Alla inlägg av jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Strategerna om höstbörsen: ”Kursmässigt orolig”

I veckan rapporterade Privata Affärer att Ålandsbanken behåller sin “försiktiga övervikt” i aktier inför hösten. Bankens chefsstrateg Niklas Wellfelt upplever att den nattsvarta konjunkturbild som målats upp den senaste tiden är något överdriven.

– Att Europa står inför en stor utmaning med hög inflation, energikris och räntehöjningar råder det ingen tvekan om. Men när alla tror det absolut värsta blir det sällan så illa i slutändan, säger han.

Hans uppfattning är att många investerare positionerat sig för elände genom att undervikta aktier och andra risktillgångar i sina portföljer. Det kan bli kostsamt för många förvaltare vid en återhämtning, poängterar Niklas Wellfelt även om han väntar sig turbulens på aktiemarknaden under de kommande månaderna.

– Antagligen blir det en kursmässigt orolig höst. Men när krutröken lättar under vintern tror vi ändå att det finns potential för en hygglig börsutveckling, säger han.

Under hösten bedömer Ålandsbanken att analytikerna skruvar ned sina vinstprognoser på börsbolagen mellan 5-10 procent för 2023. Niklas Wellfelt utesluter inte att det också spiller över på vinstutsikterna året därpå.

Sänkta vinstprognoser är i vanliga fall dåliga nyheter för börsen, men den här gången är utgångsläget annorlunda. Det talar för att det inte orsakar några dramatiska kursrörelser, enligt chefsstrategen.

– 2022 har präglats av kraftiga kursnedgångar, men fortsatt stabila vinstestimat eftersom bolagen levererat bra rapporter, både för det första och andra kvartalet. Det har gjort att p/e-talen kommit ned rejält, säger och fortsätter:

– Om vinstestimaten justeras ned kommer värderingarna (p/e-talen, reds. anm.) att stiga litegrann. Men vi tycker att det finns utrymme för det.

Niklas Wellfelt betonar även att både ränte- och aktiemarknaden prisat in de kraftiga räntehöjningar som väntas från centralbankerna under hösten.

När det gäller enskilda aktieplaceringar förespråkar Ålandsbanken exponering mot de svenska storbankerna i dagsläget.

– För Swedbank, SEB och Handelsbanken är affärsklimatet väldigt bra. De kommer visserligen att ha en avtagande utlåningstillväxt, men det kommer mer än väl att kompenseras av stigande räntenetton till följd av höjda styrräntor, säger Niklas Wellfelt.

Ett annat aktieval som passar den som “vill ha både hängslen och livrem” är Wallenbergssfärens investmentbolag Investor, enligt chefsstrategen.

– Här får man en portfölj med högkvalitativa cykliska inslag, banker och konjunkturstabila läkemedelsbolag. Över tid har Investor också varit duktiga på att driva fram värdetillväxt i sina kärninnehav, säger Niklas Wellfelt.

Efter sommarens branta kursuppgång har börsklimatet varit betydligt kyligare på senare tid. Men det går nu att skönja en ljusning vid horisonten, enligt Swedbanks aktiestrateg Robert Oldstrand.

– Vi ser tendenser på att inflationen kommer att vända ned, vilket är en viktig brytpunkt även om den fortfarande är hög. Det gäller framför allt i USA snarare än Sverige och Europa, säger han.

Storbanken har också tagit ett första steg mot att öka på risken i portföljen igen.

– Vi behåller en neutral aktievikt, men adderar risk i form av krediter och då främst företagsobligationer inom investment grade (utgivna av bolag med högt kreditbetyg, reds. anm.), säger Robert Oldstrand.

Swedbank är något mer avvaktande till aktier eftersom risken för nya nedgångar på börsen under hösten är överhängande, vilket i sin tur kan vara “ett tillfälle att öka” aktievikten i portföljen, tillägger han.

Men den som nu bygger om i portföljen ska vara långsiktig. Det blir nog också viktigt att välja bolag med exponering mot strukturella trender med tanke på att tillväxten i världsekonomin väntas avta de närmaste åren, enligt Robert Oldstrand.

– Då handlar det om industriell automation, energieffektivitet, digitalisering och elektrifiering. Det vill säga marknader som kan utvecklas bättre än den allmänna konjunkturen, säger han.

