Kategoriarkiv: Nyheter

Engcon frias i patenttvist

Det påstådda intrånget avser sensorteknik hos redskapsfästet Q-safe.

”Patent- och marknadsdomstolen avslår Rototilt Group AB:s talan om patentintrång i dess helhet”, skriver domstolen.

Patent- och marknadsdomstolen avslår samtidigt Engcons talan om ogiltigförklaring av det europeiska patentet EP 2 640 658 B1.

Patent- och marknadsdomstolen förpliktar Engcon att solidariskt ersätta Rototilt Group för dess rättegångskostnad i målet om ogiltighet med 1,5 miljoner kronor. Domstolen förpliktar samtidigt Rototilt Group att ersätta Engcon för deras rättegångskostnader i målet om patentintrång med 1,1 miljoner kronor.

I Engcons förra delårsrapport uppgav verkstadsbolaget att Engcon har bedömt att patentintrång inte föreligger, varför ingen reservering hade gjorts för detta i räkenskaperna.

”Engcon har i april 2022 hos Europeiska Patentverket överklagat beslut om beviljandet av det aktuella patentet och yrkat att patentet ska ogiltigförklaras. Handläggningen av ärendet i EPO pågår. Stämningsansökan i Sverige har tagits upp till förhandling i tingsrätten den sista veckan i mars. Dom förväntas komma i mitten av maj”, skrev Engcon i delårsrapporten.

”Engcon avser att ytterligare utvärdera domen och vad den mer i detalj kan innebära för Engcon”, skriver bolaget i ett pressmeddelande vid lunchtid på måndagen.

Domen kan enligt reglerna överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen, som i så fall först tar ställning till huruvida målet ska få prövningstillstånd.

Här är maten som sjunker mest i pris

Efter ett prisrally på 25 procent blev livsmedel och alkoholfria drycker 1,2 procent billigare i april jämfört med föregående månad, visar måndagens inflationsstatistik för april från SCB. 

”Senaste gången priserna på livsmedel och alkoholfria drycker gick ner var i november 2021”, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på myndigheten, i en kommentar. 

”De största prisnedgångarna vi ser i april är för grönsaker och frukt, som minskat med 5,4 respektive 3,9 procent sedan i mars. Till exempel har gurkor blivit drygt 31 procent billigare”, tillägger han.

Privata Affärer har listan över varugrupperna och de enskilda produkterna som sjönk mest i pris, men också vilka som blev dyrare (se tabeller längre ned). Förutom grönsaker och frukt minskade prisbilden även på gravad eller rökt lax med över 9 procent jämfört med i mars. 

Samtidigt ökade priserna för bland annat salladskål och gul lök med drygt 8 respektive 5 procent under samma period. 

Tabell 1: Produkterna som steg respektive minskade mest i pris mellan mars och april. Sorterat efter störst prisminskning jämfört med föregående månad. Källa: SCB

Produkt Prisförändring sedan mars 2023 (%) Prisförändring sedan april 2022 (%)
Gurka −31,3 −5,2
Blomkål −17,2 5,6
Sillkonserver −14,5 26,1
Färska bär −14,4 3,7
Paprika −13,9 23,8
Purjolök −13,7 91,6
Vindruvor −12,7 −1,5
Gravad/rökt laxfisk −9,4 34,5
Tomater −8,6 1,5
Sallad −6,5 −0,8
Torskfilé 2,1 11,2
Färsk lax 2,3 48,7
Wienerbröd 2,3 12,9
Päron 2,4 20,4
Ägg 2,5 31,1
Griskött 2,6 10,2
Nötkött 2,7 11,8
Honungsmelon 3,5 10,8
Gul lök 5,1 14,6
Salladskål 8,3 −2,0

 

Tabell 2: Prisutveckling för varugrupper. Sorterat efter störst prisminskning jämfört med föregående månad. Källa: SCB

Varugrupper Prisförändring sedan mars 2023 (%) Prisförändring sedan april 2022 (%)
Grönsaker −5,4 12,0
Frukt −3,9 6,9
Oljor och fetter −2,0 29,1
Livsmedel −1,3 17,5
Fisk −1,3 26,5
Sötsaker och glass −0,7 18,3
Alkoholfria drycker −0,3 11,4
Bröd och övriga spannmålsprodukter −0,3 19,2
Mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuice −0,2 13,0
Mjölk, ost och ägg 0,0 25,7
Kött 0,0 14,0
Övriga livsmedel 0,7 19,1

Arctic: Väl hög rabatt i Castellum

Det framgår av en analys där Arctic inleder bevakning av bolaget med en köprekommendation och en riktkurs om 138 kronor, något Nyhetsbyrån Direkt rapporterat om tidigare under morgonen.

