I juli hade aktiefonder nettoinsättningar på 10,9 miljarder och i blandfonder nettosparades 3,2 miljarder. Även långa räntefonder och korta räntefonder noterade nettoinflöden på 3,1 respektive 0,9 miljarder kr under juli månad.

Hittills i år uppgår nettosparandet i fonder till totalt cirka 107 miljarder kr, och 90,5 miljarder har nysparats i aktiefonder såhär långt under 2021.

”Juli bjöd på fortsatt positiva fondinflöden samtidigt som Stockholmsbörsen steg. I likhet med tidigare månader är det aktiefonder som lockar spararna mest, vilket indikerar en fortsatt hög riskvilja. Föga förvånande tar globalfonder och Sverigefonder majoriteten av inflödet i aktiefonder, två fondkategorier som i snitt stigit 19 respektive 25 procent sedan årsskiftet. Vad gäller branschfonder, som levererat en genomsnittsavkastning om 18 procent sedan årsskiftet, är spararna inte lika övertygade även om nettoutflödena upphörde i juli”, kommenterar Johanna Englundh, sparekonom på Fondbolagens förening.

Den samlade fondförmögenheten i Sverige ökade under juli med närmare 182 miljarder kr och uppgick vid utgången av juli till rekordhöga 6.438 miljarder, enligt rapporten. Av den totala fondförmögenheten var 4.235 miljarder, motsvarande 66 procent, placerade i aktiefonder.

Alla har vi väl varit med om att fråga om någon kan låna ut en mobilladdare, skriver Lars Skovgaard Andersen på Danske Banks danska hemsida. ”Om vi inte har ström till mobilerna, är det som att världen bryter ihop”, skriver han.

Poängen i resonemanget är att det inte bara är mobilladdare vi kommer att leta efter i den nära framtiden. När allt fler elbilar kör omkring på vägarna ökar behovet av ”ett nätverk av laddare”. Prognoserna just nu om elbilarnas framfart inom några få år kommer att kräva mycket stora investeringar i olika ”nätverk för elbilsladdning”, bland många andra behov.

”Snabb expansion”

”Vi har alltså nu tagit det första viktiga steget när det gäller elbilar. Det finns i dag fungerande elbilar som vi gillar att köra, och som fungerar. Tesla gjorde det coolt att köra elbil, och nu väller det fram modeller från andra biltillverkare”, skriver Lars Skovgaard Andersen.

Han menar att vi har blivit grönare i hjärtat, och i takt med att priserna på elbilar samtidigt faller, är det lätt att övertygas om att vissa modeller ligger före andra i utvecklingen.

Nu finns ungefär 3,6 miljoner elfordon i Europa, en fördubbling jämfört med före coronapandemin. Enligt Bloomberg förväntas antalet elfordon vara 160 miljoner år 2040, en ökning på 50 procent i förhållande till förväntningarna för bara ett år sedan.

”Bred exponering”

Den som anser att omställningen till elforden är intressant, råder Lars Skovgaard Andersen att investera i detta tema, helst genom en fond som kan ge en bred exponering mot många bolag.

Det finns en hake, menar han, i detta utvecklingstema. Massiva investeringar krävs, i hela infrastrukturen. Det kommer inte att räcka med att det finns laddare på de stora parkeringsplatserna, utan vi kommer att själva vilja bestämma när bilen ska laddas. Det innebär att efterfrågan på privata laddningsmöjligheter ökar. Enligt en rapport från Bank of America Merrill Lynch, som Lars Skovgaard Andersen refererar, kommer det att behövas 30 miljoner privata billaddare, varav 60 procent av dem efterfrågas i Europa.

Men laddningen är bara en av tillväxtmöjligheterna i elbilsutvecklingen. Omställningen är mycket stor och kräver till exempel även ökad elproduktion, betydligt ökade möjligheter till elöverföring, samt en hel del nya komponenter i elbilarna jämfört med vad som behövts i bensindrivna bilar, till exempel en hel rad av nya it-lösningar och nya komponenter.

”De största vinnarna kan vara okända”

De största vinnarna på elbilstrenden skulle kunna vara helt okända i dag, menar Lars Skovgaard Andersen. För oss som investerare är det svårt att tidigt identifiera vilka bolag som drar nytta av och tjänar på utvecklingen.

Ett exempel han använder är från slutet av 90-talet då många drömde om att kunna gå ut på internet med mobilen. Då fanns det många heta bolag som satsade stort på den trenden, men några av de verkliga vinnarna var okända från början.

Så kan det faktiskt vara även nu, menar Danske Banks investeringsstrateg, som manar till att inte välja enskilda bolag, utan att se till helheten, då elbilsutvecklingen fortfarande befinner sig alldeles i sin linda.