I verkstadssektorn, som väger tungt på Stockholmsbörsen, är ABB, Atlas Copco och Assa Abloy exempel på bolag som passar in på den beskrivningen, fortsätter Robert Oldstrand.

– Det är också bolag som är marknadsledande och kan få igenom prishöjningar, något som blir viktigt i en miljö med lägre efterfrågan, säger han.

Inom energieffektivitet anser han att värmepumpstillverkaren Nibe och avfuktningsbolaget Munters är två intressanta aktier.

– Vi kommer säkerligen att se stora investeringar i energieffektivitet utifrån det som händer på energimarknaden just nu, säger Robert Oldstrand.

Kurserna i de konsumentinriktade bolagen har straffats hårt på börsen under året. För den långsiktiga skapar det möjligheter, enligt Swedbanks aktiestrateg som nämner vitvarujätten Electrolux.

– De kan bli en oväntad vinnare när vi går in i sämre tider för att råvarupriserna faller tillbaka. Bolaget har en stark balansräkning och aktien ger dessutom en bra direktavkastning, säger han.

Förvaltarna kluvna kring börsutvecklingen framåt

Fondbolagens förening har ställt fyra frågor om marknadsutsikterna och den förväntande börsutvecklingen till 18 svenska fondförvaltare. Detta inom ramen för sin enkätundersökning Förvaltarbarometern. 

I september stiger Förvaltarbarometern marginellt och kvarstår som under föregående kvartal på den positiva sidan, skriver Fondbolagens förening. Indexet uppgår nu till 52,8, vilket kan jämföras med 51,3 i juni månad. 

En absolut majoritet av förvaltarna – 16 av 18 – har en negativ eller mycket negativ syn på marknadsutsikterna i ekonomin för tillfället. Samtidigt andas viss framtidsoptimism bland investerarkollektivet. 

Mer än hälften av förvaltarna, elva till antalet, bedömer att marknadsutsikterna kommer att vara bättre om ett halvår. Tre förvaltarna har en oförändrad syn medan fyra tror att marknadsutsikterna är sämre om sex månader.

– Det är tydligt att sentimentet är väldigt pressat just nu. Det finns mycket att vara orolig för och osäkerheten är fortsatt hög inför hösten. Efter sommarens starka återhämtning har vi själva valt att ta av lite risk inför en eventuellt turbulent höst. Det möjliggör att vi har förutsättningar att öka risktagandet om marknadsklimatet blir mer gynnsamt. Med det sagt kommer det troligtvis dyka upp bättre köplägen under hösten än just nu, säger Marcus Tengvall, senior aktiestrateg på Söderberg & Partners, i en kommentar. 

När det gäller frågan om vad förvaltarna tror om utvecklingen på Stockholmsbörsen under det närmaste halvåret går åsikterna isär. Sju förvaltare har en positiv syn på börsutvecklingen medan sex har en motsatt marknadsvy. De resterande fem förvaltarna svarar att de varken har en positiv eller negativ syn på börsutvecklingen de kommande sex månaderna. 

På längre sikt, med en tidshorisont på ett till två år, är förvaltarna mer överens om börsutvecklingen. Alla utom en tror på en mycket positiv eller positiv utveckling för Stockholmbörsen under tidsperioden. 

– De kortsiktiga förväntningarna återspeglar säkert den genuina osäkerhet som de flesta känner inför utvecklingen under hösten. Att förväntningarna för börsutvecklingen det närmaste halvåret inte är lägre är något förvånande. Spridningen i förväntningarna bland förvaltarna tyder dock på att osäkerheten är mycket hög. Kortsiktigt hopar sig orosmolnen och har snarast ökat under inledningen på hösten, säger Stefan Kopperud, förvaltare på Öhman Fonder, en kommentar, och tillägger:

– Mindre förvånande är de positiva utsikterna för Stockholmsbörsen på längre sikt. Mycket av de problem vi ser idag med energipriser och kreditåtstramning har då lättat, vilket inte återspeglas i dagens värdering.

Myndigheten varnar för tidiga pensionsuttag: ”Betydande risk”

I en ny rapport tar Pensionsmyndigheten ett grepp om hur ekonomin påverkas för personer som tar ut sin allmänna pension tidigt och placerar månadsutbetalningarna i en kapitalförsäkring eller annan typ av sparprodukt medan de fortsätter arbeta. Tanken är att få en bättre värdeutveckling på kapitalet än om pengarna är kvar i pensionssystemet. 