Utöver Castellums nya starka huvudägare poängterar Arctic att bolaget är på väg att genomföra en företrädesemission på cirka 10 miljarder kronor för att stärka bolagets finansiella ställning, något Arctic tror räcker för att Castellums kreditbetyg ska bevaras.

I samband med emissionsbeskedet meddelade Castellum att bolagets belåningsgrad minskar från 43,6 till 37,8 procent, noterar Arctic.

”Vi tror att marknaden kommer att prioritera finansiell stabilitet under det kommande året, därför tror vi att detta kommer att gynna aktiens utveckling på lång sikt”, heter det.

Kontor (Castellums största fastighetskategori) handlas för närvarande med en genomsnittlig rabatt på -43 procent, enligt Arctic. Analyshuset anser att sektorn bör handlas med rabatt, men att rabatterna bör minska i takt med att bolagen gör nedskrivningar och parallellt ökar den finansiella stabiliteten med emissioner.

”Även om vi ser en operativ risk med kontorsytor, tros kontorsbolagen kunna hantera inflation/högre marknadsräntor bättre än sektorkollegor”, skriver Arctic.

Allt som allt anser Arctic att rabatten till analyshusets 12-månaders EPRA NAV (substansvärde) för Castellum på -37 procent är obefogad, vilket ligger till grund för köprekommendationen.

Castellum handlades ned 2,3 procent under hög omsättning i den tidiga måndagshandeln. Bolaget har under morgonen meddelat att man under året avyttrat en rad fastigheter för sammanlagt till 2,3 miljarder kronor ”i linje med bokförda värden”.

I nyhetsflödet noteras även att bolagets norska intressebolag Entra, där Castellum är ägare till 33,3 procent, har fått sitt kreditbetyg sänkt av Moody’s.

Börsras i Turkiet efter helgens val

Valutan, den turkiska liran, backade också kraftigt i spåren av valet. Under morgonen var liran på sin lägsta nivå någonsin mot amerikanska dollarn efter en nedgång på omkring 0,5 procent.

Marknaden tycks ha ställt hoppet till att oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu skulle nå högre siffror än de omkring 44 procent som redovisades med knappt 92 procent av rösterna räknade. Recep Tayyip Erdogans andel uppmätte drygt 49 procent. Valet ser därmed ut att gå vidare till en andra omgång med endast de två huvudutmanarna involverade. För att en president ska utses till vinnare krävs över 50 procent av rösterna.

En tredje presidentvalskandidat, Sinan Ogan, går mot omkring 5 procent av rösterna.

Avseende parlamentsvalet är det också fördel Recep Tayyip Erdogan, vars parti AKP tillsammans med koalitionspartner går mot 323 platser av de totalt 600. Därmed ser det ut att bli svårt att göra den finansiella omstöpning av Turkiets ekonomi som Kemal Kilicdaroglu gått till val på och de globala investerarna hoppats på.

Turkiets ekonomi har lidit svåra inflationsproblem och Kemal Kilicdaroglu har utlovat närmanden mot väst för att möjliggöra återställande av viktiga institutioner som han anser underminerats sedan Recep Tayyip Erdogans tillträdde vid makten, först som premiärminister och därefter som president.

Sjunkande matpriser trycker ned inflationen: ”Stort steg i rätt riktning”

Inflationsnedgången i april överraskande både marknaden och Riksbanken, baserat på deras respektive prognoser. Den allmänna inflationen, KPI, landade på 10,5 procent i årstakt, en tiondels procentenhet lägre än i mars. Marknaden hade tvärtom räknat med en uppgång till 10,7 procent. 

Beräknat enligt KPIF, som rensar bort ändrade räntesatser på hushållen bolån, föll inflationen till 7,6 procent i april, betydligt lägre än både Riksbankens och analytikerkårens prognos på 7,9 respektive 8 procent.

Inflationstakten med fast ränta och beräknad exklusive energiprodukter, KPIFXE, minskade till 8,4 procent från 8,9 procent i mars. Här låg analytikernas förväntningar på 8,7 procent medan Riksbankens förhandsprognos var 8,6 procent,

Ica Bankens privatekonom Magnus Hjelmér beskriver inflationsutfallet som ”överraskande positivt”.

