I Stockholm räknar 46 procent med stigande priser på bostadsrätter medan 52 procent spår oförändrade priser. För villor spår 71 procent högre priser, varav 24 ser kraftigt ökade priser, första kvartalet. Bara 1 procent spår lägre priser.

Även för Göteborg (48 procent ser högre priser för bostadsrätter och 66 procent för villor) och Malmöregionerna (64/78) ligger förväntningarna på en fortsatt stark marknad.

”Jag delar mäklarnas bedömning. Ett lågt utbud på marknaden i kölvattnet av pandemin tillsammans med ett decennium med fallande nyproduktion av småhus leder till stigande priser på småhus. Men även låga räntor och kanske en i grunden förändrad inställning till bostaden kan vara det som ligger bakom”, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, i en kommentar.

Mäklarbarometern är en kvartalsvis enkät till 220 fastighetsmäklare i de tre storstadsområdena. Undersökningen genomfördes under perioden 11-25 januari.

 

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna stigit 7 procent, samma som i december, samtidigt som villapriserna stigit 13 procent, även det oförändrat från förra månaden.

Antalet sålda bostäder var något lägre än i januari 2020, men fler än 2019.

”Utvecklingen i januari ligger i linje med den prognos som Mäklarsamfundets medlemmar gör för årets första kvartal, med stabila priser och en fortsatt stark efterfrågan som präglas av coronaeffekter med stort intresse för större bostadsrätter och villor”, säger Mäklarsamfundets vd Björn Wellhagen i en kommentar.

Erik Olsson Fastighetsförmedling ser en fortsatt stark bostadsmarknad

”Våra mäklare upplever bostadsmarknaden som stark och visningsbesökarna är fulla av tillförsikt. Vi säljer många bostäder till höga priser”, skriver de i en kommentar.

De konstaterar också att andelen bostäder som de säljer före visning ökat till runt 20 procent i Stockholm och Malmö samt hela 36 procent i Göteborg.

Bjurfors tar däremot fasta på att trenden med stigande priser inte är lika tydlig som tidigare. Bland annat har villapriserna nu varit oförändrade tre månader i rad.

”Jag upplever allt mer att marknaden är på väg att stabiliseras”, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm.

Han påpekar också att många bostäder fortfarande säljs till ett högre pris än förväntat, men att budpremien inte längre ökar lika mycket.

”Om detta är temporärt eller om det är på väg att bli bättre balans mellan köpare och säljare återstår att se. Hög efterfrågan, låga räntor och stark börs ger åtminstone i grunden goda förutsättningar för fortsatta uppgångar”, säger Fredrik Kullman.

Han tror också att mindre lägenheter har störst potential för prisuppgång i Stockholm.

”Ettor och tvåor har halkat efter i prisrallyt. Dels för att våra bostadspreferenser har förändrats, men också för att den höga arbetslösheten har slagit hårt mot unga förstagångsköpare. Får vi en normalisering är det här segmentet klart undervärderat”, säger han.

Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.

För januari innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för november-januari jämförs med motsvarande viktade medelvärde för oktober-december. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med augusti-oktober.

Bostadsrätter: 

Villor: 

 

Bild: Priser bostadsrätter

 

 

Bild: Priser villor

 

 

K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.

 

Det fanns ett positivt momentum på bostadsmarknaden i slutet av 2020 som ser ut att hålla i sig in i 2021, uppger Hemnets talesperson Staffan Tell till Direkt.

– Efter att prisförväntningarna legat på en historisk sett hög platå under hösten ser vi nu ett hopp upp till en ny högstanivå. Framför allt är det andelen som tror på stigande priser som ökar tydligt, till den högsta nivån vi uppmätt.

Bland besökarna på Hemnet som planerar att köpa bostad räknar nu 51 procent med stigande bostadspriser de närmaste sex månaderna, en klar uppgång från 46 procent föregående månad. Andelen som tror på sjunkande priser ligger kvar på 14 procent.

Nettotalet, skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande priser, stiger därmed till nya rekordnivån 37 i februari från 32 i januari.

– Varför vi ser denna ganska kraftiga ökning i prisförväntningarna kan man bara spekulera i. Det är inte orimligt att tro att all medieuppmärksamhet som vaccinationer runtom i världen fått kan ha påverkat. Så länge som räntan är låg och sysselsättningen hög finns mycket som talar för en stabil utveckling på bostadsmarknaden, säger Staffan Tell.

Bild: Köparbarometer Hemnet

 

 

Bild: Köparbarometer nettotal

 

 

”Hur konstigt man än kan tycka det är – med stigande arbetslöshet och en svensk ekonomi som går på knäna – ser bostadsmarknaden fortsatt het ut in på det nya året”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

Han tillägger att boendet uppenbart har prioriterats upp framför annan konsumtion under pandemin.

”Det tillsammans med sociala restriktioner som försvårat annan konsumtion och frigjort utrymme för bostadskonsumtion hos de som inte blivit arbetslösa har helt klart bidragit till de stigande bostadspriserna. Det återstår att se om det blir en viss rekyl nedåt i bostadspriserna när pandemin väl klingar av om folk återgår till mer normala konsumtionsmönster”, säger Robert Boije.

SBAB Booli boprisindex baseras på verifierade slutpriser från mäklare och lagfarter samt sista bud. Det finns inga siffror för hela Sverige eftersom vikten mot Stockholm blir för hög.