Enligt myndigheten finns det företag som rekommenderar detta tillvägagångssätt. Risken är dock stor att det inte lönar sig, varnar Pensionsmyndigheten i rapporten och hänvisar beräkningar som myndigheten gjort.

– Ett tidigt uttag kan vara befogat om du om du har skäl att tro att du inte kommer att leva så länge. Om du inte tror det rekommenderar Pensionsmyndigheten att inte göra ett tidigt uttag för placering i vinstsyfte, skriver myndigheten i rapporten, och tillägger:

– Skälet till detta är att det innebär en betydande risk för förlust av pensionskapital och därmed framtida pension och att ersättningar som du kan vara berättigad till kan påverkas. 

För att det ska bli en lönsam affär att börja ta ut pensionen från 62 år krävs i de flesta fall en årlig värdeutveckling på minst 6 procent justerat för inflation vid en genomsnittlig livslängd, enligt Pensionsmyndigheten.

– Det är en högre värdeutveckling än den förväntade
värdeutvecklingen på aktieplaceringar enligt pensionsbranschens prognosstandard som är 3,5 procent per år justerat för inflation. Värdeutvecklingen på aktiemarknaden varierar dessutom under olika perioder, skriver myndigheten vidare i rapporten. 

Det är också högre skatt på pension som tas ut före 66 års ålder under 2022, vilket justeras upp till 67 års ålder nästa år, påpekar myndigheten i rapporten. 

Dessutom lyfter Pensionsmyndigheten fram att skatten kan bli ännu högre om den totala inkomsten, lön och pension, överstiger brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilken ligger på 46 242 kr per månad. 

Även ersättningar som änkepension och arbetslöshetsersättning kan påverkas för den som väljer att ta ut sin pension i förtid, tillägger myndigheten.

I dagsläget är den lägsta åldern för uttag av den allmänna pensionen 62 år. När personer födda 1959 fyllde 62 år under 2021 valde 6 826 att börja ta ut sin allmänna pension, vilket motsvarade 6 procent av årskullen, enligt Pensionsmyndigheten. 

Ålandsbanken satsar på obligationer

Efter årets kursfall har värderingen på aktiemarknaden kommit ned ordentligt. Samtidigt är bolagens vinstutveckling inför 2023 svårbedömd på grund av vikande efterfrågan från konsumenterna, högre kostnader för insatsvaror och komponentbrist. Det skriver Ålandsbanken i en ny marknadsutblick. 

– Vår vy är att vinstförväntningarna är 5–10 procent för höga för 2022 och 2023. Vi menar dock att värderingen av börsen ger utrymme för dessa väntade nedjusteringar av prognoser under hösten, går det att läsa vidare i marknadskommentaren. 

Ålandsbanken behåller därför ”en försiktig övervikt aktier” i portföljen. För närvarande uppgår aktievikten till 55 procent, vilket kan jämföras med 50 procent i normalläget.

Bäst möjligheter på aktiesidan ser banken i USA på bekostnad av europeiska och nordiska aktier.

– Vi arbetar med en övervikt i USA vilket finansieras genom undervikter i Norden, Europa och EM (tillväxtmarknader, reds. anm). 

Marknadsundersökningar har visat att många investerare ”är tydligt underviktade aktier”, något som enligt Ålandsbanken ”talar för potential givet ett väl avvägt risktagande”. Det utifrån antagandet att det inte blir någon varaktig recession under 2023, tillägger banken. 

Dessutom ökar Ålandsbanken sina positioner i obligationer med högre kreditrisk, även kallat ”High Yield”.

– Kreditmarknaden har i allmänhet präglats av stigande obligationsräntor och ökade riskpremier, skriver banken och fortsätter:

– Vi ökar exponeringen något mot högräntesegmentet (HY) där vi ser god avkastningspotential givet rådande prissättning, vilket finansieras genom minskad kassa.

Se upp för dolda kostnadschocken – tipsen till bostadsköpare

I driftskostnaden för en villa ingår exempelvis kostnader för fastighetsavgift, värme, el och sophantering. Utgiftsposten är en viktig del i objektsbeskrivningen som spekulanter har som beslutsunderlag vid en bostadsaffär.

