Enligt elbörsen väntas en kilowattimme kosta hela 5,70 kr i elområde SE4, det vill säga allra sydligaste delen av Sverige. Det är den högsta dagsnoteringen någonsin.
I elområde SE3, där bland annat Stockholm och Göteborg ingår, blir priset 2,11 kr per kWh.
I elområde SE2 hamnar priset på 50,4 öre per kWh medan det allra längst i norr väntas ligga på blott 5,2 öre.
För slutkund tillkommer elhandelsbolagens påslag och skatter.
Barclays hänvisar de nedjusterade prisprognoserna till en förväntan om ett stort överskott av det svarta guldet på kort sikt, på grund av ”stabila” ryska leveranser, skriver Reuters.
Strax efter 13-tiden på tisdagen handlades spotpriset på Brent till närmare 95 dollar per fat medan WTI:n bytte händer till drygt 89 dollar fatet.
Den höga inflationstakten i USA bromsade in mer än väntat till 8,5 procent på årsbasis i juli från strax över 9 procent månaden innan. Kärninflationen, rensat för energi och livsmedel, var oförändrad jämfört med juni på 5,9 procent, även det under analytikernas förhandsprognoser.
Börserna tog ett glädjeskutt efter beskedet och drygade ut sommarens uppgångar, den senaste månaden är Stockholmsbörsen och det breda amerikanska aktieindexet S&P 500 upp 8,4 respektive 12,2 procent. Men börsturbulensen som präglade första halvåret 2022 är inte över, bedömer experter som Privata Affärer talat med.
USA:s centralbank Federal Reserve, Fed, kommer inte att ändra kurs baserat på inflationssiffrorna för juli utan fortsätta räntehöjningar är att vänta. Dels är inflationen alltjämt hög, dels börjar landets urstarka arbetsmarknad göra avtryck i löneutvecklingen, något som Fed håller ett vaksamt öga på, enligt experterna.
– Lönerna steg med runt 6 procent i årstakt, vilket talar för att inflationen kan ligga en bra bit över Feds målnivå under en rätt lång tid framöver, säger Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.
Länsförsäkringars allokeringschef Sebastian Hallenius gör en snarlik bedömning.
– När inflationen tar sig till lönerna börjar man oroa sig för en snöbollseffekt på riktigt. Det är inte positivt och Fed kommer att behöva fortsätta strama åt för att bromsa ekonomin, säger han.
Utöver centralbankernas räntehöjningar blir konjunkturutsikterna allt dystrare. Sebastian Hallenius på Länsförsäkringar är inte säker på att sommarens börsuppgång håller i sig och när det gäller utvecklingen framåt är han “inte särskilt positiv”.
– Många tolkar det här som en björnmarknadsrally och jag lutar nog också åt det. Konjunkturellt kommer utvecklingen att fortsatt vara svag framöver, säger han, och tillägger:
– Även om mycket redan är inprisat i kurserna kan man inte köpa aktier brett enbart baserat på värdering i det här läget.
I sin positionering inför hösten väljer han bort tillväxtaktier, som fått ett uppsving under sommaren när riskviljan i marknaden återvänt och marknadsräntorna kommit ned, för mer etablerade storbolag.
– I den här miljön föredrar vi att äga kvalitetsbolag med hög avkastning på eget kapital och som är mer konjunkturokänsliga, säger Sebastian Hallenius.
Danske Bank tror att både Europa och USA går in i en mild lågkonjunktur inom det närmaste året.
– Vår bild är att marknadens fokus mer och mer kommer att riktas mot den försämrade makrobilden och att tillväxten för världsekonomin växlar ned, säger Maria Landeborn.
– Vårt huvudscenario är att recessionen i USA blir mild, men så länge det råder osäkerhet tycker vi att man ska vara försiktig med att hoppa på den här börsuppgången, tillägger hon.
Maria Landeborn förklarar att Danske Bank har en neutral syn på aktier i dagsläget.
– Vi tror inte att börsturbulensen är över. Däremot tycker vi att man ska vara kvar på marknaden, men minska risktagandet genom fokus på defensiva bolag och kvalitet, säger hon.
På aktiesidan förordar Danske Bank den amerikanska marknaden och defensiva sektorer som hälsovård, kraftförsörjning (utilities) och dagligvaruhandel.
– Det grundar sig i vår bedömning att den amerikanska ekonomin är i ett bättre skick jämfört med Europa, som står inför en gaskris i vinter, och tillväxtmarknader där bland annat Kina går svagt, säger Maria Landeborn.
