaden. När det blir ett större inflöde till aktier kommer det såklart att stötta marknaden i stort. 

Framför allt anser förvaltaren att den finansiella sektorn i Latinamerika handlas på intressanta kursnivåer. 

– I stort sett alla banker rapporterar väldigt fina siffror för tillfället, både vad gäller tillväxt och lönsamhet. De är billiga och avkastningspotentialen ser bra ut, säger Kristoffer Eklund. 

Dessutom tog han nyligen en position i det brasilianska avfallsbolaget Orizon.

– Bolaget bygger och driver soptippar på ett miljösäkert sätt. Man fångar in metangasen som bildas i samband med avfallsförbränningen och utvinner bioenergi, säger han, och fortsätter:

– Det gör i sin tur att Orizon tilldelas många utsläppsrätter. Dessa säljer man vidare och det är en annan intäktskälla för bolaget.

Avfallshantering är en prioriterad fråga i Brasilien som tagit fram ett ramverk för att modernisera infrastrukturen och tillvägagångssätten. 

– Orizon är ett av få bolag som konsoliderar den här marknaden. Investeringar i konsolideringen och bioenergi gör att kassaflödena inte är så starka, säger Kristoffer Eklund, och tillägger:

– Men vi ser en underliggande verksamhet som är stabil samtidigt som bolaget växer snabbt, vi tror även tillväxtmöjligheterna på längre sikt är goda.

Valet i Brasilien den 2 oktober utgör dock en osäkerhetsfaktor när det kommer till börsutsikterna i ett kortare tidsperspektiv, enligt Handelsbankens förvaltare.

– Politik påverkar alltid i någon mån marknaderna kortsiktigt i Latinamerika eftersom det är en så pass volatil miljö. I Chile, Peru, Colombia och Mexiko är det vänsterstyren och nu ser det även ut att bli det i Brasilien, säger han. 

Den tidigare presidenten och vänsterpolitikern Lula da Silva leder över Brasiliens nuvarande regeringschef Jair Bolsonaro i opinionsmätningarna. 

– Även om börsen gick starkt förra gången ”Lula” var president så finns det en osäkerhet nu. Det ökar riskpremien i marknaden något, säger Kristoffer Eklund.

Tabell: Utveckling för fonder sorterat efter utveckling i år inom Morningstars kategorier Latinamerika och Brasilien

Namn

1 m(%)

i år(%)

Templeton Latin America A(Ydis)USD

11,9

29,7
Schroder ISF Latin American A Dis AV

9,8

27,2
BNP Paribas Latin America Eq Cl C

11,4

26,5
DWS Invest Latin American Eqs FC

12,8

26,4
Barings Latin America A USD Inc

8,6

26,2
Ninety One GSF Latin Amer Eq A Acc USD

9,7

26,2
PineBridge Latin America Equity Y

10,5

25,4
Amundi Fds Latin Amer Eq A USD C

12,3

24,5
BTG SICAV LatinAmerican Equity A $ Acc

8,7

24,5
BGF Latin American A4 GBP

11,5

23,0
JPM Latin America Equity A (dist) USD

11,0

21,6
Handelsbanken Brasilien Tema A1 EUR 13,0 20,7
Moneda Latin America Equities A USD Acc

10,0

20,6
Handelsbanken Latinamerika Tema (A1 SEK) 8,6 19,4
abrdn Latin Amer Eq S Acc USD TRE

8,2

18,3
MS INVF Latin American Equity I EUR

9,9

14,5
Fidelity Latin America A-Dis-USD

9,6

11,2
Comgest Growth Latin America USD Acc

7,9

10,1

Källa: Morningstar 220902

Analytikernas favoriter inför börshösten

Efter den senaste uppdateringen i september är det nu åtta bolag på Stockholmsbörsen där samtliga analytiker rekommenderar köp (se tabell längre ned i artikeln).

