Winsth konstaterar att den starka kronan gör att Riksbanken får det svårare att nå inflationsmålet. Men det är inget som kommer att få Riksbanken att sänka räntan. Detta då rörelsen i kronan snarare handlar om en dollarförsvagning än en kronförstärkning, vilket Riksbanken inte kan göra så mycket åt.

”Mycket talar också för att det är övergående då USA förväntas ha en starkare återhämtning, med högre räntor än i Europa framöver. I den miljön lär Riksbanken avstå en räntesänkning”, skriver Winsth.

Hon påpekar också att i takt med att vaccineringen fortskrider kan samhället successivt normaliseras igen.

”Det bör ge ett ordentligt uppstuds av ekonomin redan under senare delen av andra kvartalet. Det lär även påverka arbetsmarknaden positivt då servicesektorn bedöms vara snabb att plocka tillbaka personal så snart efterfrågan är där. Inte heller i den miljön bör en räntesänkning vara aktuell”, skriver Winsth.

Men även om det inte blir någon räntesänkning lär räntorna ligga kvar på låga nivåer.

”Räntor med längre löptider styrs i större utsträckning globalt och i USA har de stigit markant om än från en låg nivå. Vi förväntar oss inte samma ränteuppgång varken i Europa eller i Sverige, men sannolikt är botten passerad. Högre räntor påverkar hypoteksinstitutens marginaler och på lite sikt kan det komma att slå igenom i form av räntehöjningar”, skriver Winsth.

Även det faktum att vissa bundna räntor i dagsläget är lägre än den korta tremånadersräntan lär bestå ett tag även om gapet minskar.

”Det lär gälla ett tag till, men under prognosperioden bedöms den skillnaden minska om än inte försvinna. Med det i bakhuvudet är räntor med längre löptider attraktiva idag, om inte personliga skäl så som en snar flytt gör att full flexibilitet väger tyngre”, avslutar Winsth.

Tabell: Nordeas ränteprognos

Det skriver Helena Bornevall, makroekonom vid Handelsbanken, i en analys.

”Vi räknar med en fortsatt prisuppgång, men inte i nivå med den i fjol. Efterfrågan på större boende verkar bestå även i år, men vi räknar med en mindre obalans mellan den och antal villor till salu och att gapet i prisökningstakt mellan villor och lägenheter därmed kommer minska”, skriver hon.

Hon konstaterar att 2020 blev ett starkt år på bostadsmarknaden, särskilt för större bostäder, bland annat till följd av att fler ville ha plats att kunna arbeta hemma. Det speglar sig i att villapriserna ökade 15,5 procent medan bostadsrättspriserna steg 5,3 procent, och det syns bland annat i ett mycket lågt utbud av villor till salu. Handelsbanken tror på mindre skillnader mellan villor och lägenheter i år.

”Det känns inte osannolikt att en del av de bostadsköp som skedde under fjolåret var en tidigareläggning av köpbeslut. Dessutom var antalet villor som annonserats som ‘snart till salu’ rekordhögt. Detta skulle kunna tala för en mindre obalans mellan efterfrågan och villor till salu i år, och i så fall ett dämpat tryck uppåt på huspriser i år och en mindre skillnad mellan prisökningstakten i småhus och bostadsrätter”, skriver Helena Bornevall.

”Bostadsmarknaden har visat en överraskande motståndskraft mot covid-19-pandemin. Bostadspriserna har stigit med 11,5 procent under det senaste året. Optimismen på bostadsmarknaden och den höga efterfrågan på att köpa bostäder kommer förmodligen att bestå i år, med stöd av låga räntor och det faktum att bostadsköpare befinner sig i en ganska god finansiell situation”, skriver Anders Bergvall, seniorekonom vid Handelsbanken, i ett marknadsbrev.

Dessutom är nybyggnationen relativt låg, vilket ger stöd åt priserna.

”Totalt sett förväntar vi oss att bostadspriserna fortsätter att stiga, om än i långsammare takt än förra året”, skriver Anders Bergvall.

