Det skriver kommissionen i sin ekonomiska vårprognos, som presenterades på måndagen.
Kommissionen spådde att BNP i euroområdet blir 1,1 procent i år (0,9 procent i prognosen den 13 februari) och 1,6 procent nästa år (1,5 procent).
För hela EU är utvecklingen liknande: 1,0 procents tillväxt i år (0,8 procent) och 1,7 procent nästa år (1,6 procent).
”Ekonomin håller sig uppe anmärkningsvärt bra med tanke på Rysslands aggression mot Ukraina. Med klart lägre energipriser bör regeringar kunna fasa ut stödåtgärder och minska sina skuldbördor”, sade kommissionens vice ordförande för ekonomi Valdis Dombrovskis.
Förutom lägre energipriser gav en stark arbetsmarknad och minskande flaskhalsar i leveranskedjor stöd för tillväxten under första kvartalet.
Ekonomin har begränsat effekten av Ukrainakriget och undvikit en energikris genom snabb diversifiering av leverantörer och en stor minskning av gasförbrukningen.
Dock väntas privatkonsumtionen förbli dämpad eftersom löneökningarna släpar efter inflationen.
Inflationen förväntas förbli hög och finansieringsförhållandena stramas åt. Även om ECB och andra centralbanker tros vara nära toppen på höjningscykeln väntas finansoron nyligen öka trycket på kostnader och strama åt kreditgivning. Särskilt bostadsinvesteringar väntas drabbas.
Mer ihållande löneökningar väntas eftersom arbetsmarknaden fortsätter att vara stram, minimilöner höjs i flera EU-länder och löntagare försöker ta igen förlorad köpkraft.
Nedåtriskerna överväger för prognosen. Ihållande hög kärninflation kan fortsätta att begränsa hushållens köpkraft.
Förnyad finansoro kan leda till ökad riskaversion. Expansiv finanspolitik kan spä på inflationen ytterligare.
På uppåtsidan finns möjligheten att energipriser faller snabbare än väntat, som då kan öka inhemsk efterfrågan.
Dessutom är utvecklingen i Ukrainakriget en stor osäkerhetsfaktor.
Bland enskilda EU-länder spås Irland ha starkast tillväxt både i år och nästa år med 5,5 procent respektive 5,0 procent.
Sverige sämst i EU
Sveriges ekonomi väntas nu utvecklas något mindre svagt i år än vad som väntades tidigare, men Sveriges BNP-utveckling antas fortsatt bli den svagaste i hela EU.
Det framgår av EU-kommissionens prognos på måndagen.
BNP väntas sjunka 0,5 procent 2023 och öka 1,1 procent 2024. Det är den svagaste utvecklingen i EU i år. I prognosen i februari väntades -0,8 i år och +1,2 procent nästa år.
Kommissionen noterar att stramare monetära förhållanden och hög inflation tynger hushållens budgetar. Det innebär minskad efterfrågan på bostäder, svagare byggproduktion och detaljhandel. En kraftig nedgång i den inhemska efterfrågan väntas samtidigt innebära att importen sjunker mer än exporten, vilket innebär att utrikeshandeln netto ger visst stöd till BNP.
Under 2024 väntas en återhämtning i disponibelinkomsterna ge stöd till konsumtionstillväxten, men investeringarna väntas förbli svaga på grund av en fortsatt svag bostadsmarknad, stigande realräntor och försämrade vinstmarginaler i näringslivet.
”Riskerna mot utsikterna är i stort sett balanserade. En kraftigare korrektion på bostadsmarknaden kan påverka tillväxten negativt, men starkare förtroende kan reducera återuppbyggnaden av hushållens balansräkningar, till förmån för en snabbare konsumtionstillväxt”, skriver kommissionen.
De räknar vidare med att den negativa ekonomiska utvecklingen i Sverige främst kommer att påverka sysselsättningen inom bygg- och fastighetssektorerna. Inom andra sektorer väntas företagen försöka behålla personal, vilket betyder att den sammantagna påverkan på arbetsmarknaden blir begränsad. Arbetslösheten väntas stiga från 7,5 procent 2022 till 8,0 procent 2024.
Beträffande inflationen räknar kommissionen med att väntas sjunka från toppnivåerna 2022 med stöd av sjunkande energipriser. Men inflationen väntas förbli klart högre än Riksbankens 2-procentsmål och endast sjunka långsamt under 2023 på grund av fördröjda effekter av genomslaget från högre energipriser till kärninflationen.
”Dämpade inflationsförväntningar på medellång sikt, åtstramade monetära förhållanden och förbättrad produktivitetstillväxt bör tillåta att huvudinflationen faller ner till strax under 2 procent 2024”, skriver EU-kommissionen
HIKP-inflationen väntas totalt uppgå till 6,0 procent i år och 1,9 procent nästa år, jämfört med 6,3 respektive 1,8 procent för 2023 och 2024 i februariprognosen.
Kommissionen räknar vidare med att Sveriges offentliga finanser går från ett överskott på 0,7 procent 2022 till ett underskott på 0,9 procent 2023. Och även om tillväxten antas återvända 2024 väntas ett underskott på 0,5 procent 2024.
Sveriges offentliga skuld i förhållande till BNP väntas ändå sjunka till strax över 30 procent 2024.