– Det är ett stort steg i rätt riktning, framför allt när det kommer till KPIF, säger han.

Sjunkande livsmedelspriser var en starkt bidragande orsak till det. Det var första gången sedan november 2021 som matpriserna föll tillbaka, enligt SCB. 

– De lägre energi- och drivmedelspriserna börjar slå igenom i producentledet, vilket minskar pristrycket på livsmedel. Troligtvis kommer priserna fortsätta att sjunka och vi har med största sannolikhet passerat pristoppen, säger Magnus Hjelmér. 

Trots att aprilsiffrorna var lägre än förhandstipsen kommer det inte vara tillräckligt för att få den svenska centralbanken att trycka på bromspedalen, enligt privatekonomen.

Magnus Hjelmér tror att Riksbanken höjer styrräntan en sista gång med 25 punkter, en kvarts procentenhet, till 3,75 procent i juni. Vid det senaste sammanträdet i slutet av april flaggade den svenska centralbanken för en ytterligare räntehöjning med 25 punkter, antingen i juni eller september. 

– Jag tror att man håller fast vid det. Det är långt kvar till inflationsmålet på 2 procent och det gör, tror jag, att Riksbanken går fram med en höjning till i juni innan för att sedan avvakta och se hur kraftiga effekterna blir, säger han. 

Det är samtidigt inte inprisat i dagens boräntor, något som innebär att hushållen får räkna med fortsatt stigande räntekostnader, tillägger Ica Bankens privatekonom.

Innan nästa räntebesked kommer den svenska centralbanken att kunna ta del av ytterligare en inflationsrapport, påpekar Swedbank i en analyskommentar. Banken ser ”uppsiderisker” i majsiffrorna. 

”Därför förändrar inte dagens siffror utsikterna för penningpolitiken och vi upprepar vår prognos om två efterföljande räntehöjningar på 25 punkter i juni och september, vilket kommer att höja styrräntan till 4 procent”, skriver Swedbanks ekonomer. 

Enligt den penningpolitiska rapporten, som publicerades i samband med räntebeskedet, väntar sig Riksbanken att inflationen enligt KPIF sjunker till 2-procentsmålet framåt årsskiftet. Inflationen kommer att vara lägre än i dag, men centralbankens prognos är för optimistisk, bedömer Magnus Hjelmér.

– Ett skäl till det är omviktningen av inflationskorgen som gör att resor utgör en större andel. Det har inte varit något som svenskarna prioriterat bort och resepriserna har fortsatt att klättra, säger han.

Inte heller Öhman Fonders räntechef Lars Kristian Feste tror att inflationen sjunker till målnivån redan framåt årsskiftet. 

”Vi tror att Riksbanken kommer hålla styrräntan kring dessa nivåer under resten av det här året och nästa år, vilket är längre tid än vad marknaden räknar med”, uppger han i en kommentar. 

EU skriver upp BNP-prognosen

Det skriver kommissionen i sin ekonomiska vårprognos, som presenterades på måndagen.

Kommissionen spådde att BNP i euroområdet blir 1,1 procent i år (0,9 procent i prognosen den 13 februari) och 1,6 procent nästa år (1,5 procent).

För hela EU är utvecklingen liknande: 1,0 procents tillväxt i år (0,8 procent) och 1,7 procent nästa år (1,6 procent).

”Ekonomin håller sig uppe anmärkningsvärt bra med tanke på Rysslands aggression mot Ukraina. Med klart lägre energipriser bör regeringar kunna fasa ut stödåtgärder och minska sina skuldbördor”, sade kommissionens vice ordförande för ekonomi Valdis Dombrovskis.

Förutom lägre energipriser gav en stark arbetsmarknad och minskande flaskhalsar i leveranskedjor stöd för tillväxten under första kvartalet.

Ekonomin har begränsat effekten av Ukrainakriget och undvikit en energikris genom snabb diversifiering av leverantörer och en stor minskning av gasförbrukningen.

Dock väntas privatkonsumtionen förbli dämpad eftersom löneökningarna släpar efter inflationen.

Inflationen förväntas förbli hög och finansieringsförhållandena stramas åt. Även om ECB och andra centralbanker tros vara nära toppen på höjningscykeln väntas finansoron nyligen öka trycket på kostnader och strama åt kreditgivning. Särskilt bostadsinvesteringar väntas drabbas.

