Elprischocken har framför allt drabbat de södra delarna av Sverige där nya rekordnivåer avlöser varandra. På onsdagen kostar elen 5,70 kr per kilowattimme i SE4, det sydligaste av landets fyra elområden. Det är den högsta nivån någonsin, enligt den nordiska elbörsen Nord Pool, något som Privata Affärer tidigare uppmärksammat. 

Under torsdagen kommer elpriserna i SE4 att falla tillbaka marginellt till 5,5 kr per kilowatttimme. 

Elpriserna har varit exceptionellt höga under årets sommarsäsong, enligt Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på elhandelsbolaget Bixia.

– Anledningen till det är att elpriserna i Europa är extremt höga. Det spiller över på oss i Norden de dagar som vi har en låg förnybar elproduktion, säger han, och fortsätter:

– Priserna blir skyhöga eftersom vi är så tätt sammankopplade med kontinenten via våra elnätsförbindelser.

Att elpriserna befinner sig på rekordnivåer mitt i högsommarvärmen ökar oron inför det stundande vintern. Allt talar också för att hushållen tvingas leva med betydligt högre elkostnader, enligt Johan Sigvardsson på Bixia.

Handeln på terminsmarknaden ger en fingervisning om prisbilden vid en framtida tidpunkt. För årets fjärde kvartal ligger de nuvarande terminspriserna för SE4 på 4,41 kronor per kilowattimme. Det är mer än tre gånger högre än genomsnittspriset under samma period föregående år på motsvarande 1,30 kronor.

– Det är en markant skillnad, konstaterar Johan Sigvardsson.

För SE3, som bland annat omfattar Stockholm och Göteborg, uppgår terminspriserna under fjärde kvartalet till 3,04 kronor, även det en betydande ökning på årsbasis.

Skillnaden mot landets norra delar, SE1 och SE2, som har ett stort överskott på el, är tydlig. Terminspriserna ligger under samma period på 80 öre per kilowattimme i de båda elområdena.

Johan Sigvardsson betonar att det faktiska prisutfallet i vinter kommer att styras av väderleken och utrymmet för svängningar i förhållande till de rådande terminspriserna är “enormt stort”.

– Om det blir en mild vinter så kommer vi att ha lägre priser än det vi ser på terminsmarknaden just nu. Men om vi får en sträng vinter kommer priserna att vara ännu högre och nära kopplade till prisbilden på kontinenten, säger han.

Vad ska man göra som konsument för att tackla den här prisökningen?
– Man kan egentligen bara göra en sak och det är att se över sin förbrukning. Då handlar det främst om uppvärmning och varmvatten, belysning och hushållsmaskiner förbrukar inte särskilt mycket el i dag. Därför spelar det knappt någon roll om du diskar för hand eller med diskmaskin.

Hushåll med direktverkande elvärme drabbas därför hårdast av de högre elpriserna medan fjärrvärmekunder kommer lindrigare undan, understryker Johan Sigvardsson.

Men det finns en gräns för hur högt priserna kan stiga och den kan redan vara passerad, enligt Bixias analytiker. Det vill säga den prisnivå som får företagen och hushållen att minska sin förbrukning avsevärt, vilket skulle dämpa efterfrågan på el och i förlängningen priserna.

– Vi är på sådana nivåer nu där företag och hushåll börjar se över sin elanvändning och funderar på vad man skulle kunna stänga av, säger Johan Sigvardsson, och tillägger:

– Det hade givetvis inte varit bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men att vi är i ett sådant läge är tydligt, åtminstone utifrån hur våra kunder resonerar.

På onsdagsmorgonen redovisade den norska oljefonden, eller Statens pensionsfond utomlands som den formellt heter, en negativ avkastning på 14,4 procent för årets första sex månader. Det innebär att 1 680 miljarder norska kronor gått upp i rök, rapporterar den norska finanstidningen Dagens Næringsliv.