Men driftskostnaden som anges kan i dag skilja sig väsentligt från köparens framtida utgifter med anledning av de rekordhöga elpriserna i södra Sverige. Hittills i år är det genomsnittliga elpriset 80 procent högre jämfört med hela 2021 i elområde fyra, landets sydligaste delar (se tabell längst ned i artiklen). 

Det beror på att kostnadsuppgiften vanligtvis utgår från säljarens driftkostnader under föregående år, men schablonmässiga beräkningar kan också förekomma.

– Det är viktigt att påpeka att det inte är en prognos över framtida driftskostnader för en köpare, vilken är en vanlig missuppfattning, säger Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på branschorganisationen Mäklarsamfundet, och betonar att driftskostnaden också varierar beroende på bland annat elavtal och antal personer i hushållet.

Han förklarar att uppgiften enligt lag ska baseras på säljarens faktiska driftkostnader för “närmast förfluten tid”, vilket i praktiken ofta blir föregående år för att inte en enskild månad som kan vara missvisande ska väljas ut.

Vidare är mäklaren är normalt skyldig att upplysa spekulanterna om den har kännedom om något som kommer att påverka driftskostnaden framöver, tillägger Joakim Lusensky.

Konsumentorganisationen Villaägarna rekommenderar att villaspekulanter jämför säljarens situation med sin egen – utifrån faktorer som antalet personer som kommer att bo i hushållet och livsstil – för att bedöma sina framtida driftskostnader.

– Om det blir en större förändring, exempelvis i form av en ökad elanvändning för att det kommer att bo fler personer i huset, påverkar det såklart driftskostnaden, säger Patrik Wendelius, byggnadsteknisk rådgivare på Villaägarna.

Villaspekulanter borde också fundera över vilket utrymme man har kvar för att göra eventuella investeringar efter bostadsköpet, anser Patrik Wendelius.

– Det skulle kunna vara en bättre energilösning för huset. Om man har 150 000 kronor för att installera solceller är det en bra investering, säger han, och fortsätter:

– Solceller beräknas kunna producera el i 40 till 50 år. Samtidigt är återbetalningstiden på solceller runt två och ett halvt år med dagens energipriser. Därefter blir det rena inkomster som man kan använda för att betala andra utgifter.

Tabell: Elpriserna i år jämfört med förra året för respektive elområde i Sverige – SE1, 2,3 och 4. Priset anges i öre per kilowattimme. Källa: Nord Pool.

  SE1 SE2 SE3 SE4
I år (jan-aug) 350,4 393,3 1175,2 1510,8
Helåret 2021 432,3 432,9 671,6 818,7
Prisskillnad, procent −18,9 −9,1 75,0 84,5

 

Swedbank ökar risken i portföljen

Marknaderna har åkt berg- och dalbana under de senaste månaderna, konstaterar Swedbanks strategi- och allokeringschef Mattias Isaksson i storbankens uppdaterade investeringsstrategi. Samtidigt är den ekonomiska situationen mycket komplicerad. Det rapporterar storbankens placeringssajt Aktiellt

– Riskerna för ekonomin och vinsterna är på nedsidan, medan riskerna för centralbanksräntorna är på uppsidan, vilket är långt ifrån någon optimal kombination. Centralbankernas tydliga målsättning att besegra den höga inflationen ökar risken för tillväxten och vi går i bästa fall mot stagnation. Det kan bli värre än så, säger han i en kommentar. 

Oavsett vilken riktning som de makroekonomiska mätningarna stakar ut framåt tror Swedbanks strategi- och allokeringschef att ”dagen då det ser som mörkast ut” närmar sig. 

– Och då kan det bli intressant att öka risken ytterligare i portföljen ur ett 3-6 månaders perspektiv. Det är fortfarande lite för ljust för aktiemarknaden för att göra den förändringen i dag, tillägger han. 

På aktiesidan behåller Swedbank sin neutrala viktrekommendation. Riskerna på aktiemarknaden är stora och sannolikt väntar stora svängningar, enligt storbanken.

