Fondchefen Peter Costello menar att de centralbanksledda interventioner som gjordes för att rädda kapitalmarknaderna från likviditetsbrist under fjolåret har lagt grunden för en enorm sårbarhet i både ekonomin och finansmarknaderna, skriver Financial Times.

”Vad som oroar mig är att det inte finns något att göra när alla maktmedel förbrukats. Vi kommer inte ha något kvar till nästa kris, och det finns alltid en nästa kris”, sade Peter Costello.

Den ”instabila prisbubblan” som växt fram i alla tillgångsslag kommer punkteras och när värderingarna till sist börjar falla fritt så kommer centralbankerna stå handfallna, menar han.

”Det finns ingen eldkraft kvar. Då kan de inte göra någonting”, sade han till tidningen.

Likviderar innehav

Fonden – Australian Government Future Fund – har mot bakgrund av de dystra prognoserna om en bubbla fokuserat på att likvidera innehav under 2020. Det har lett till att kassan växt från 17 procent till 20 procent, något som kan jämföras med ett snitt på 3,8 procent enligt en färsk förvaltarundersökning från Bank of America.

Utökningen av kassan har medfört att fonden underpresterat kraftigt. Avkastningen var blott 1,7 procent under 2020, klart under målet om 4,4 procent och långt under ökningen i globalindex på 12 procent, en uppgång anförd av techaktier.

Risk för ny it-bubbla

Techaktier ser dock skörast ut för en korrektion av alla tillgångskategorier, eftersom så många av dem är olönsamma, enligt Peter Costello. Han menar att det finns en klar risk för att vi får uppleva ett scenario liknande det som utspelade sig när den så kallade it-bubblan sprack vid millennieskiftet.

Den senaste tidens hastiga uppgång i långräntor, något som skett särskilt snabbt i just Australien, har blivit en av de mest omtalade frågorna i förhållande till de nuvarande börsvärderingarna de senaste veckorna. Farhågan gör gällande att långränteuppgången indikerar att inflation är på väg i kölvattnet av alla penningalstrande stödinsatser. Techaktierna har också visat sig särskilt sköra den senaste veckan, då teknikaktieindexet Nasdaq 100 backat omkring 5 procent från sina rekordnivåer förra veckan.

”Ingen räntehöjning på gång”

Både Federal Reserves ordförande Jerome Powell och ECB-ordföranden Christine Lagarde har dock framhållit att någon räntehöjning för att stävja eventuell inflation inte är på gång eftersom bilden av ihållande inflationsökning ännu inte anses realistisk. Målinflationen kring 2 procent spås fortfarande ligga flera år framåt i tiden, enligt Jerome Powells uttalanden från tidigare i veckan.

Liknande repliker har också hörts från den australiensiska centralbanken RBA:s ordförande Philip Lowe, som tidigare i februari stakade ut en prognos om att inflationen når 2-3 procent först 2024, och att RBA först då kommer överväga den räntehöjning som skulle kunna bli punkten för vår tids starkaste börscykel.

Prognoser med den löptiden är dock något Peter Costello avfärdar.

”Pristrycket kan bli ohållbart och inflationen kan sticka iväg innan 2024, vilket också skulle tvinga RBA att agera tidigare. Men rent allmänt vill jag hävda att den som tror sig veta hur ekonomin ser ut om tre år under rådande förhållanden bedrar sig själv”, sade han.

Större delen av februari präglades av hög riskaptit och fondspararnas har flyttats till tillväxtmarknader från USA och Asien, uppger Nordnet.

– I en bred tillväxtmarknadsfond får du dels Kina, som ligger före i återhämtningen, dels också andra tillväxtmarknader som ligger efter och förhoppningsvis har en kraftig återhämtning framför sig, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Avanza konstaterar att intresset för teknikfonder håller i sig. Enligt nätbanken fick den snabba nedgången av teknikfonder i slutet på februari många privatsparare att fylla på sina innehav och var tredje fondkrona gick under månaden till teknikfonder.

  ”Stort digitalt skifte”

– Den oro vi sett för högt värderade tillväxtaktier i allmänhet och flera teknikbolag i synnerhet påminner om 2018. Det som då började som en sektorrotation från tech till hälsovård ledde till en regelrätt frossa samtidigt som långräntan då passerade 3 procent, alltså betydligt högre än var vi befinner oss idag”, säger Avanzas sparekonom Nicklas Andersson.