– Marknaden har präglats av stigande räntor, hög inflation och krig i Europa. Aktieinvesteringarna gick ned hela 17 procent och det är just teknikaktier som har gått dåligt med en negativ avkastning på 28 procent, säger oljefondens vd Nicolai Tangen i en kommentar. 

Fondens utveckling var samtidigt 1,14 procentenheter bättre än dess jämförelseindex. Totalt uppgick fondens förvaltade kapital till 11 657 miljarder norska kronor vid halvårsskiftet. Nästan 70 procent av portföljen är placerad i aktier.

Oljefondens investeringar är spridda över hela världen och den kan liknas vid en gigantisk global indexfond. På den svenska aktiemarknaden är innehavet i verkstadsjätten Atlas Copco på 1,5 miljarder dollar allra störst. Ägarandelen i bolaget uppgår till drygt 1,9 procent. 

Tätt bakom skuggar Wallenbergssfärens maktbolag Investor. Oljefonden äger aktier i Investor för runt 1,4 miljarder dollar, något som ger en ägarandel på cirka 1,8 procent. 

Störst inflytande har oljefonden över medieföretaget Viaplay och skogsbolaget SCA där ägandeskapet ligger på ungefär 8,9 respektive 7,2 procent.

Tabell: Oljefondens tio största svenska innehav baserat på värdet

Tabell: Oljefondens tio största svenska innehav baserat på ägarandel

Jag ser fram emot att telefontiden drar igång igen efter sommaruppehållet. Det känns alltid roligt att tala med våra trogna och pålåsta läsare, säger Johan Markwall.

Experttelefonen är en tjänst som är exklusiv för dig som prenumererar på någon av våra tidningar. Är du inte prenumerant kan du bli det här.

Varje onsdag mellan klockan 10 och 12 svarar tidningens reportrar på dina privatekonomiska frågor och ger oberoende råd. Telefonnumret är 08-736 55 57.

Det är perfekt för dig som vill stämma av råd som du har fått av din rådgivare eller bankman. Eller som vill bolla förslag till din aktieportfölj eller ditt pensionssparande för att nämna några exempel.

– Du kan ställa alla frågor som rör din privatekonomi till oss och vi gör vårt bästa för att besvara dem.  Vi har dock satt en gräns vid frågor som gäller familjejuridik som vi med varm hand överlåter till juridisk expertis, säger Johan Markwall.

Ledare: Räntechocken skapar nya lägen

Feds ränteoffensiv är ett brutalt uppvaknande för affärsrörelser med aktier som värderats för nollräntor. Den skapar också lägen som inte setts på länge i företag som även i en sämre konjunktur förmodligen kan öka vinsterna med 15-20 procent per år, skriver chefredaktör Fredrik Lindberg.

Aktuellt: Het sommar för energi och läkemedel

Vi summerar sommarens börsrally med ny energi, fastigheter och tillväxtaktier i täten. Sofia Ullerstam tittar närmare på det globala utbudet av fonder inom läkemedel och biotech. I månadens topplista hittar vi fastighetsfonder som tar revansch medan placerare däremot flyr från Kinafonder.

Smarta pengar: Så placerar Patrik Wahlén i Volati

Patrik Wahlén berättar om affärsidén att köpa företag som står inför generationsskiften och filosofin bakom investeringarna i Volati.

Tema: Bäst medicin för aktier nu

Jan Lindroth går igenom globala läkemedelsjättar och mindre högriskaktier inom biotech. Och sållar fram tre case som är extra intressanta när många andra branscher riskerar att drabbas hårdare av en kommande lågkonjunktur.

Aktier: Snabba vinster och bra köp i investmentbolag

Vi tar hem två snabba vinster på vår aktielista när Hexatronic och Proact dragit iväg under sommaren. I vår portfölj har sommarens köp i två investmentbolag visat sig lyckosamma. Vi lägger till tre färska köpcase till listan och justerar prognoser och riktkurser efter halvårsrapporterna.