– Marknaderna handlar på förväntningar och de är inte höga i nuläget. Sommaren har uppvisat stora och relativt snabba svängningar och samtidigt består de grundläggande utmaningarna. Det innebär att vi fortfarande anser att det är för tidigt att dra ut en mer ihållande riktning för aktiemarknaden, kommenterar Mattias Isaksson. 

Däremot minskar storbanken allokeringen inom räntor för att i stället övervikta mer riskfyllda krediter. 

– Detta innebär en taktisk allokering mot de längre löptiderna, då vi tror att oron för recession kommer att pressa ner dem något eller åtminstone bromsa en fortsatt uppgång, säger Mattias Isaksson i en kommentar, och fortsätter:

– Efter sommarens korta period av återvändande riskaptit har kreditspreadarna åter ökat till historiskt höga nivåer och vi initierar nu en taktisk övervikt i tillgångsslaget. 

Han poängterar att övervikten placeras i obligationer med höga kreditbetyg, det vill säga så kallad ”investment grade”. 

Förvaltarnas uppmaning i osäkra marknaden: Balansera portföljen

Fraktkostnaderna har kommit ned och den globala penningmängden minskar. Det är ett par tidiga tecken på att inflationstrycket kommer att avta framöver, säger fondbolaget Norrons förvaltare Johan Svantesson och Oskar Ormegard under ett webbsänt seminarium på tisdagen. 

Samtidigt är osäkerheten på aktiemarknaden fortsatt hög för tillfället, vilket beror på flera olika faktorer, enligt förvaltarduon. Bland annat hökaktiga uttalanden från USA:s centralbank Federal Reserves ordförande Jerome Powell, energikrisen i Europa som tvingat bolag att stänga ned produktion av kostnadsskäl och den höga inflationen som gör att konsumenterna får mindre kvar i plånboken. 

Norron anser därför att det blir att ha en välbalanserad portfölj mellan tillväxt- och värdeinriktade innehav. Förvaltarna delar in portföljen i tre kategorier: Värde, tillväxt och vad man kallar ”case”, små- och medelstora bolag med stor tillväxtpotential. 

Värdebolag utgör basen med en portföljvikt på minst 40 och upp till 60 procent beroende på marknadsutsikterna. Tillväxtkategorin kan uppgå till mellan 30 och 45 procent av portföljen medan de mer riskfyllda ”case-bolagen” har en vikt på 10 till 15 procent. 

– Vi tenderar att skifta vår portfölj litegrann, men tanken är att den ska vara balanserad för att över tid hitta både värdebolagen som utvecklas bra och de mer spännande och intressanta tillväxtbolagen, säger Oskar Ormegard under seminariet. 

Men det finns fortfarande intressanta möjligheter på den osäkra marknaden, enligt förvaltarna som lyfter fram en aktie inom varje portföljkategori. 

I värdedelen av portföljen tar Oskar Ormegard upp låskoncernen Assa Abloy. Han nämner att bolaget har ”pricing power”, det vill säga möjlighet att få igenom prishöjningar på sina produkter, något som är viktigt i tider med hög kostnadsinflation. 

– Om man tittar hur bolaget handlas mot verkstadssektorn överlag är vi ned på intressanta nivåer, säger Oskar Ormegard.

Teknikhandelsföretaget Addtech är i sin tur ett bra val för den mellanstora tillväxtkategorin i portföljen, enligt Johan Svantesson. 

– Bolaget har blivit högaktuellt med tanke på nuvarande energipriser och marknadssituationen inom de här områdena. Addtech har produkter inom elnät, batterier och elektrifiering, säger förvaltaren. 

På plussidan finns även bolagets historik av god vinsttillväxt och  avknoppningar som skapat aktieägarvärde, exempelvis Addlife, fortsätter han. 

För den mer riskfyllda ”case”-delen är textilåtervinningsbolaget Renewcell en intressant aktie, anser Norrons förvaltare. Bolaget har utvecklat och producerar en ny form av återvunnen textil för klädtillverkning. 

– Man står nu i startgroparna där man börjar starta upp en större produktionskapacitet som ska ligga på 60 000 ton per år vid utgången av 2022. Det som är intressant är att två tredjedelar av den (produktionen, reds. anm.) redan är såld till ett rimligt och vettigt pris, säger Johan Svantesson.