Bioteknikföretaget Calliditas och omsorgsbolaget Ambea är två nykomlingar på listan över analytikernas favoriter. Bakom sammanställning står Swedbanks placeringssajt Aktiellt

Förutom redan nämnda Calliditas har analytikerkåren ett gott öga till ett par andra bioteknikbolag, Hansa Biopharma och Camurus. I en intervju med Privata Affärer i veckan lyfte Carnegies branschanalytiker Erik Hultgård fram samtliga aktier som intressanta framåt

Swedbank bevakar och köpstämplar i sin tur fyra av bolagen, det handlar om Callitditas, omsorgsbolaget Humana, spelutvecklaren MTG och kylskåpstillverkaren Dometic. Analyshuset Kepler Cheuvreux ansvarar för storbankens aktieanalyser. 

Tabell: Aktierna där samtliga analytiker som bevakar bolagen rekommenderar köp. Källa: Swedbank Aktiellt. Kurser avlästes klockan 13.15 den 1 september.

Bolag Kursutveckling i år (%)
Arjo              −57,1
Dometic              −50
Humana             −30,7
Hansa Biopharma             −29,6
Ambea            −28,5
Calliditas            −23,8
MTG             −0,4
Camurus              45,5

Usel månad för småbolagsfonder – förvaltaren: ”Svängt hela året”

När börserna studsade upp under sommaren var fonder som investerar i svenska småbolag stora vinnare. Men glädjen blev kortvarig i och med att börsklimatet försämrades kraftigt i augusti. 

Listan över de fonder som hade sämst avkastning under månaden domineras av småbolagsfonder. Av de 15 sämsta fonderna alla kategorier var hela tio stycken fonder inriktade på svenska småbolag.

Småbolagsfonder äger i hög utsträckning tillväxtprofilerade bolag som är känsliga för stigande räntor. Under året har kursutvecklingen varit tätt sammankopplad med den amerikanska långräntan, vilket till stora delar förklarar den senaste tidens rörelser, enligt förvaltaren Jon Hyltner på fondbolaget Enter. 

– I juli när långräntan gick ned hade småbolagsfonder en kraftigt positiv avkastning, inklusive vår egen fond. Nu har vi fått en förnyad ränte- och inflationsoro och då har utvecklingen varit omvänd, säger han. 

– Det har svängt på det här sättet hela året, tillägger Jon Hyltner med ett månadsfacit på minus 10 procent för sin småbolagsfond. 

”Den amerikanska långräntan” syftar vanligtvis på marknadsräntan på tioåriga amerikanska statsobligationer. Just nu uppgår den till runt 3,2 procent, vilket kan jämföras med 1,6 procent vid årsskiftet. 

En viktig signal för när vinden kan ha vänt är när aktiemarknaden styrs mer av bolagens vinstutveckling än något annat, enligt Jon Hyltner. 

– Men det är svårt att ha bedöma när det här skiftet kan ske. Det beror på vad som händer med inflationen och hur centralbankerna agerar, säger han, och fortsätter: 

– Omvärderingen som inflationsoron och ränteuppgången utlöst har i alla fall gått ganska långt. Det är många bolag som kommit ned till en helt annan värderingsnivå jämfört med vad vi hade vid årsskiftet.

Hur har du agerat i börsoron – har du varit försiktig eller fyllt på dina innehav i fonden?

– Vi har ett långsiktigt tänk i vår förvaltning. När det blir omvärderingar i det som vi anser vara attraktiva innehav så ökar vi på dem. Det är så otroligt svårt att komma rätt i den här gungan kring hur marknaden handlas kortsiktigt. Vi fokuserar på vad vi tror om de enskilda bolagens vinstutveckling och värdering på lång sikt.

Jon Hyltner betonar att fler bolag kommit ned till intressanta kursnivåer i takt med att marknaden fallit. Det gäller framför allt installationsbolaget Instalco, vilket är det största innehavet i fonden. 

– De har levererat bra rapporter med stabila siffror överlag, även om det tidigare funnits vissa mindre frågetecken kring marginalutvecklingen. Trots det har aktien handlats ned rejält under året, säger han. Hittills i år har Instalco-aktien rasat 40 procent. 

Instalcos rapport för andra kvartalet överträffade marknadens förväntningar och vinstutvecklingen under perioden var ”väldigt bra”, påtalar Enters förvaltare.