 

Prisutveckling procent m-m 3 mån 12 mån

Lägenheter
Storstockholm	2,6	1,5	5,3
Storgöteborg	0,6	1,4	3,3
Stormalmö	1,6	3,2	9,7
Norra Sverige	5,4	2,2	9,3
Mellersta Sverige	1,7	1,6	6,4
Södra Sverige	0,4	1,4	8,1
Hus
Storstockholm	2,6	5,1	13,2
Storgöteborg	3,6	4,5	12,7
Stormalmö	6,6	3,6	17,6
Norra Sverige	4,1	1,9	14,8
Mellersta Sverige	0,7	2,2	15,6
Södra Sverige	0,0	1,7	13,7

Det råder en fortsatt stark efterfrågan på bostäder medan utbudet av villor ligger på en mycket låg nivå just nu.

– Just nu är det även ett extremt lågt utbud på villor vilket ökar trycket på det som kommer ut till salu. Som en följd av pandemin värderar många stora ytor och trädgård i högre utsträckning. Äldre villaägare i riskgruppen drar sig också för att sälja nu vilket är en anledning till att inte utbudet ökat lika mycket som det brukar i januari, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.

Tydlig fördel

I Mäklarpanelen från Fastighetsbyrån har 411 av företagets mäklare runt om i landet svarat på frågor om läget på bostadsmarknaden. På frågan ”För vilka är bostadsmarknaden mest fördelaktig just nu” blev snittet 6,99 på en skala mellan 0 (köparna) och 10 (säljarna). Det kan jämföras med 6,7 när samma fråga ställdes i december och 5,59 i januari 2020. På riksnivå är det alltså en tydlig fördel för säljarna och den högsta siffran sedan april 2017.

Resultaten visar också att efterfrågan just nu är högre på villor än bostadsrätter, samt att säljarnas övertag är störst i Stor-Malmö och lägst i ett segment benämnt ”större ort”.

I undersökningen fick mäklarna även frågor om nyproduktionsmarknaden och för första gången sedan frågan ställdes första gången, i april 2018, är det nu en fördel för säljarna även på nyproduktionsmarknaden.

Stadig återhämtning

– Vi har sett en stadig återhämtning i marknaden för nyproduktion under ett par år. Den starka efterfrågan och prisuppgången på begagnatmarknaden har även ökat intresset för nyproducerade bostäder. Bland annat är efterfrågan från barnfamiljer stark där utrymmen för fortsatt hemarbete och en trädgård eller gräsplätt till lägenheten är efterlängtade, säger Henrik Lenander, affärsområdesansvarig nyproduktion på Fastighetsbyrån.

Även efterfrågan på nyproducerade fritidsboende i fjällen har ökat, då trenden att semestra i Sverige blivit allt starkare under pandemin.

”På det igen, så kan man väl beskriva det faktum att bostadsrättspriserna återigen tog fart i januari efter en temporär nedgång i december. Trots att den andra vågen av covid-19 tynger delar av ekonomin och det finns en betydande osäkerhet kring utrullningen av vaccin så är det inget som lägger sordin på stämningen för bostadsköparna”, säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank i Sverige, i en kommentar.

Aktiviteten på bostadsmarknaden var också fortsätt hög, med 30 procent fler sålda bostadsrätter än normalt en januarimånad.

Danske Bank noterar att hushållen fortsätter att gynnas av låga bolåneräntor, möjlighet till amorteringsfrihet till och med slutet av augusti samt borttagen uppskovsränta.

”Det i kombination med att arbetsmarknaden visar sig motståndskraftig trots ytterligare restriktioner gör att vi fortsatt tror att bostadspriserna kommer att gynnas under året. Att vi spenderar mer i tid i hemmet är också något som gynnar bostadspriserna”, skriver de.

Danske Bank boprisindikator baseras på rapporterade transaktioner på Hemnet.

Hemnet ser en fortsättning på den starka hösten. Det kommer ut ungefär lika många nya bostäder till salu som vanligt samtidigt som det säljs mycket.

– Det talar för att vi fortsatt kommer att ha en stark marknad och stigande priser. Det finns inga tecken på någon avmattning, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg.

Under 2021 har det under årets 21 första dagar kommit ut något färre nya bostadsrätter på Hemnet än normalt samtidigt som det sålts betydligt fler än brukligt. Antalet sålda bostadsrätter är 18 procent fler än under motsvarande period 2020. För villor är mönstret ännu tydligare, med färre nya objekt till salu och fler försäljningar, +20 procent från 2020. Inte någon gång sedan 2017 har det sålts så många bostäder i förhållande till vad som annonserats som i år.

– Detta gör att utbudet sjunker och det blir ännu mer en säljarens marknad. Bilden vi har nu är att vi sannolikt kommer att ha en fortsatt bra fart på marknaden ett tag framöver, säger Erik Holmberg.

Han tillägger att även Hemnets egen köparbarometer talar för en fortsatt stark utveckling på bostadsmarknaden. Barometern visar att prisförväntningarna bland bostadsköpare planat ut på historiskt höga nivåer det senaste knappa halvåret.

– På längre sikt kan förstås andra saker påverka och det är mycket kvar av 2021. För ett år sedan var det svårt att förutse hur 2020 skulle bli. Det finns orosmoln, framför allt relaterade till corona, men samtidigt har det hittills inte gett så stor effekt på bostadsmarknaden. Räntan är det som kanske är absolut viktigast för bostadsmarknaden och mycket tyder på att vi kommer att ha en lågräntemiljö under lång tid. Det gör att det även på medellång sikt väger över åt det positiva hållet ur ett prisperspektiv, säger Erik Holmberg.

 

Bild: Sålda i förhållande till publicerade bostäder