– En viktig skillnad mellan då och nu är det stora digitala skifte vi såg under fjolåret. I det korta perspektivet utgör volatilitet en risk, men i det längre perspektivet skapas möjligheter. Vill man investera långsiktigt i den typen av bolag, som både erbjuder strukturell tillväxt och tingar höga värderingar, så är det inte fel att vända svängningarna till sin fördel. Det är precis vad privatspararna nu gjort, fortsätter Nicklas Andersson.

Intresset för fonder med fokus på förnybar energi, som dominerat i köptoppen de senaste månaderna, tycks dock inte vara lika intensivt längre, enligt Nordnet.

”Klokt vara ödmjuk”

– Vi har en fin uppgång i gröna fonder bakom oss, och man gör nog klokt i att vara ödmjuk och inte förvänta sig en motsvarande resa även i år som under 2020, säger Frida Bratt.

– Investerare i framför allt tillväxtbolag oroas av att den amerikanska räntan stigit mycket på kort tid, och inte heller för obligationsfonder vore stigande räntor generellt någon god nyhet och även om vi inte har snabbt stigande räntor framför oss, så har spararna denna ränterisk i bakhuvudet, framhåller Frida Bratt.

Företagsobligationer, som också säljs av, har i princip varit impopulära sedan förra våren, då stängningen av ett flertal företagsobligationsfonder gjorde att spararnas förtroende för dem fick sig en rejäl törn, konstaterar hon.   

Mest köpta fonder under februari hos Nordnet var Spiltan Aktiefond Investmentbolag, Länsförsäkringar Global Indexnära och Swedbank Robur Ny Teknik.

Mest sålda fonder hos Nordnet i februari var Vontobel Global Equity, Spiltan Högräntefond och Länsförsäkringar Fastighetsfond.

Tabeller: Den första tabellen nedan visar de mest köpta och mest sålda fondkategorierna under februari av privatkunderna hos Avanza. Den nedre tabellen visar vilka specifika fonder som Nordnets privatsparare köpte och sålde under februari. Källa: respektive nätbank, 25/2 -21.

Större delen av februari präglades av hög riskaptit och fondspararnas har flyttats till tillväxtmarknader från USA och Asien, uppger Nordnet.

– I en bred tillväxtmarknadsfond får du dels Kina, som ligger före i återhämtningen, dels också andra tillväxtmarknader som ligger efter och förhoppningsvis har en kraftig återhämtning framför sig, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Avanza konstaterar att intresset för teknikfonder håller i sig. Enligt nätbanken fick den snabba nedgången av teknikfonder i slutet på februari många privatsparare att fylla på sina innehav och var tredje fondkrona gick under månaden till teknikfonder.

  ”Stort digitalt skifte”

– Den oro vi sett för högt värderade tillväxtaktier i allmänhet och flera teknikbolag i synnerhet påminner om 2018. Det som då började som en sektorrotation från tech till hälsovård ledde till en regelrätt frossa samtidigt som långräntan då passerade 3 procent, alltså betydligt högre än var vi befinner oss idag”, säger Avanzas sparekonom Nicklas Andersson.

– En viktig skillnad mellan då och nu är det stora digitala skifte vi såg under fjolåret. I det korta perspektivet utgör volatilitet en risk, men i det längre perspektivet skapas möjligheter. Vill man investera långsiktigt i den typen av bolag, som både erbjuder strukturell tillväxt och tingar höga värderingar, så är det inte fel att vända svängningarna till sin fördel. Det är precis vad privatspararna nu gjort, fortsätter Nicklas Andersson.

Intresset för fonder med fokus på förnybar energi, som dominerat i köptoppen de senaste månaderna, tycks dock inte vara lika intensivt längre, enligt Nordnet.

”Klokt vara ödmjuk”

– Vi har en fin uppgång i gröna fonder bakom oss, och man gör nog klokt i att vara ödmjuk och inte förvänta sig en motsvarande resa även i år som under 2020, säger Frida Bratt.