– För mig är Instalco är ett typexempel på bolag där det finns en jättebra möjlighet att ta vara på efter nedgången i år. Jag tror de kommer fortsätta leverera bra vinsttillväxt under många år framöver, fortsätter Jon Hyltner.

Samtliga svenska småbolagsfonder utom en står i dag klart lägre än för en månad sedan. Sämst har det gått för Spiltan Småbolag som fallit 12,7 procent (se tabell nedan).

Den enda småbolagsfonden som i dag står högre än för en månad sedan är Strand Småbolag, men det är en fond som har inslag av blankning och har därför större möjligheter att leverera avkastning i en fallande marknad.

Tabell: Utveckling den senaste månaden för fonder inom Morningstar kategori Sverige, små/medelstora bolag.

                                       Fond 1 m (%) i år (%)
Spiltan Småbolagsfond −12,7 −40,7
Didner & Gerge Småbolag −11,0 −29,1
C Worldwide Sweden Small Cap 1A −11,0 −37,9
SEB Micro Cap C SEK – Lux −10,9 −32,0
Humle Småbolagsfond A −10,3 −34,0
ODIN Sverige −10,2 −33,1
Spiltan Aktiefond Småland −10,1 −27,2
Enter Småbolagsfond B −10,0 −39,0
SEB Sverigefond Småbolag C/R −9,9 −29,5
Lannebo Småbolag −9,7 −31,1
SEB Sverigefond Småbolag −9,6 −30,7
Öhman Sweden Micro Cap A −9,5 −31,7
Danske Invest Sverige Småbolag WA SEK −9,3 −35,3
Cliens Småbolag B −9,2 −27,8
Nordea Småbolagsfond Sverige −9,2 −27,3
Stockholmsbörsens småbolagsindex (OMX Stockholm Small Cap) –9,1 −31,3
Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige A −9,1 −33,6
Celina Småbolag −9,1 −29,7
Nordea Inst Småbolagsf Sverige tillv SEK −9,1 −27,0
PLUS Småbolag Sverige Index −9,0 −31,3
Handelsbanken Svenska Småbolag (A1 SEK) −9,0 −36,6
Avanza Småbolag by Skoglund −9,0 −30,8
FE Småbolag Sverige B −9,0 −30,8
AMF Aktiefond Småbolag −9,0 −36,0
Aktiespararna Småbolag Edge −9,0 −27,7
Öhman Småbolagsfond A −8,8 −32,7
Storebrand Sverige Småbolag Plus A SEK −8,7 −31,0
ODIN Small Cap E SEK −8,5 −32,1
Indecap Guide Q30 A −7,9 −27,5
Skandia Småbolag Sverige −7,8 −30,9
Consensus Sverige Select D −7,7 −30,9
Stockholmsbörsen (OMXSPI) −7,2 −25,9
Länsförsäkringar Småbolag Sverige Vis A −7,2 −26,8
Carnegie Småbolagsfond A −6,6 −27,7
Handelsbanken Microcap Sverige (A4 SEK) −6,3 −41,3
Cliens Micro Cap B −6,3 −23,3
She Invest Sweden −6,2 −28,7
LMM – Kavaljer Quality Focus I SEK −5,5 −25,8
Simplicity Småbolag Sverige A −5,4 −26,7
Carnegie Micro Cap −4,4 −30,1
Handelsbanken Nanocap Sverige −3,4
Gainbridge Novus Nordic A −2,7 −21,2
PLUS Mikrobolag Sverige Index −1,2 −13,7
Strand Småbolagsfond 3,1 −23,7

Källor: Morningstar 220901 och Nasdaq Stockholm. 

Danske Bank byter fot – rekommenderar undervikt aktier

Dankmarks största bank byter fot och rekommenderar sina kunder att undervikta aktiedelen i portföljen. Orsaken till förändringen är att Danske Bank förväntar sig en mild lågkonjunktur i USA och en något djupare ekonomisk nedgång i Europa, rapporterar danska affärstidningen Finansavisen

– Vår bedömning är att detta ännu inte har reflekterats på börsen. Därför har vi en förväntan om att vi kommer att se ett fall på börserna och att vi kanske måste gå ned och testa botten från innan sommaren, och kanske ännu lägre, säger Frank Øland, chefsstrateg på Danske Bank, till tidningen. 