Teknisk analys: OMXS30, DAX, S&P500, USD/SEK, EUR/SEK, GBP/SEK, Bitcoin, Guld, Silver, Koppar, Olja, Orrön, Cortus, Sinch, Mangold, Atlas Copco, Bricknode, Fingerprint, Intrum, Ctek, Soltech, SBB, Vivesto, Ecore, Oncozenge.
Revolutionrace redovisar ett rörelseresultat på 73,0 miljoner kronor (66,7) för det fjärde kvartalet (april-juni) i det brutna räkenskapsåret 2021/2022.
Rörelsemarginalen var 21,3 procent (23,9).
Nettoomsättningen uppgick till 318 miljoner kronor (274).
Vd avgår från posten
I går kväll meddelades att Revolutionraces vd och grundare Pernilla Nyrensten avgår på egen begäran från vd-posten.
Pernilla Nyrensten kommer att fortsätta som aktiv styrelseledamot med särskilt fokus på varumärket och försäljning.
En process för att hitta en ny vd kommer att inledas omedelbart och under tiden kommer den nuvarande styrelseordföranden Paul Fischbein att kliva in som tillförordnad vd.
I samband med ovanstående ändringar, kommer Paul Fischbein att lämna posten som styrelseordförande och ledamot i valberedningen men kvarstår som styrelseledamot. Styrelsen har utsett Andreas Källström Säfweräng till tillförordnad styrelseordförande fram till årsstämman i november 2022 och ersätter därmed även Paul Fischbein som ledamot i valberedningen, heter det.
– Jag tror detta är ett typiskt björnmarknadsrally. Kortsiktigt tror jag därför att det är dags för vinsthemtagning, om man tog positioner i början på sommaren. Har man inte ackumulerade vinster kan det ändå vara tillfälle att minska aktievikten och öka kassan till ett senare köptillfälle, säger Karl Hedberg, i bankens veckobrev.
Han konstaterar att sommarens uppgång varit starkare än förväntat.
– Uppgången har fått stöd av att räntorna har fallit tillbaka. Det stödet kommer sannolikt avta under hösten, menar Karl Hedberg.
Dessutom tror han att de negativa effekterna från en svagare efterfrågan inte fullt ut slagit igenom. Sammantaget spår han att det snart kommer en rekyl ner efter den starka sommaren.
– Investerare bör se detta som ett nytt tillfälle att ta vinster, alternativt att sälja innehav som man inte har en långsiktigt stark syn på. Det kommer finnas fler tillfällen innan årsskiftet där vi kommer se uppställ i marknaden som kommer vara köpvärda om man minskar aktieexponeringen nu, säger Karl Hedberg.
Det är i ett veckobrev som bankens sparekonom Maria Landeborn konstaterar att även om inflationen fallit tillbaka något så är faran ännu inte över.
”Även om inflationen inklusive mat- och råvarupriser toppat i USA så talar den starka arbetsmarknaden och fortsatt stigande löner för att Fed kommer att strama åt kraftfullt åtminstone året ut. Flera Fed-ledamöter var också ute förra veckan och pratade om att inflationen fortfarande är för hög och varnade för att det är för tidigt att vänta sig en mjukare penningpolitik. Risken för att åtstramningen kommer att leda till en recession består därmed”, skriver hon.
Danske behåller därmed en neutral vikt i aktier med fokus på defensiva sektorer och kvalitetsbolag.
”Vi har samtidigt en övervikt i amerikanska aktier då USAs ekonomi ser relativt robust ut jämfört med både Europa och tillväxtmarknader, och börserna dessutom är mindre cykliska och har en högre andel kvalitetsbolag”, skriver hon.
Även här i Europa väntas inflationen förbli hög året ut till följd av de stigande gaspriserna. I Sverige visade förra veckans inflationssiffra visserligen att lägre energipriser gjorde att inflationen i årstakt sjönk, men kärninflationen fortsatte att stiga och ligger klart över Riksbankens prognos.
”Vi har därför justerat våra förväntningar på Riksbanken och väntar oss nu två höjningar på 75 punkter i september respektive november. Styrräntan väntas därmed nå 2,25 procent innan årsskiftet, för att sedan ligga kvar där under hela 2023. Ytterligare en höjning i början av nästa år går dock inte att utesluta om inflationen fortfarande är för hög. Hög inflation och stigande räntor väntas
leda till en lågkonjunktur i svensk ekonomi under nästa år, enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer”, skriver Landeborn.