Teknisk analys: Aktierna som stiger inför kallare höst

Ingemar Carlsson summerar börstrenden här och i USA. Han pekar också ut aktier som har mer att ge innan börserna går mot en kyligare höst.

Trender: Bistert från centralbankerna

Märtha Josefsson guidar till signaler och statistik om räntor, konjunkturen och börserna. En lågkonjunktur är på väg.

Alternativa: Blankare på börsen och råvaror på väg ner

Marcus Fridell startar en ny artikelserie om kapitalflöden som påverkar kurserna och som aktiva handlare drar nytt av. Den första delen handlar om blankare som positionerar sig för kursfall. Torbjörn Iwarson tycker varken aktier, obligationer eller någon råvara alls är köpvärd för tillfället. Bäst odds för att positionera sig för prisfall ser han i oljan.

Krönika: Vänta dig inte 900 procent

Marcus Fridell ser närmare på årets kurskollaps i fastighetsaktier, återhämtningen i juli och hur man ska tänka framåt. Han gillar placeringen, men tror inte det senaste decenniets succéresa går i repris.

”Byggstartsindikatorn minskade något under juli, men det intressanta är de nedrevideringar av tidigare utfall som kommit in. Dessa har ändrat bilden genom att indikatorn nu signalerar att byggstarterna började minska redan innan årsskiftet”, säger Tor Borg, analyschef på Citymark analys och Byggfakta i en kommentar.

Han påpekar för Nyhetsbyrån Direkt att ett mycket svagt utfall i juli tillsammans med tidigare nedrevideringar, där vissa projekt inte startades och andra minskades i storlek, ger stora utslag i de trendberäkningar som indikatorn redovisar.

”Det gör att trendberäkningen nu får en helt annan bana”, säger han och tillägger att allt tal om hur rusande byggkostnader får projekt att skjutas upp därmed också verkar synas i statistiken nu.

Byggstarterna för byggnader i Sverige sjönk med 1,3 procent i juli, jämfört med föregående månad, och minskade med 6,2 procent i årstakt. I junistatistiken visade indikatorn på fortsatta uppgångar i årstakt, men nu är årstakten negativ sedan i februari.

Det är särskilt bostadsbyggandet som utvecklats betydligt svagare än tidigare redovisat. Bostadsbyggandet minskade med 4,7 procent i juli från föregående månad och föll hela 21,0 procent i årstakt.

”Stora nedrevideringar av det tidigare utfallet har kraftigt påverkat bilden av bostadsbyggandet mot det negativa. Den nya bilden visar att byggstarterna toppade i slutet av 2021 och har minskat snabbt sedan dess. Nedgången är bred, med undantag för Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och några andra regioner där byggstarterna fortfarande ökar”, säger Tor Borg.

Han tillägger också att de stora nedrevideringarna gör att byggstartsindikatorn nu signalerar att byggstartade bostäder enligt SCB:s statistik kommer att falla brant under resten av 2022, till under 50.000 påbörjade bostäder. På måndag publicerar SCB statistik över bostadsbyggandet det andra kvartalet.

Samtidigt som bostadsbyggandet alltså faller brant har byggstarter av andra byggnader däremot växlat upp. Byggandet av övriga fastigheter steg 3,2 procent i juli och ökade hela 21,0 procent från juli 2021 – den högsta årstakten sedan 2018.

”Under det senaste året har byggstarterna utanför bostadssektorn rört sig tydligt uppåt. Givet kostnadsökningarna så bör det innebära att aktiviteten är oförändrad eller svagt högre. Det verkar främst vara byggandet av samhällsfastigheter som driver på. I andra sektor ligger byggstarterna still eller minskar något”, säger Tor Borg.

Byggstartsindikatorn omfattar byggstarter för nyproducerade bostäder och andra byggnader. Den tas fram utifrån uppgifter i Byggfaktas byggprojektdatabas och är tänkt som en tidig indikator på byggkonjunkturen och bostadsbyggandet.