Investera därför i en fond, om du är intresserad, i stället för att välja ut och satsa på de aktier du tror kommer att vara framgångsrika. Eller som han uttrycker det: 

”Satsa på hela höstacken i stället för att plocka ut guldkornen du hittar”.

Det finns fortsatt en stark tro på börsen, samtidigt som privatspararna hos Nordnet förstår ”nyttan med krockkuddar i portföljen”, menar Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

– Börsoptimismen är stark. Men en liten indikation på att man ser nyttan med riskspridning till fler tillgångsslag är att en räntefond tydligt slår sig in i köptoppen. Samtidigt ser vi också en hög aptit på både global- och tillväxtmarknadsfonder, säger hon.

”Politisk risk”

Även om julibörsen gått starkt har en del av handelsdagarna präglats av oro, främst på grund av coronavirusets fortsatta spridning genom delta-varianten, men också efter den kinesiska regimens tydliga ambitioner att stärka den kinesiska staten. Det satte igång en rörelse bland spararna att sälja sina Kinafonder.

– Det har blivit än tydligare att en investering i Kina är förenad med politisk risk. Då väljer spararna hellre bredare tillväxtmarknadsfonder än Kinafonder, säger Frida Bratt.

Botten har även gått ur förtroendet för förnyelsebar energi, och privatspararna hos Nordnet säljer under juli för femte månaden i rad ut fonder fokus på förnyelsebar energi.

”Kollapsad hajp”

– Hajpen bland privatspararna har totalt kollapsat. Inte för att man inte tror på den gröna omställningen, utan snarare för att man inte tror att de tidigare värderingarna i vissa bolag inom sektorn är långsiktigt hållbara, säger Frida Bratt.

Avanzas privatsparare tog ordentligt avstamp i den mycket positiva börsen i Stockholm under juli, upp över 7 procent på en månad, vilket är den starkaste julimånaden sedan 2009. Sverigefonder var det som lockade spararna mest.

För femte månaden i rad handlar privatspararna hos Avanza framför allt billiga indexfonder och aktivt förvaltade Sverigefonder. Även globalfonder och Nordamerikafonder har lockat under juli.

”Varannan fondkrona till Sverigefonder”

– Rapportsäsongen övertygar trots enkla jämförelsetal vilket ger stöd till riskaptiten och leder till att vi ser stigande nettoköp för tredje månaden i rad. Fondspararna fortsätter favorisera Sverigefonder som attraherar varannan fondkrona under månaden. De väljer primärt billiga indexfonder och aktivt förvaltade Sverigefonder med fokus på småbolag, säger Nicklas Andersson, Avanzas sparekonom.

Intresset för globalfonder hos Avanzas privatsparare är påtagligt, menar Nicklas Andersson, och påpekar att var femte sparkrona under månaden gått till just globalfonder.

– USA utgör en stor del av de flesta globalfonder och ger därigenom en exponering mot amerikansk tekniksektor vid sidan av Stockholmsbörsens stora exponering mot bank och verkstad. Noterbart är även att säljtrycket på teknikfonder avtagit betänkligt bland fondspararna, säger han.

Fastigheter lockar inte längre

Ut från mest köpta-listan hos Avanza åker fastighetsfonderna, efter att under flera månader ha varit en favorit hos spararna.

Energifonder är månadens mest sålda fonder efter att ha presterat mycket väl under nästan ett år.

– Under juli har sektorn gått in i en lugnare fas och sjunkit tillbaka något, vilket lett till vinsthemtagningar, säger Nicklas Andersson.

Tabeller: Tabellerna nedan visar privatspararnas mest köpta respektive mest sålda fonder hos Nordnet under juli, samt mest köpta och mest sålda fondtyp hos Avanza under samma period:

Bakgrunden till den regulatoriska excersisen som bedrivs i Kina just nu går tillbaka till den förre ledaren Deng Xiaoping som inledde Kinas öppnande mot omvärlden.

– Det var han som tillät privata intressen att investera och starta företag. Kapitalism med socialistiska förtecken var programförklaringen. ”To be rich is glorious”, är ett begrepp som myntades av Deng Xiaoping. Det känns som om det var länge sedan, säger förvaltaren Gunnar Påhlson, Carnegie Fonder.

”Traditionell socialistisk politik”

Sedan Xi Jinping tog makten 2013 syns en tydlig kursändring mot en starkare stat och en återgång till mer traditionell socialistisk politik, anser Gunnar Påhlson.

Kina har nu allt mindre intresse för privat företagande och det är bakgrunden till att allt hårdare regleringar drabbar företag som drivs av Kinas i dag många privata entreprenörer.

Gunnar Påhlson beskriver regleringarna som ett sätt att ”hantera systematiska risker och obalanser i ekonomin”. De viktigaste målen är att uppnå koldioxidneutral tillväxt till år 2060 och reglera fastighetsbranschen i Kina som har ordentligt höjda risker i och med den höga skuldsättningen i näringslivet. Men allra viktigast kanske är att reglera Kinas ”plattformsekonomi”.

