”Vi har 30 procents avdrag… beskattningen på ränteinkomster är i och för sig också 30 procent men på andra typer av tillgångar är den lägre. Jag tycker man skulle säga en nivå på kanske 20 procent. Det bör man dock inte göra nu”, sade riksbankschefen.
Han tillade att det var ett unikt läge att ändra avdragsreglerna när räntorna var låga.
”Nu är räntorna höga och vi är i en åtstramande fas och hushållen är ändå påverkade av vår penningpolitik, så jag tycker att timingen helt enkelt vore fel nu. Men det bör fortsatt finnas med på agendan”, sade Erik Thedéen.
Beträffande frågan om ett ändrat inflationsmål sade riksbankschefen att det finns en del teoretiska argument för att det skulle vara högre.
”Men att Sverige skulle gå före och ha ett eget inflationsmål som är högre än alla andra i hela världen, för alla har ju i princip enats om 2 procent, det tycker jag vore oförsiktigt”, sade han.
Vice riksbankschefen Per Jansson noterade samtidigt att det för några år sedan pågick en internationell debatt om inflationsmålen kanske skulle vara högre.
”Jag tycker generellt sett att det inte är en jättebra idé att höja inflationsmålet när man har problem med för hög inflation. Det kommer att ge intryck av att vi passar på att höja så att vi fixar till målet lite konstgjort… det är kanske bättre att göra det i normala tider”, sade han.
Per Jansson instämmer samtidigt i Erik Thedéens bedömning om att en eventuell höjning av inflationsmålet måste ske koordinerat med andra länder.
”Vi får väl se vart det här tar vägen, och den här diskussionen kan mycket väl med större kraft internationellt ifall vi får problem med för låg inflation någon gång i framtiden”, sade han.
Professor John Hassler sade i samma utfrågning att Riksbanken har frihet att bedriva en penningpolitik som skiljer sig från andra centralbanker.
”Det finns en uppfattning i debatten ibland att skulle man inte följa exakt vad de andra centralbankerna gör så kommer växelkursen förändras så kraftigt att det blir ohållbart. Det skulle jag säga att det finns det väldigt lite stöd för”, sade han.
John Hassler påpekade att det visserligen finns forskningsstöd som visar att räntan påverkar växelkursen, men det är en ”ganska svag” effekt, och det är det liten förklaringsnivå i den faktorn.
”Det är helt enkelt så att har man en egen valuta, särskilt om man är ett litet öppet land som Sverige, då får man räkna med att växelkursen rör sig mycket. Och det är inte något som gör att det blir omöjligt att bedriva en självständig penningpolitik”, sade han.