Mer ihållande löneökningar väntas eftersom arbetsmarknaden fortsätter att vara stram, minimilöner höjs i flera EU-länder och löntagare försöker ta igen förlorad köpkraft.

Nedåtriskerna överväger för prognosen. Ihållande hög kärninflation kan fortsätta att begränsa hushållens köpkraft.

Förnyad finansoro kan leda till ökad riskaversion. Expansiv finanspolitik kan spä på inflationen ytterligare.

På uppåtsidan finns möjligheten att energipriser faller snabbare än väntat, som då kan öka inhemsk efterfrågan.

Dessutom är utvecklingen i Ukrainakriget en stor osäkerhetsfaktor.

Bland enskilda EU-länder spås Irland ha starkast tillväxt både i år och nästa år med 5,5 procent respektive 5,0 procent.

Sverige sämst i EU

Sveriges ekonomi väntas nu utvecklas något mindre svagt i år än vad som väntades tidigare, men Sveriges BNP-utveckling antas fortsatt bli den svagaste i hela EU.

Det framgår av EU-kommissionens prognos på måndagen.

BNP väntas sjunka 0,5 procent 2023 och öka 1,1 procent 2024. Det är den svagaste utvecklingen i EU i år. I prognosen i februari väntades -0,8 i år och +1,2 procent nästa år.

Kommissionen noterar att stramare monetära förhållanden och hög inflation tynger hushållens budgetar. Det innebär minskad efterfrågan på bostäder, svagare byggproduktion och detaljhandel. En kraftig nedgång i den inhemska efterfrågan väntas samtidigt innebära att importen sjunker mer än exporten, vilket innebär att utrikeshandeln netto ger visst stöd till BNP.

Under 2024 väntas en återhämtning i disponibelinkomsterna ge stöd till konsumtionstillväxten, men investeringarna väntas förbli svaga på grund av en fortsatt svag bostadsmarknad, stigande realräntor och försämrade vinstmarginaler i näringslivet.

”Riskerna mot utsikterna är i stort sett balanserade. En kraftigare korrektion på bostadsmarknaden kan påverka tillväxten negativt, men starkare förtroende kan reducera återuppbyggnaden av hushållens balansräkningar, till förmån för en snabbare konsumtionstillväxt”, skriver kommissionen.

De räknar vidare med att den negativa ekonomiska utvecklingen i Sverige främst kommer att påverka sysselsättningen inom bygg- och fastighetssektorerna. Inom andra sektorer väntas företagen försöka behålla personal, vilket betyder att den sammantagna påverkan på arbetsmarknaden blir begränsad. Arbetslösheten väntas stiga från 7,5 procent 2022 till 8,0 procent 2024.

Beträffande inflationen räknar kommissionen med att väntas sjunka från toppnivåerna 2022 med stöd av sjunkande energipriser. Men inflationen väntas förbli klart högre än Riksbankens 2-procentsmål och endast sjunka långsamt under 2023 på grund av fördröjda effekter av genomslaget från högre energipriser till kärninflationen.

”Dämpade inflationsförväntningar på medellång sikt, åtstramade monetära förhållanden och förbättrad produktivitetstillväxt bör tillåta att huvudinflationen faller ner till strax under 2 procent 2024”, skriver EU-kommissionen

HIKP-inflationen väntas totalt uppgå till 6,0 procent i år och 1,9 procent nästa år, jämfört med 6,3 respektive 1,8 procent för 2023 och 2024 i februariprognosen.

Kommissionen räknar vidare med att Sveriges offentliga finanser går från ett överskott på 0,7 procent 2022 till ett underskott på 0,9 procent 2023. Och även om tillväxten antas återvända 2024 väntas ett underskott på 0,5 procent 2024.

Sveriges offentliga skuld i förhållande till BNP väntas ändå sjunka till strax över 30 procent 2024.

 

Castellum säljer fastigheter för över 2 miljarder

Enligt Castellums rapport för det första kvartalet hade bolaget genomfört fastighetsförsäljningar för 301 miljoner kronor under perioden.

”Avyttringen ligger i linje med kommunikationen att nettosälja under 2023 för att stärka bolagets finansiella ställning i en fortsatt avvaktande kapitalmarknad, skriver Joacim Sjöberg”, vd för Castellum i pressmeddelandet.