Baserat på bottennoteringen för Stockholmsbörsens breda index, OMXSPI, den 5 juli i år motsvarar det ett kursfall på runt 2,5 procent från nuvarande nivåer. Innan förändringen rekommenderade Danske Bank en neutral aktievikt i portföljen. 

– Vi förväntade oss att vi skulle behöva gå tillbaka till att rekommendera en övervikt. Men de uppgångar som skett på börsen under sommaren, i kombination med de relativt dystra utsikterna för ekonomin, gör att vi nu rekommenderar att undervikta aktier, säger Frank Øland vidare till Finansavisen. 

Begreppen övervikt, neutral vikt och undervikt utgår från kundens riskprofil. För en kund som har en riskprofil där andelen aktier i portföljen uppgår till 50 procent innebär en neutral viktning att aktiedelen utgör just 50 procent. Övervikt innebär att andelen aktier överstiger 50 procent i kundens portfölj och tvärtom vid en undervikt.

Fortsatt kurspress väntas i biotekniksektorn

Hittills har 2022 inte varit något vidare år för biotekniksektorn när marknaden straffat olönsamma bolag med vinsterna långt fram i tiden. Nasdaqbörsens bioteknikindex är ned drygt 19 procent sedan årsskiftet och den främsta orsaken till kursfallen är de stigande räntorna, enligt Carnegies branschanalytiker Erik Hultgård.

– Sektorn är likt teknikbolag generellt väldigt räntekänslig, vilket förklarar en stor del av de kursrörelser som vi har sett. Det gäller även den generella uppgång vi såg under sommaren, säger han.

För tillfället verkar luften ha gått ur sommarens börsrally, den senaste månaden är Stockholmsbörsen ned över 6 procent. Vändpunkten i börshumöret markerades tydligt i slutet på förra veckan när Jerome Powell, chef för USA:s centralbank Federal Reserve, talade vid den årliga ekonomikonferensen i Jackson Hole.

Han sade att centralbanken måste fortsätta höja räntorna och behålla dem på en högre nivå tills inflationen är under kontroll, vilket fick börserna på fall. En allt stramare penningpolitik med högre räntor gör att utsikterna för biotekniksektorn generellt är bleka inför hösten, enligt Erik Hultgård. Han ser även risker kopplade till branschens finansieringsmöjligheter.

Att utveckla läkemedel är dyrt och bolag som ännu inte har någon försäljning måste med jämna mellanrum ta in nya pengar för att kunna fortsätta bedriva verksamheten. Men när riskviljan avtar på marknaden kommer det att bli svårare, förklarar Carnegies analytiker.

– Det finns en risk att många bolag, framför allt som befinner sig i en tidig utvecklingsfas, kommer att få det tufft med finansieringen, säger Erik Hultgård.

Samtidigt finns det investerare med en hel del pengar och stora läkemedelsbolagen med välfyllda kassor som letar efter intressanta investeringar i branschen, enligt analytikern. Han betonar dock att de kommer att vara selektiva.

– Jag tror att det därför kommer att skilja sig åt bolagen emellan hur lätt eller svårt det blir att ta in pengar, säger Erik Hultgård, och tillägger:

– De som har redan har en produkt på marknaden, eller är nära att kliva in i en kommersialiseringsfas, kommer att klara sig bättre. Även de mest innovativa bolagen med intressant forskning och bra projekt kommer nog ha möjlighet att finansiera sig.

Ett exempel på det är att Oncopeptides nyligen tog in en stor summa pengar – drygt 430 miljoner kronor – i en nyemission utan att erbjuda någon rabatt, fortsätter Erik Hultgård. Det är annars vanligt förekommande bland bolag i behov av kapital och innebär att de nya aktierna säljs till ett lägre pris än den rådande kursen på marknaden.

Även om det allmänna börsklimatet och utsikterna för branschen som helhet försämras under hösten finns det några bolag som ändå kan få en god utveckling, säger Erik Hultgård.

– Calliditas och Hansa Biopharma är två bra bolag som fått ganska mycket stryk den senaste tiden. De har båda godkända produkter på marknaden, säger han. Bolagen är inriktade mot njursjukdomar och immunologi.

