”Den oväntade uppväxlingen i sysselsättningen i juli, tillsammans med en fortsatt nedgång i arbetslösheten och det förnyade uppsvinget i löneökningarna, är ett hån alla mot påståenden om att ekonomin är på randen till recession”, skriver Capital Economics i en kommentar där de tillägger att detta dessutom ökar sannolikheten för en ny räntehöjning med 75 punkter från Fed i september.

Jobbrapporten för juli slog förväntningarna på i stort sett alla punkter. Sysselsättningen ökade med 528.000 personer, mer än dubbelt så mycket som väntat och antalet sysselsatta är nu åter tillbaka till vad det var i februari 2020, alltså just före pandemin. Samtidigt sjönk arbetslösheten oväntat till 3,5 procent och är därmed också den tillbaka till nivån i februari 2020.

”Arbetsmarknaden kyls inte av, utan tar snarare ny fart. För att få inflationen under kontroll kommer Fed troligen att behöva höja räntorna betydligt mer”, skriver Commerzbank.

Löneökningarna tog dessutom ny fart, och steg 0,5 procent under månaden, högsta sedan i mars. Detta gjorde att den årliga löneökningstakten kom in på 5,2 procent, mot väntade 4,9 procent.

”Den här jobbrapporten är definitivt närmare ‘för het’ än vad Guldlock kanske skulle gilla. Det största hotet mot den amerikanska ekonomin just nu är att inflationen förankras, snarare än recession”, twittrar Ekonomiprofessorn Justin Wolfers vid University of Michigan.

Det enda smolket i glädjebägaren var att arbetskraftsdeltagandet minskade en tiondels procentenhet, till 62,1 procent, och därmed visar allt tydligare tecken på att ha vänt ned igen de senaste månaderna. ING påpekar att detta samtidigt illustrerar svårigheten att få tag på personal.

Förväntningarna om en tredje 75-punktershöjning i rad från Fed stegrades efter jobbrapporten, där marknaden enligt CME Fed Watch nu prissätter en sannolikhet på 70 procent för att Fed höjer med 75 punkter vid kommande möte i september.

Som bekant bjöd juli månad på ett rally som heter duga. Stockholmsbörsens breda OMXSPI steg 12 procent under månaden, medan OMXS30 steg 8,5 procent.

– Den största anledningen till julirallyt är det som lite skämtsamt kan sammanfattas som ”peak hök”, det vill säga att inflationen toppar här och att räntehöjningarna bromsas in i slutet av året. Faktum är att marknaden nu till och med förväntar sig räntesänkningar under nästa år, säger Frida Bratt.

Räntesänkningar är något som aktiemarknaden gillar. Därmed kan en 75-punktershöjning, som den som Fed gjorde i juli, accepteras eftersom Powell på den efterföljande presskonferensen talade om om en ”inbromsning” i räntehöjningstakten.

– Då anas ljuset i tunneln. Marknaden är, som alltid, framåtblickande. Det som investerare handlar på nu är alltså ett ”bet” på att inflationen toppar nu, eller kanske till och med har toppat, och att räntesänkningar kommer nästa år, säger Frida Bratt.

Men frågan är om marknaden tagit ut segern i förskott? Visserligen syns tecken på att inflationen toppat. Bland annat har råvarupriserna fallit tillbaka. Det beror i sin tur på förväntningar om en sämre konjunktur, menar Bratt.

– Därmed är vi alltså tillbaka där vi tidigare varit under flera år; negativa konjunkturnyheter är bra nyheter för börsen eftersom det borgar för en försiktig penningpolitik, säger hon.

Men det finns också tecken på att inflationen inte alls toppat och att räntorna snarare fortsätter att höjas under nästa år om inflationen fortsätter att skena.

– För det talar att kriget i Ukraina fortsätter med vad det verkar som oförminskad styrka. Det fortsätter att ha effekter på energi- och livsmedelspriser, även om det är goda nyheter att Ukraina nu tillåts exportera spannmål enligt ett nytt avtal. Men energi och livsmedel är onekligen sådant hushållen måste lägga sina pengar på, medan de bör behöva prioritera bort annan konsumtion. Onekligen dåligt för börsbolag med exponering mot just konsumenter, konstaterar Frida Bratt.

Hon pekar också på andra osäkerhetsfaktorer som nya spänningar mellan Kina och USA gällande Taiwan. Dessutom är det osäkert hur eventuella nya kinesiska nedstängningar på grund av covid skulle påverka leveranskedjorna.

Huruvida vi nu ser ljuset i tunneln eller om det kommer att bli mörkare innan det ljusnar på allvar låter Bratt vara osagt. Men en sak är säker: det blir en minst sagt intressant börshöst.

– Kom dock ihåg att börsen som alltid är framåtblickande. Var är vi i räntepolitiken och konjunkturen om sex månader? Den som kan se så långt in i spåkulan har också svaret på frågan om julirallyt innebar den definitiva vändningen, säger hon.

Bank of America, som föredrar bolag med större exponering mot USA, resonerar att återhämtning i Nederländerna kan ta längre tid än väntat och skattetrycket uppåt sannolikt är underskattat i nuvarande konsensus för Kindred. Risk för ökat kostnadstryck föreligger även på kort sikt, enligt banken.