”För stora, för mäktiga”

– Fintech-bolagen har blivit för stora och mäktiga. De har gått från att vara ”too big to fail” till att vara ”to big to obey”. Alibaba och Tencent har 1 miljard konsumenter i sina nätverk. Kommunistpartiet har bara 280 miljoner medlemmar. Denna obalans kommer inte att accepteras, säger Gunnar Paulson.

Kinas ledare Xi Jinpings position ses som given och nästa år i november är det omval. Xi:s behov av att stärka kontrollen är tydligt, menar Paulson, inte minst mot bakgrund av pandemin som drabbat Kina hårt och skapat kritik mot ledarskiktet i landet.

Kommunistpartiet riskerar långsiktigt att få allt mindre betydelse då en av landets stora utmaningar, att behålla, eller öka antalet människor, inte har lyckats. Efter över 30 år med ettbarnspolitiken minskar nu befolkningen.

Allt färre kineser

– Det är brist på ung, utbildad arbetskraft. Det saknas en generation. Även om man sedan några år tillåter två barn och nu nyligen öppnade för att familjer har tre barn, löser detta inte problemet, då det dels tar 20 år för nästa generation att bli arbetsför, dels för att dagens moderna kinesiska kvinnor inte är intresserade av att skaffa barn, i vart fall inte fler än ett. Villkoren är för tuffa, kostnaden allt för hög och de satsar hellre på sin karriär. Ettbarnspolitiken har skapat en generation av unga människor som är egocentrerade. De blev bortskämda av föräldrar och mor- och farföräldrar som barn. På sikt är detta ett hot mot Kinas tillväxtkraft, säger Gunnar Påhlson.

Ett antal riktigt stora kinesiska entreprenörer har blivit måltavlor för den kinesiska statens återgång till en mindre uppluckrad kommunism. I slutet av 2020 ställdes börsnoteringen av Ant Group in med kort varsel, efter att entreprenören Jack Ma utmanat det kinesiska banksystemet med sin betaltjänst. Hans ekonomiska makt utgjorde helt enkelt ett hot mot den politiska makten, menar Gunnar Påhlson.

Många bolag granskas

Men det finns gott om exempel på flera andra tech-bolag som har granskats av den kinesiska staten.

Alibaba fick betala rekordstora böter i våras och en ny reglering av finans- och fintech-bolag har införts. I juni börsnoterades taxiappen Didi på amerikanska Nasdaq, mot kinesiska börsmyndighetens rekommendation. Didi blev avstängt från användning på flera plattformar efter att bolagets policy för datalagring och användning av data granskats och kritiserats av myndigheten. Sannolikt blir straffet dryga böter. Noteringen av Didi i USA var dessutom inte sanktionerad av Kinas börsmyndighet, tvärtom hade man bett bolaget vänta eftersom man utredde hanteringen av datasäkerheten i Didis app.

Kinas regering anser att nya bolag i stället ska noteras på Kinas A-marknad eller i Hongkong, enligt Påhlson.

– Den kinesiska regeringens intention förefaller vara att den vill begränsa kinesiska entreprenörers access till utländskt, amerikanskt, riskkapital. Man vill i stället utveckla och öka betydelsen av den egna kapitalmarknaden, på samma sätt som man agerar för att minska Kinas beroende av amerikansk teknologi när det gäller halvledare, säger Gunnar Påhlson.

Skänker bort börsposter

Han gör också en jämförelse med den allt hårdare reglering som nu införs inom bank- och finanssektorn, och senast drabbades den privata utbildningssektorn av statlig intervenering.

– Ett intressant tecken i tiden är också att flera framgångsrika privata företagsledare valt att skänka bort börsposter i sina bolag till välgörenhet eller bjudit in statliga organ att bli delägare för att minska risken för granskning och kritik. Flera bolag som jag talat med väljer också en strategi nu att återinvestera sina vinster i verksamheten, och därmed undvika att visa upp allt för stor vinst till aktieägarna idag. Allt för att flyga under radarn och undvika granskning från myndigheterna, säger Gunnar Påhlson.

Först ut är Andreas Østerheden, Nordea, som vill göra investerarna uppmärksamma på tre saker värda att hålla ögonen på under sommarhettan.

För det första kan marknaderna fluktuera kraftigt de närmaste månaderna. För dem som är långsiktiga investerare, med en fast och tydlig investerarprofil, är det kanske inte nödvändigt att följa alla rörelser på finansmarknaderna och börsen under sommarmånaderna.