Prisökning åtta månader i rad

Valueguards HOX-index över de svenska bostadspriserna steg 0,2 procent i december, vilket säsongsrensat motsvarar en uppgång om hela 1,3 procent eftersom december normalt är en månad med sjunkande priser. Det var den åttonde månaden i rad som bostadspriserna steg och årstakten växlade upp till 11,5 procent, från 10,4 procent. Det är fortsatt villor som går starkast.

För första halvan av januari visar Valueguards data dessutom på fortsatt stigande priser på bostadsrätter i Stockholm och Göteborg, särskilt i Stockholm där priserna är upp 2,3 procent. Januari är också normalt en månad med säsongsmässigt kraftigt stigande bostadspriser.

SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren noterar i bankens morgonbrev att uppgången i bostadspriserna mattades lite mot slutet av förra året, men att förklaringen till stor del är säsongsrelaterad. Han konstaterar också den det var en stark start på januari för bostadsrätter i Stockholm och Göteborg.

”Januari är en säsongsmässigt stark månad. SEB:s senaste Boprisindikator tyder på att huspriserna i början av 2021 kommer fortsätta öka i nästan oförminskad takt”, skriver Olle Holmgren.

Bild: HOX-index

Det skriver sex socialdemokratiska ledamöter i riksdagens civilutskott, däribland partiets bostadspolitiske talesperson Johan Löfstrand, i en debattartikel i Fastighetstidningen.

De skriver att det framför allt är orimligt med de framtunga amorteringarna som nu är fallet.

”Unga och förstagångsköpare stängs ute eftersom amorteringarna är som tyngst i början av ett låns löptid. För unga människor innebär det att de ska amortera som mest när inkomsten är som lägst. Ett mer välavvägt amorteringskrav för unga och förstagångsköpare vore önskvärt”, skriver utskottsledamöterna.

De konstaterar samtidigt att frågan om belåning är komplex, och att de värnar den finansiella stabiliteten. Men påpekar ändå att unga och förstagångsköpare kan behöva hjälp.

”Staten skulle behöva ta ett mer aktivt ansvar för att hjälpa till med det första köpet. Mellanfinansiering, startlån eller ingångshjälp. Kärt barn har många namn. För oss är namnet inte det viktiga utan resultatet. Regeringens utredning kring just startlån är därför väldigt välkommen”, skriver S-ledamöterna.

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna stigit 7 procent, samma som i november, samtidigt som villapriserna stigit 13 procent, en uppväxling från 11 procent förra månaden.

Aktiviteten på bostadsmarknaden var fortsatt hög i december och totalt under 2020 såldes det rekordmånga bostäder – 120.000 bostadsrätter och närmare 57.000 villor.

”December brukar vara en lugn månad på bostadsmarknaden, men årets sista månad påverkades även den av pandemin med stort antal försäljningar av både bostadsrätter och villor. Mäklarsamfundets medlemmar höll visningar ända in i julhelgen och istället för den sedvanliga julhandeln verkar många svenskar ha valt att julhandla på bostadsmarknaden”, säger Mäklarsamfundets vd Björn Wellhagen i en kommentar.

Bjurfors tar fasta på att ett turbulent bostadsår, med allt från brant prisfall till nya prisrekord, avslutades lugnt, med i stort satt oförändrade priser i hela landet.

”Efter två år med någorlunda balans i marknaden var 2020 året då säljarna återfick övertaget, med eftertryck. Låga räntor, stark börs och förändrade preferenser har drivit på. I Stockholm är det inte längre bara läge, läge, läge som gäller. Bostadsyta, extrarum och balkong eller uteplats har blivit nya USP:ar och sånt som bostadsköpare är beredda att betala extra för, och ibland till och med värderar högre. Detta har bidragit till breda kraftiga uppgångar”, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm.

Han räknar med att många kan ha slösurfat på bostäder under helgerna, vilket kan ha leda till ett prislyft i början av året. Det kan också den slopade uppskovsräntan göra, eftersom den sannolikt gör att fler bostadsköpare med tidigare vinster i bagaget lägger in dem i den nya bostaden.

”I Stockholm är reavinsterna avsevärt större än i landets övriga delar så här blir effekten störst”, säger Fredrik Kullman.

