Bakgrunden till den regulatoriska excersisen som bedrivs i Kina just nu går tillbaka till den förre ledaren Deng Xiaoping som inledde Kinas öppnande mot omvärlden.
– Det var han som tillät privata intressen att investera och starta företag. Kapitalism med socialistiska förtecken var programförklaringen. ”To be rich is glorious”, är ett begrepp som myntades av Deng Xiaoping. Det känns som om det var länge sedan, säger förvaltaren Gunnar Påhlson, Carnegie Fonder.
”Traditionell socialistisk politik”
Sedan Xi Jinping tog makten 2013 syns en tydlig kursändring mot en starkare stat och en återgång till mer traditionell socialistisk politik, anser Gunnar Påhlson.
Kina har nu allt mindre intresse för privat företagande och det är bakgrunden till att allt hårdare regleringar drabbar företag som drivs av Kinas i dag många privata entreprenörer.
Gunnar Påhlson beskriver regleringarna som ett sätt att ”hantera systematiska risker och obalanser i ekonomin”. De viktigaste målen är att uppnå koldioxidneutral tillväxt till år 2060 och reglera fastighetsbranschen i Kina som har ordentligt höjda risker i och med den höga skuldsättningen i näringslivet. Men allra viktigast kanske är att reglera Kinas ”plattformsekonomi”.
”För stora, för mäktiga”
– Fintech-bolagen har blivit för stora och mäktiga. De har gått från att vara ”too big to fail” till att vara ”to big to obey”. Alibaba och Tencent har 1 miljard konsumenter i sina nätverk. Kommunistpartiet har bara 280 miljoner medlemmar. Denna obalans kommer inte att accepteras, säger Gunnar Paulson.
Kinas ledare Xi Jinpings position ses som given och nästa år i november är det omval. Xi:s behov av att stärka kontrollen är tydligt, menar Paulson, inte minst mot bakgrund av pandemin som drabbat Kina hårt och skapat kritik mot ledarskiktet i landet.
Kommunistpartiet riskerar långsiktigt att få allt mindre betydelse då en av landets stora utmaningar, att behålla, eller öka antalet människor, inte har lyckats. Efter över 30 år med ettbarnspolitiken minskar nu befolkningen.
Allt färre kineser
– Det är brist på ung, utbildad arbetskraft. Det saknas en generation. Även om man sedan några år tillåter två barn och nu nyligen öppnade för att familjer har tre barn, löser detta inte problemet, då det dels tar 20 år för nästa generation att bli arbetsför, dels för att dagens moderna kinesiska kvinnor inte är intresserade av att skaffa barn, i vart fall inte fler än ett. Villkoren är för tuffa, kostnaden allt för hög och de satsar hellre på sin karriär. Ettbarnspolitiken har skapat en generation av unga människor som är egocentrerade. De blev bortskämda av föräldrar och mor- och farföräldrar som barn. På sikt är detta ett hot mot Kinas tillväxtkraft, säger Gunnar Påhlson.
Ett antal riktigt stora kinesiska entreprenörer har blivit måltavlor för den kinesiska statens återgång till en mindre uppluckrad kommunism. I slutet av 2020 ställdes börsnoteringen av Ant Group in med kort varsel, efter att entreprenören Jack Ma utmanat det kinesiska banksystemet med sin betaltjänst. Hans ekonomiska makt utgjorde helt enkelt ett hot mot den politiska makten, menar Gunnar Påhlson.
Många bolag granskas
Men det finns gott om exempel på flera andra tech-bolag som har granskats av den kinesiska staten.
Alibaba fick betala rekordstora böter i våras och en ny reglering av finans- och fintech-bolag har införts. I juni börsnoterades taxiappen Didi på amerikanska Nasdaq, mot kinesiska börsmyndighetens rekommendation. Didi blev avstängt från användning på flera plattformar efter att bolagets policy för datalagring och användning av data granskats och kritiserats av myndigheten. Sannolikt blir straffet dryga böter. Noteringen av Didi i USA var dessutom inte sanktionerad av Kinas börsmyndighet, tvärtom hade man bett bolaget vänta eftersom man utredde hanteringen av datasäkerheten i Didis app.
Kinas regering anser att nya bolag i stället ska noteras på Kinas A-marknad eller i Hongkong, enligt Påhlson.
– Den kinesiska regeringens intention förefaller vara att den vill begränsa kinesiska entreprenörers access till utländskt, amerikanskt, riskkapital. Man vill i stället utveckla och öka betydelsen av den egna kapitalmarknaden, på samma sätt som man agerar för att minska Kinas beroende av amerikansk teknologi när det gäller halvledare, säger Gunnar Påhlson.
Skänker bort börsposter
Han gör också en jämförelse med den allt hårdare reglering som nu införs inom bank- och finanssektorn, och senast drabbades den privata utbildningssektorn av statlig intervenering.
– Ett intressant tecken i tiden är också att flera framgångsrika privata företagsledare valt att skänka bort börsposter i sina bolag till välgörenhet eller bjudit in statliga organ att bli delägare för att minska risken för granskning och kritik. Flera bolag som jag talat med väljer också en strategi nu att återinvestera sina vinster i verksamheten, och därmed undvika att visa upp allt för stor vinst till aktieägarna idag. Allt för att flyga under radarn och undvika granskning från myndigheterna, säger Gunnar Påhlson.