– Investerare i framför allt tillväxtbolag oroas av att den amerikanska räntan stigit mycket på kort tid, och inte heller för obligationsfonder vore stigande räntor generellt någon god nyhet och även om vi inte har snabbt stigande räntor framför oss, så har spararna denna ränterisk i bakhuvudet, framhåller Frida Bratt.

Företagsobligationer, som också säljs av, har i princip varit impopulära sedan förra våren, då stängningen av ett flertal företagsobligationsfonder gjorde att spararnas förtroende för dem fick sig en rejäl törn, konstaterar hon.   

Mest köpta fonder under februari hos Nordnet var Spiltan Aktiefond Investmentbolag, Länsförsäkringar Global Indexnära och Swedbank Robur Ny Teknik.

Mest sålda fonder hos Nordnet i februari var Vontobel Global Equity, Spiltan Högräntefond och Länsförsäkringar Fastighetsfond.

Tabeller: Den första tabellen nedan visar de mest köpta och mest sålda fondkategorierna under februari av privatkunderna hos Avanza. Den nedre tabellen visar vilka specifika fonder som Nordnets privatsparare köpte och sålde under februari. Källa: respektive nätbank, 25/2 -21.

Nettoinvesteringen uppgick till 75 miljarder kr totalt, medan hushållens nettoinvestering uppgick till 6 miljarder kr.

Aktiefonder var den fondkategori som ökade mest under fjärde kvartalet med 232 miljarder, till följd av stark börsutveckling och nettoinvesteringar på 48 miljarder.

Hushållens direktägda fondförmögenhet uppgick till 956 miljarder kr under fjärde kvartalet, 50 miljarder mer i jämförelse med föregående kvartal och 80 miljarder mer än det fjärde kvartalet 2019.

Efter presidentvalet i USA har tillväxtmarknaderna noterat kapitalinflöden, men på nya tillväxtmarknader, eller frontier markets som de också kallas, har de ännu inte materialiserats. Det finns förvisso undantag som Vietnam, som varit populärt länge, och Indonesien där inflödena kan vara slumpmässiga, enligt Mattias Martinsson. 

– Det är hög tid att satsa på mindre tillväxtmarknader dit blickarna inte vänts än. Jag räknar med en årsavkastning på minst 8-12 procent efter att de underpresterat länge, säger han.

– Satsningen bör göras innan det sker massiva inflöden och med lång placeringshorisont. De borde komma snart eftersom vi inte sett de inflöden som varit till tillväxtmarknaderna de senaste 3-4 månaderna då dessa länder brukar vara lite svansen på dem. 

Många mindre länder har bra tillväxt och stabila bolag, framhåller han.

– Jag tror inte på en jätteuppgång, men presidentvalet i USA har ökat den geopolitiska stabiliteten och intresset för andra delar av världen, vilket dessa länder kommer dra nytta av.  

Störst potential ser han i Vietnam och Pakistan.

– Vietnam siktar in sig på att bli som Sydkorea och kommer bli allmän egendom i de flesta portföljer. Pakistan har en gammal börs, de har många noterade bolag, många familjeägda och välskötta bolag och en vinsttillväxt som historiskt är bättre än i Indien. Fundamentalt och omräknat till vår valuta är börsen attraktivt värderad. De har dessutom en reforminriktad regering med stort förtroende, vilket kommer ge kapitalinflöden och mindre valutasvängningar än historiskt. Det gör att vi tror på god uppsida de kommande åren,.

”Frontier Markets” har dock gått betydligt sämre än övriga marknader de senaste åren.     

– Deras aktiemarknader har återhämtat sig mycket sedan i mars, men det är nästan helt styrt av lokala investerare. De har gett 15-20 procent under börssnittet de senaste fem åren och det är inte inprisat att flödena ska komma än, vilket gör det till ett bra läge att gå in. När trendskiftet för de stora tillväxtmarknaderna sprider sig hit kan det bli spännande.

Mattias Martinsson lutar sig mot historiska mönster i sin syn.

– Det kommer alltid något som gör de historiska  mönstren lite annorlunda. Men rent statistiskt sett är det svårt att argumentera emot att det inte skulle sprida sig hit.

Hans bedömning är att tillväxten och börsutvecklingen på de mindre nya marknaderna de närmaste 10 åren blir lite bättre än för den globala aktiemarknaden. 