Erik Olsson Fastighetsförmedling räknar med att höga boprisförväntningar och positiv ekonomisk statistik kommer att ge stöd åt bostadsmarknaden nu i början av 2021.

”Så länge det inte blir tydliga bakslag för vaccinationerna räknar vi med att vi får en bra start på säsongen en tid framöver. Eftersom covid gör att många får nya boendebehov, och dessutom prioriterar bostaden högre bör vi få se en fortsatt stark bostadsmarknad med höga bostadspriser och många sålda”, skriver de i en kommentar.

Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.

För december innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för oktober-december jämförs med motsvarande viktade medelvärde för september-november. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med juli-september.

Tabell: Prisutveckling bostadsrätter

Tabell: Prisutveckling villor

Bild: Priser bostadsrätter

Bild: Priser villor

K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.

”Det är en stark marknad för nyproduktion, som sannolikt gynnats av stigande prisförväntningar. Att ha en tilltro till framtiden är särskilt viktigt för nyproduktion, eftersom det är längre ledtider från att man skriver på kontrakt till man flyttar in. Bostadsmarknaden har också gått starkt generellt, vilket avspeglar sig även på marknaden för nyproduktion”, säger Hemnets talesperson Staffan Tell till Nyhetsbyrån Direkt.

Ökade 37 procent

Under det fjärde kvartalet såldes det 2.034 nyproducerade bostadsrätter som annonserats via Hemnet, en ökning med hela 37 procent från det fjärde kvartalet 2019 och en uppgång med 36 procent från kvartalet före. Det är också det i särklass högsta antalet under ett enskilt kvartal sedan 2014, vilket är så långt tillbaka som Hemnet har statistik. Totalt under 2020 såldes det också rekordmånga nya bostadsrätter via Hemnet – 17 procent fler än 2019.

I Stockholms län har uppgångarna varit ännu kraftigare. Försäljningen ökade med 68 procent från föregående kvartal och med 49 procent från det fjärde kvartalet 2019. Det kan noteras att det i Stockholm inte var något rekordkvartal vad gäller sålda nyproducerade bostadsrätter via Hemnet och att försäljningen dessutom minskade något under helåret, jämfört med 2019.

”Fasta priser lockar”

Staffan Tell konstaterar att pandemin inneburit ett ökat intresse för boendet, där fler valt att se över sin boendesituation. Ett exempel på det är att det totala antalet timmar som tillbringats på Hemnet ökade med närmare 20 procent under 2020, jämfört med 2019.

Hemnets halvårsvisa undersökning av hur många som kan tänka sig att köpa nyproduktion ligger också på en hög nivå – 43 procent – jämfört med 41 procent i januari 2020 och 38 procent i januari 2018.

”Lite spekulativt kan man tänka sig att intresset för nyproduktion ökar när man har en stark prisutveckling på successionsmarknaden, som vi har haft nu. Det kan då finnas spekulanter som tittar lite extra på nyproduktionsmarknaden, som har fasta priser”, säger Staffan Tell.

Bild: Såld nyproduktion Hemnet

Skälet tlll sänkningen är ”förmånliga finansieringsvillkor för SBAB”, enligt ett pressmeddelande från banken.

Centralbankernas ”mycket expansiva penningpolitiska stödåtgärder” har skapat en stark obligationsmarknad med låga avkastningsnivåer samt låga ”avkastningsspreadar” mellan statsobligationer och andra obligationer som bostadsobligationer, vilket möjliggör en ytterligare sänkning av bolåneräntorna.

– Vår lägsta bolåneränta är mycket låga 0,94 procent, vilket speglar den extrema situation vi har på kapitalmarknaden på grund av centralbankernas stödåtgärder. De mycket låga bolåneräntorna för längre bindningstider väljs av allt fler bolånekunder samt de är den största förklaringsfaktorn bakom den starka bostadsmarknaden, säger Klas Danielsson, vd för SBAB.

I tabellen nedan framgår SBAB:s listräntor för bolån. Listräntorna gäller även för bolån förmedlade via SBAB:s samarbetspartner Sparbanken Syd.