Lundbaserade Camurus är ett annat intressant företaget i branschen, enligt Carnegies analytiker. Bolaget utvecklar läkemedel för behandling av bland annat opioidberoende.

– Camurus har sedan ett antal år tillbaka varit ute på marknaden med en produkt. Nu har man också för första gången redovisat ett positivt resultat två kvartal i rad, trots fortsatta investeringar i sin pipeline, säger Erik Hultgård.

Under hösten väntas Bioarctic i sin tur presentera resultaten från fas 3-studien med bolagets läkemedelskandidat för behandling av Alzheimers sjukdom. Det utgör en viktig hållpunkt som kan få stor påverkan på sektorns utveckling på börsen, tillägger han.

– Jag tror det här kommer att vara en av de mest intressanta datapunkterna för branschen globalt. Alzheimers sjukdom är ett otroligt viktig område för många stora läkemedelsbolag, säger Erik Hultgård och nämner Biogen, Eli Lilly och Roche.

– Blir resultaten bra kommer det säkerligen att skapa ett positivt sentiment för hela sektorn, fortsätter han.

Storbanken: Nya ras väntar i halvledarsektorn

Bolagen inom halvledarindustrin har ett par tunga börsmånader bakom sig. Trots det väntas situationen förvärras, enligt Citigroup. 

I en analys som publicerades på tisdagen påpekar storbankens analytiker Christopher Danley att vinstprognoserna i halvledarsektorn justerades ned under den gångna rapportsäsongen, vilket inte hänt sedan inledningen på pandemin, rapporterar Marketwatch

Analytikerkåren förklarade sänkningen med att dator- och telefonförsäljningen minskar, vilket är viktiga produktområden för många chiptillverkare. Men de såg samtidigt skäl till viss optimism kopplat till halvledarbolagen givet den starka utvecklingen för fordon- och verkstadsindustrin. 

Christopher Danley på Citigroup är inte lika övertygad. I sin analys uppger han att sektorerna snarare visar tecken på en avmattning, rapporterar Marketwatch. 

”Vi fortsätter att tro att vi går mot den värsta nedgången för halvledarnindustrin på ett decennium”, fortsätter han. 

Det globala halvledarindexet PHLX Semiconductor har fallit 32 procent i år, vilket är den näst största nedgången sedan finanskrisen 2008 när indexet rasade 48 procent. 

Citigroups analytiker tror att PHLX Semiconductor kommer att falla ytterligare 25 procent, vilket skulle motsvara indexnivån 2 020, skriver Marketwatch. Det kan jämföras med indexets toppnotering på nivån 4 039 i december förra året. 

Regeringen ser över amorteringskravet

Det högre ränteläget kan bli särskilt kännbara för hushåll med lägre inkomster och små ekonomiska marginaler, uppger finansmarknadsminister Max Elger (S) till nyhetsbyrån TT. 

När den svenska ekonomin nu går mot en lågkonjunktur har regeringen därför gett Finansinspektionen (FI) i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av amorteringskravet och bolånetaket för hushållen. Myndigheten ska redovisa sina slutsatser senast den 14 oktober i år.

– Det är det som vi ska titta på nu. Alla tidigare utvärderingar har gjorts i en utpräglad lågräntemiljö men nu är läget förändrat, säger finansmarknadsministern till TT. 

Han vill i dagsläget inte uttala sig om det kan bli aktuellt att lätta på amorteringskravet, skriver TT vidare.

Förvaltaren tveksam till förnybar energi – dyr och snårig bransch

Den stora energiproducenten Ryssland har blivit en paria på världsscenen efter invasionen av Ukraina. Sanktionerna mot landet har minskat oljeutbudet globalt och lett till rekordhöga energipriser, vilket nu slår hårt mot framför allt Europa.

De höga energipriserna har i sin tur gett rejäl luft under vingarna för olje- och gasbolagen på börsen, men även den förnybara energisektorn. Bland annat har familjen Lundin-ägda Orrön Energy – tidigare oljebolaget Lundin Energy – och vindkraftsbolaget OX2 rusat drygt 160 respektive 65 procent sedan årsskiftet.