Fastigheterna som avyttras till Axis Communications är Forskaren 2 och Stockholmsledet 8 som tillsammans motsvarar totalt cirka 51.000 kvadratmeter. Största hyresgästen Axis Communications hyr cirka 70 procent av ytorna. På Forskaren 2 finns möjlighet till vidareutveckling.

”Transaktionsmarknaden är aktiv i Castellums segment men det tar något längre tid att nå avsluten. Försäljningspriserna bekräftar våra bokförda värden”, kommenterar Kristina Sawjani, investeringschef på Castellum.

Tre köpråd från Börsveckan

Verkstadsbolaget VBG verkar lite i det tysta på börsen men bakom fasaden döljer sig ett bolag med starka marknadspositioner inom fordonsbranschen och en låg prislapp på aktien, skriver Börsveckan.

”Visst bör man vara försiktig givet konjunkturrisken men VBG har en god historik och prislappen är ändå lite för låg för att vi inte ska tycka att det luktar köpläge”, heter det i analysen.

Bilsäkerhetsföretaget Autoliv ska stärka lönsamheten i år genom ökad produktivitet, kostnadsminskningar och prisjusteringar. För perioden 2023-2024 ser Börsveckan en tvåsiffrig tillväxt i rörelseresultatet, men flaggar samtidigt för risker som en inbromsning i konjunkturen.

”Den låga prislappen överväger dock och vi fortsätter köpstämpla Autoliv”, skriver tidningen.

Revolutionrace, RVRC, presterade bra under inledningen av 2023, med en i sammanhanget bra lönsamhet och därtill organisk tillväxt trots tuffa jämförelsetal.

”Vi ser en fortsatt god uppsida i RVRC på 12 månaders sikt och köprådet består”, skriver Börsveckan.

Råder för Thule blir däremot avvakta. Börsveckan varnar för att det kommer att bli svårt för konsumentbolag när hushållens ekonomi körs i botten. Thule kommer också ut ur ett par pandemidopade år så det nya normala lär bli sämre än det gamla normala, menar tidningen.

Även norska XXL får rekommendationen avvakta, trots ett monumentalt kursras. Här hänvisar Börsveckan till en svag balansräkning och svag efterfrågan.

Dometic kan möjligtvis ha passerat det värsta snart men andra kvartalet lär bli tufft och med den höga skuldsättning som bolaget har just nu så är det inget uppenbart köpläge, anser Börsveckan och fortsätter att avvakta vad gäller Dometic-aktien.

”Negativ organisk tillväxt, fallande lönsamhet och hög skuldsättning är en farlig cocktail i sämre tider när konsumenterna deppar. Dometic står mitt i centrum för detta”, heter det i analysen.

Vidare skriver Börsveckan i en rapportkommentar att fastighetsbolaget Neobo får klart godkänt. Aktien är så pass billig att tidningen behåller köprådet.

Moody´s sänker Entras kreditbetyg

Om betyget i framtiden skulle sänkas ytterligare ett steg, till Baa3, är det den sista nivån av så kallad investeringsbar nivå. Därefter följer de många betygen inom så kallad skräpstatus.

För svenskt vidkommande har bland andra fastighetsbolaget Balder ett innehav i Entra. Balder avser behålla innehavet och har inga planer på att utöka sin position, uppgav Balders vd Erik Selin i förra veckan.

”Vår långsiktiga plan är att behålla positionen. Vi kommer inte köpa upp bolaget, det är för farligt, även om aktiepriset är extremt billigt nu”, sade han på Balders rapportpresentation.

Balder är största ägare i Entra med 40 procent av aktierna. Näst största ägare är konkurrenten Castellum, med 33,3 procent av aktierna i bolaget.

På sin rapportpresentation i slutet av april uppgav Castellum att bolagets aktier i Entra inte är till salu och att Norge är en viktig del av Castellums strategi.

 

Klart lägre inflation än väntat

Väntat enligt Infronts prognosenkät var en uppgång med 0,5 procent jämfört med månaden före och en ökning med 7,9 procent jämfört med samma månad föregående år.

I mars var KPIF-inflationen 8,0 procent.

KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, var 8,4 procent i april, jämfört med 8,9 procent i mars. Infront-enkäten pekade mot 8,7 procent.

Riksbankens prognos pekade mot en KPIF-inflation på 8,0 procent i april samt en KPIFXE-inflation på 8,9 procent.

– Livsmedelspriserna sjönk för första gången sedan november 2021, vilket bidrog till att inflationstakten gick ned i april, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.