”Nu har vi ett rekordhögt utbud av lägenheter. Det hade vi också trott skulle ske nu när marknaden kommer i gång igen efter sommaren och fler lägenheter läggs ut till försäljning”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Nyhetsbyrån Direkt.
Han konstaterar att det efter Riksbankens räntehöjningar är en ny bostadsmarknad, där det läggs ut många bostäder till försäljning men där antalet sålda objekt minskat.
”Detta gör att utbudet byggs på. Nu kommer det också tillbaka bostäder som inte såldes före sommaren. Utbudet kan nog fortsätta stiga ett tag till. Det brukar säsongsmässigt normalt toppa snart, men fortsätter marknaden att vara lika trög kan utbudet mycket väl fortsätta att växa även längre in under hösten”, säger Erik Holmberg.
Även utbudet av villor till salu ökar nu, men är inte lika högt som i våras. Våren är också normalt då villautbudet är som högst under året. Det kan också noteras att utbudet av villor till salu inte är på några rekordnivåer. Även om det nu är det högsta för årstiden på ett antal år var utbudet högre i mitten av 2010-talet.
Bild: Utbud lägenheter
Bild: Utbud hus
Risken för en teknisk recession, att BNP sjunker två kvartal i rad, har ökat till 60 procent jämfört med 45 procent i föregående enkät, och 20 procent före den ryska invasionen av Ukraina.
Inflationen skadar köpkraften hos företag och hushåll, där de ryska energihoten kan göra saken än värre framöver. Det finns också förnyade flaskhalsproblem i spåren av torkan som försämrat transportmöjligheterna.
Inflationen väntas uppgå till 8 procent i år och sjunka till 2 procent, ECB:s mål, först 2024, och ECB höja räntan med 50 punkter igen vid sitt septembermöte.
”Vi drar slutsatsen att inflationen troligen kommer att lägga sig något över ECB:s mål på 2 procent på lång sikt”, skriver de.
På kort sikt kommer strypta ryska gasleveranser att få inflationen i euroområdet att fortsätta upp, till över 10 procent i höst. Den väntas sedan vända ned tvärt med sjunkande råvarupriser under 2023 och tillfälligt hamna under 2 procent igen i början av 2024.
Enligt Berenberg finns mycket som talar för att den höga inflationen inte kommer att bita sig fast. Inflationsförväntningarna har visserligen stigit, men inte till några farliga nivåer. Löneökningarna väntas växla upp tydligt i närtid, men den recession som Berenberg förutspår väntas i kombination med den snabbt sjunkande inflationen framöver få löneökningarna att dämpas igen.
I närtid väntas alltså löneökningarna att växla upp ordentligt, särskilt i Tyskland, där löneökningarna totalt kan toppa på över 5 procent i början av 2023.
”Vi skulle inte bli förvånade om vissa tyska fackförbund, som IG Metall med sina normerande löneförhandlingar i oktober, skulle teckna ett tvåårigt löneavtal på totalt 9 procent, med något över 5 procent det första året men bara 3,5 procent det andra året”, skriver Berenberg.
Även om löneökningar och inflation dämpas igen tror de dock inte på någon återgång till det gamla normalläget med låg inflation, låg produktivitetsutveckling och låga räntor.
”Den perioden är över för gott, enligt oss”, skriver de.
En viktig anledning är att en åldrande befolkning kommer att göra att det blir en i stort sett kronisk brist på arbetskraft, vilket kommer att stärka arbetstagarnas förhandlingsstyrka när väl recessionen är över. Detta väntas i sin tur få två effekter: 1. Företagen automatiserar vilket ökar produktiviteten och 2. De kommer att föra vidare högre lönekostnader till konsumenterna. Till detta kommer den gröna omställningen, som kommer att pressa upp priserna i form av högre skatter och investeringar i ny teknik, liksom att finanspolitiken spås förbli mer expansiv än den var före pandemin.
”Som resultat av detta ser vi att inflationen i euroområdet kommer att hamna på runt 2,5 procent i snitt när väl de nuvarande svängningarna, som främst orsakas av energi- och livsmedelspriser, är förbi”, skriver Berenberg med tillägg att prognosen bygger på att ECB kan acceptera en sådan blygsam överskjutning av inflationen utan att strama åt på ett sådant sätt att de pressar ned tillväxten under trend en utdragen tid.