Men risken för kortvariga men kraftiga fluktuationer kan skrämma eller irritera. Skälet är ofta att likviditeten på marknaderna är lägre under sommarmånaderna, på grund av att de stora institutionerna också har sina semesterperioder nu, och därmed minskar de stora investeringarna i antal.

”Det allt överskuggande temat”

Andreas Østerheden anser att inflationen är det allt överskuggande temat för sommaren. Fruktan för ökad inflation, framför allt i USA, där ett antal ”massiva stödpaket” genomförts. Därför är det värt att hålla ögonen på hur de ekonomiska nyckeltalen i världens största ekonomi utvecklar sig.

Men Nordea tror inte att inflationen ökar på lite längre sikt, och anser därför inte heller att inflationsrädslan åstadkommer annat än krusningar på ytan.

”Historiskt klarar aktier sig faktisk gott i ett scenario med moderat inflation i storleksordningen 2 till 3 procent vilket är det vi förväntar oss för den amerikansk inflationen, både under 2021 och 2022”, skriver Andreas Østerheden.

Fortsatt övervikt aktier

Nordea håller fast vid övervikt aktier i portföljen, och tror på fortsatt stigande aktiekurser under det kommande året.

”Vi förväntar oss, att aktier under de kommande 12 månaderna har 4-8 procent att erbjuda investerarna”, avslutar Østerheden.

”Hållbar skulduppbyggnad?”

Även Danske Banks chefstrateg i Köpenhamn, Frank Øland, skriver på sin banks danska hemsida om ett antal frågor som ligger i tiden just nu.

Han funderar bland annat över om skulduppbyggnaden under pandemin är hållbar på sikt, och om det så småningom blir en överhettning i ekonomin. Danske Banks chefstrateg anser att den våldsamma skulduppbyggnaden i USA faktiskt kan vara hållbar, eftersom ett land ”i princip lever för evigt”, och om staten kan betala räntorna under lång tid urholkas skulden successivt av inflationen.

Øland frågar sig också om olje- och råvarupriserna kan stiga ännu mer, och om vad som händer i handelskriget mellan USA och Kina. Konflikten har inte försvunnit, men har ändrat karaktär. I stället för Trumps våldsamma utfall, kommer en mer koordinerad amerikansk strategi att sättas i verket.

”Handelskriget varar länge”

Just nu är handelskriget inte bland de viktigaste punkterna på dagordningen, men konflikten kommer att vara en av de viktigaste geopolitiska frågorna under många år, menar Øland.

Danske Bank tror också på gradvist stigande marknadsräntor, men det kommer inte att ske så snabbt att det blir ett problem för aktiemarknaden.

Under de kommande är blir det fortsatt högkonjunktur, varför centralbankerna gradvist stramar åt penningpolitiken. I USA höjs räntan för första gången under 2022, medan ECB väntar något längre, är Danske Banks uppfattning. Konkret tror Danske på att den amerikanska tioåringen stiger till 2 procent på sex månaders sikt.

Dollarkursen är också värd att kolla under sommaren, enligt Danske Bank, som förväntar sig en gradvist stärkt dollar gentemot den danska kronan, från 6,25 danska kr för närvarande till 6,50 danska kr på 12 månaders sikt.

”God avkastning under sommaren”

Även Avanzas sparekonom Nicklas Andersson skriver på sin banks hemsida ett antal råd inför sommaren på börsen. Han konstaterar att börsen under de fem senaste åren ”bjudit på en god avkastning under sommarmånaderna”.

”Den som varje år tjuvstartat innan sillen och investerat i samband med att juni inleddes och därefter höll investeringen fram till sista augusti har fått en avkastning på +4,34 procent i snitt”, skriver Nicklas Andersson.

Men volatiliteten tycks höra till när det gäller sommaren på börsen. Skälen kan vara många, till exempel brexit som satte sina spår på börsen under sommaren 2016. När Stockholmsbörsen öppnade på måndagen efter brexitvalet sjönk börsen 8,42 procent. Men hela fallet var återtaget på två veckor.

”Mellan sill och kräftor”

”Hugade investerare som köpt till midsommarsillen ska enligt talesättet lämna marknaden i samband med att kräftpremiären drar igång 7 augusti. Senaste 5 åren har den som istället investerat 7 augusti och hållit placeringen året ut sett värdet stiga +5,18 procent i snitt”.

Av sommarens månader har juli varit den bästa historiskt sett. Det beror på att andra kvartalets rapporter presenteras då. Av de senaste 13 åren har juli bjudit på positiv avkastning under nio, jämfört med sex för juni och augusti. Även avkastningen är betydligt bättre, konstaterar Nicklas Andersson som avslutar med ett räkneexempel:

Den som investerade 1 juni 2016, ovetandes om brexit några veckor senare, har fram till till och med nu fått en avkastning på 116 procent, vilket innebär en årlig genomsnittlig avkastning på 16,65 procent”.