– Många av dessa länder har haft stora kriser och många har hållit sig undan, men efter kriserna har tidigare obalanser korrigerats, räntorna har kommit ner väsentligt och lokala investerare börjar söka sig till aktiemarknaden, understryker han. 

Det blev ett på många sätt exceptionellt år 2020, och vem vet, kanske 2021 blir ännu värre. Ungefär så inleds samtalet mellan Simon Blecher, förvaltare av Carnegie Sverigefond, och John Strömgren, förvaltare av Carnegie Strategifond. Tillsammans har John Strömgren och Simon Blecher en lång erfarenhet, närmare 40 år i branschen. Och Blechers erfarenhet säger honom att det blir ett bra år i år.

– Det ser bra ut i år, jag har en positiv känsla för det här året, säger han.

”Ny oro på marknaden”

Strömgren håller med, men ser också att det kan uppstå ny oro på marknaden.

– När vi börjar se att vi får bukt med pandemin, kan marknaden börja oroa sig för minskade stödpaket och högre ränta, och att vi närmar oss en normalisering, säger han.

De båda konstaterar därefter gemensamt att det inte har varit dåligt för börsen att det förekommit ett par misslyckanden i framställandet av vacciner. Men när det gäller börsen sker det alltid någon oväntad utveckling, någonting som inte gick att gissa eller se i förväg.

”Marknaden alltid ett steg före”

De båda är också överens om att hastigheten på marknaden är hög, och att reaktioner föds i snabb takt. För ett år sedan kunde många gissa att det skulle beslutas om ett antal marknadsstöd, men ingen kunde ana att de skulle komma så snabbt som de gjorde.

– Marknaden svarade snabbt och nedgången blev kortlivad, konstaterar Blecher och Strömgren, och resonerar om att marknaden ser framåt.

Marknaden är alltid ett steg före, konstaterar de båda förvaltarna.

Vilka aktier är det då värt att hålla ögonen på under 2021?

Skogen är en spännande sektor inför 2021, är de båda förvaltarna överens om. Skogsmark är lågt värderad, samtidigt som miljöfrågorna står högt upp på dagordningen.

En slutsats är att trender ändras snabbt när nya behov slår igenom. Nu köper plötsligt även äldre generationer hämtmat. Flexibiliteten på marknaden är uppenbar. Tidningspapper är på väg ut, men förpackningar kommer i stället i spåren på all hämtmat som skickas från livsmedelsbutikerna.

– Förpackningar exploderar i hemleveransen, säger han, vilket gör SCA, Holmen och Stora Enso till intressanta aktier.

John Strömgren talar om verkstadsbolagen och funderar över de sencykliska bolagens framfart under kommande år. Det började med tidigt cykliska bolag, men nu är det mer sencykliska som är i blickfånget, ett par exempel på sådana är Securitas och ABB.

– Securitas är sencykliskt jämfört med verkstadsbolagen SKF, Trelleborg och Volvo som är tidigt cykliska, säger Strömgren.

Han lyfter också två aktier som handlas till ordentlig rabatt.

– Investor, kanske lite tråkigt, men ett enkelt case, då rabatten kommit ned jämfört med när aktien stod som högst. Men i den här miljön är det brist på alternativ när man letar bra placeringar. Rabatten är 16-17 procent, men om Mölnlycke skulle börsintroduceras, blir rabatten i stället 20 procent.

En annan aktie som är intressant att äga över tid är Essity, menar John Strömgren. De klarade pandemin och det är en defensiv aktie som inte värderas efter förtjänst.

– Essitys vinst är upp 50 procent men kursen är bara upp 10 procent, sedan noteringen, vid delningen av SCA, konstaterar Simon Blecher.

Ytterligare aktier som används som exempel i samtalet mellan John Strömgren och Simon Blecher är verkstadsbolagen Atlas Copco och Lifco.

Atlas Copco har enorm avkastning per sysselsatt kapital och Lifco växer snabbt och mycket.

Ett av de sista exemplen på intressanta aktier under 2021 blir Kinnevik som går att köpa under substansvärdet.

– Vi gillar Buffetts utsaga: Pris är vad du betalar, värdet är vad du får, säger Simon Blecher.