Alexander Jansson är vd för CB Fonder och medförvaltar bolagets två fonder, varav den ena med namnet Save Earth Fund investerar i miljöteknik, vattenhantering och förnybar energi.

Han lyfter fram tre orsaker till den sistnämnda branschens starka börsutveckling: Förnybar energi har blivit mer konkurrenskraftigt efter prisuppgången på fossila bränslen, politiska åtgärder i Europa för ökad energisäkerhet genom att minska sitt beroendet av rysk gas och  USA:s klimatpaket på 369 miljarder dollar som klubbades i juli.

– Sektorn har nog även gynnats av en mer marknadsteknisk effekt i form av en allmän uppstuds efter 2021 då förnybar energi gick dåligt på börsen, säger han.

Kursrallyt i sektorn är dock långt ifrån en repris på den våldsamma rusningen under pandemiåret 2020. Bolagsvärderingarna är därför inte lika uppblåsta, men branschen är samtidigt inte billig, betonar Alexander Jansson (se tabell längst ned i artikeln).

– Även om den förväntade tillväxten är hög så är det är fortfarande en dyr sektor. Värderingsmässigt sticker förnybar energi också ut i förhållande till närliggande branscher som vattenhantering och miljöteknik, säger han.

Den högre värderingsnivån blir problematisk eftersom sektorn fortfarande är fylld av olönsamma förhoppningsbolag, enligt fondförvaltaren.

– Många bolag har inte bevisat sig och kan motivera en högre värdering, säger han.

Det finns dock några högkvalitativa bolag med en stark historik av att leverera resultat och ljusa framtidsutsikter i branschen, fortsätter Alexander Jansson. Ett exempel är den svenska värmepumpstillverkaren Nibe, som är ett av de största innehaven i Save Earth Fund.

– Nibe är ett exceptionellt bolag. Det är precis den typen av bolag vi söker, säger han.

Han förklarar att det finns tydliga politiska målsättningar om att minska energianvändningen inom EU genom att byta ut gasuppvärmning av fastigheter med värmepumpar.

– I Sverige lever vi fortfarande i en bubbla så till vida att vi har den högsta penetration av värmepumpar per capita i världen. Men det är helt unikt i ett europeiskt perspektiv, i de allra flesta länder är den väldigt låg, säger Alexander Jansson.

För tillfället handlas Nibe till ett p/e-tal på 50 baserat på bolagets förväntade vinst för 2022, enligt Factset. Börsvärdet uppgår till drygt 197 miljarder kronor.

– Värderingen är absolut hög, men det finns en historik som backar upp den samtidigt som tillväxtpotentialen är väldigt god. Det är ett investeringscase som går ihop på alla variabler, säger Alexander Jansson.

Det andas samtidigt stor framtidsoptimism kring sektorn bland svenska fondsparare, visar färsk statistik från Fondbolagens förening. Under första halvåret 2022 sålde svenskarna fondandelar för totalt runt 36 miljarder kronor, men så kallade mörkgröna fonder gick emot strömmen och såg ett nettoinfödet på drygt 7 miljarder kronor.

Mörkgröna fonder lever upp till kraven i artikel nio i EU:s förordning om hållbarhetsrapportering och har “hållbara investeringar som mål”.

Tabell: Nyckeltal för olika delsegment inom ESG-investeringar. 
* Baserat på bolagens förväntade vinst de kommande tolv månaderna. Källa CB Fonder. 

Nyckeltal (genomsnitt) Infrastrukturutveckling Vatten Förnybar energi Cirkulär ekonomi Hälsa och välmående Mångfald och inkludering MSCI ACWI (Globalt aktieindex)
Börsvärde, miljoner dollar            12 084  5 607  8 631   96 707   101 347   101 347     35 322
P/E-tal*             12,59  18,63  31,54    14,5    15,63     11,12      14,82
P/B-tal              2,91   3,03   2,31    3,07     2,95      1,7      2,56
Avkastning på eget kapital, procent             23,08  13,42    1,9   21,41    14,44     14,81      15,34
Direktavkastning, procent               1,44   2,99   2,13    2,82    2,08     3,34       2,51