– Den resterande delen kan man förhandla med andra intressenter om. Vi ser att det finns många som är intresserade av den här typen av produkt, tillägger han och pekar på klädindustrins hållbarhetsambitioner. 

Förvaltaren poängterar att risken med att investera i Renewcell är att det tar längre tid än väntat för bolaget att skala upp verksamheten.

Höjt prisbasbelopp ger mer i plånboken

Under måndagen fastställde regeringen höjningen av prisbasbeloppet med 4 200 kr till 52 500 kr för år 2023. Ökningen uppgår till 8,7 procent, vilket är den största på nästan 40 år, enligt Swedbank. Det förhöjda prisbasbeloppet fastställdes i sin tur till 53 500 kr för nästa år. 

Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och skattesystemet. Efter förändringen höjs garantipensionen, studiemedlen från CSN samt sjuk- och föräldrapenningen, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Rekordhöjningen beror på den höga inflationen, enligt Swedbank som också går närmare in på hur ett högre prisbasbelopp påverkar inkomstskatten. Det gör att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, men innebär också högre grundavdrag och jobbskatteavdrag. 

Höjningen resulterar därmed i lägre inkomstskatter både för löntagare och pensionärer – för många handlar det om flera hundralappar som blir kvar i plånboken, skriver storbanken vidare. 

Exempelvis blir skatten för den som tjänar 30 000 kr per månad drygt 200 kr lägre varje månad. Höginkomsttagare med en månadslön på 60 000 kr får en skattesänkning på hela 1 550 kr per månad, enligt Swedbank. Att höginkomsttagare får den största skattesänkningen beror på att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. 

Elprischocken gör det dyrt att ladda elbilen

Privata Affärer har tidigare rapporterat om att elpriserna väntas stiga till nya rekordnivåer under vinterhalvåret. Svenska elbilsägare får i sin tur räkna med att laddningen blir dyrare än att tanka en fossil bil, rapporterar bilsajten Carup

Carup hänvisar till en prognos av Stockholms Handelskammare – baserad på nuvarande terminspriser – som visar att elen med ett rörligt avtal som högst väntas kosta 7 kr per kilowattimme i januari nästa år. Priserna gäller Sveriges två sydligaste elområden, det vill säga tre och fyra. 

Det innebär att milkostnaden för en elbil kommer att uppgå till mellan 15 till 20 kr, en uträkning som bygger på att de flesta eldrivna bilar drar två kilowattimmar per mil i vinterväglag, enligt Carup. Med nuvarande bensinpris landar motsvarande milkostnad för en bensinbil på 13 kr per mil. 

Men det är inte allt. Enligt bilsajten visar nya beräkningar att det kan vara billigare att ladda bilden med ett dieselkraftverk i vinter. 

Ett dieselkraftverk förbrukar runt 0,19 liter diesel för varje producerad kilowattimme, enligt Energimyndigheten. Trots det höga dieselpriset på drygt 24 kr per liter, landar kostnaden för en producerad kilowattimme på 4,80 kr, skriver Carup. 

Swedbank: Fortsatt hög inflation ger dyrare bolån

Inflationen väntas fortsätta stiga snabbt och nå en toppnotering på över 10 procent i november, skriver Swedbanks makroekonomer i en uppdaterad analys. 

Det innebär enligt storbankens experter att Riksbanken kommer att fortsätta höja styrräntan, vilket i sin tur leder till högre rörliga bolåneräntor. 

Swedbanks prognos är att den svenska centralbanken höjer styrräntan med 75 punkter (0,75 procentenheter) i september, därefter med 50 punkter i november och ytterligare 25 punkter i februari nästa år. Det betyder att styrräntan når 2,25 procent, enligt bankens prognos. 

Därför bedömer Swedbanks makroekonomer även att de rörliga bolåneräntorna kommer att justeras upp ytterligare under 2022.

Bankens experter tror att den rörliga räntan når 3,4 procent redan i december, vilket kan jämföras med 1,4 procent samma månad förra året. Samtidigt väntas de bundna bolåneräntorna vara nära toppen. 

─ De bundna bolåneräntorna har redan stigit påtagligt och vi bedömer att toppen är nära. Från och med nästa år ser vi en viss nedgång. När Riksbanken sänker styrräntan 2024 räknar vi med att även den rörliga bolåneräntan sjunker något, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i en kommentar.