Strax innan 10-tiden handlades aktien i Kindred ned 4,8 procent och bytte händer till 86:26 kronor.

Banken konstaterar att aktiemarknaden studsade tillbaka i juli samtidigt som långa räntor föll tillbaka efter att de ekonomiska utsikterna blivit mer osäkra.

”Men trots en ökad osäkerhet och en hel del motvind så fortsätter vinstestimaten att hålla emot förvånansvärt väl, även om de fallit tillbaka något under sommaren. Utvecklingen i stort, tillsammans med en värdering under eller i linje med snittet för de senaste decennierna, fortsätter att ge stöd”, skriver Nordeas chefsstrateg Johan H. Larsson.

Samtidigt kan vi inte förvänta oss att värderingarna återvänder till de nivåer vi såg i fjol. Dessutom får vi räkna med mer turbulens, menar Larsson.

”Under förutsättning att de ekonomiska utsikterna inte försämras ytterligare, och med hänsyn till utvecklingen i obligationsmarknaden, ser de framåtblickande och långsiktiga avkastningsförutsättningarna i alla fall mer attraktiva ut. Men likviditeten i marknaden är fortsatt låg och man bör räkna med att den höga volatiliteten kommer hålla i sig framöver”, skriver Larsson.

Han påpekar också att uppgången i aktiemarknaden har inte fått stöd från makroutvecklingen och därför behåller banken en neutral allokering mellan aktier och obligationer.

När det gäller regioner rekommenderar Nordea övervikt i nordamerikanska aktier på bekostnad av Europa.

”USA har fortsatt de bästa vinst- och makroutsikterna. Hushållens ekonomiska situation och högre reallöneökningar ger bättre konsumtionsförutsättningar i USA. I Europa är osäkerheten större”, skriver Larsson.

På sektornivå nedgraderar Nordea IT-sektorn från övervikt till neutral samtidigt som dagligvaror lyfts från undervikt till neutral.

”Vi behåller samtidigt hälsovårdssektorn som en övervikt och underviktar sällanköp”, skriver Johan H. Larsson.

Christer Fåhraeus har sålt 300.000 aktier i Cellavision, ett bolag han är styrelseledamot och storägare i. Transaktionen gjordes till priset 353 kronor per aktie, motsvarande totalt cirka 106 miljoner kronor. Christer Fåhraeus bolag Fårö Capital sålde i slutet av juli 10.000 aktier i Cellavision. Efter ovan nämnda transaktioner äger Christer Fåhraeus nära 1,1 miljon aktier i Cellavision privat och tillsammans med bolag kontrollerar han drygt 1,9 miljoner aktier, motsvarande 8,1 procent, vilket gör honom till tredje största ägare i Cellavision, enligt ägardatabasen Holdings.

Christian Johansson Gebauer, som är affärsområdeschef för Construction & Services på Ratos, har sålt 42.300 B-aktier i Ratos. Försäljningen uppgick till totalt knappt 2,1 miljoner kronor. Försäljningen gjordes till kursen 48:98 kr på måndagen. Christian Johansson Gebauer ägde den 2 augusti knappt 2,9 miljoner B-aktier i Ratos, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Hilde Vatne, vd för JM Norge, köpte på måndagen 2.500 aktier i bostadsutvecklaren till snittkurs om 181 kronor. Det svarar för en investering om 452.500 kronor. Hilde Vatne ägde den 9 juni 100 aktier i bolaget, enligt ägardatatjänsten Holdings.

K2A:s styrelseledamot Claes-Henrik Julander har, via bolaget Svipdag, köpt 31.342 aktier i bolaget för totalt 0,6 miljoner kronor. Affären gjordes på fredagen till kursen 19:22 kronor per aktie. Per den 28 juni ägde Claes-Henrik Julander knappt 7,4 miljoner aktier i K2A, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Alimaks vd Ole Jødahl har köpt 15.000 aktier i bygghissbolaget för 94:60 kronor styck, motsvarande ett totalbelopp om cirka 1,4 miljoner kronor. Innan transaktionen hade Ole Jødahl 21.170 aktier i Alimak, enligt bolagets hemsida.

De konstaterar att inflationen i USA sannolikt har toppat, vilket gör att Federal Reserve inte behöver vara fullt så aggressiva med räntehöjningar. Men inflationen väntas ändå hålla sig kvar på höga nivåer.

”Att verkligen få inflationen till målet kommer att bli svårt. Inflationen ligger kvar över 3 procent hela 2023, enligt vår prognos. En stram arbetsmarknad och bostadsmarknad bör hålla uppe tjänsteinflationen de närmaste åren”, skriver de.

Detta gör att räntesänkningar redan 2023 är osannolika, snarare ser Credit Suisse uppåtrisker mot sin prognos att räntehöjningarna avslutas med en 25-punktershöjning i början av 2023.

”Möjligheten att vi har gått över till en strukturellt högre och mer volatil inflationsregim pekar också på ytterligare uppsida för styrräntorna 2023. Skulle inflationen lägga sig runt 3-4 procent skulle räntebanan sannolikt justeras högre och längre ut: fler höjningar 2023 mot en högre slutränta”, skriver de.