Den som vill att pensionskapitalet ska tillfalla partnern, eller barnen, måste välja att ha ett återbetalningskydd, enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar. Om det inte finns ett sådant skydd hamnar pengarna i stället hos andra pensionssparare.

– I många familjer är bilen faktiskt bättre försäkrad än vad familjen är, säger hon.

Det som gör att många väljer bort återbetalningsskyddet är kostnaden för det, då den egna pensionen blir något lägre om skyddet är aktiverat.

– Men genom återbetalningsskyddet ökar möjligheten att din partner och barnen kan bo kvar i bostaden, säger Trifa Chireh.

”Utvärdera flera gånger i livet”

Hon anser att det är viktigt att utvärdera sin situation flera gånger, i olika åldrar. Den som till exempel är mellan 25-35 år har ännu inte tjänat in ett stort tjänstepensionskapital, eller saknar familj att skydda. Då är det bättre att ta bort återbetalningsskyddet.

Däremot kan det vara dags att ändra strategi mellan 35 och 55 års ålder, om du lever med en partner, eller har barn som bor hemma. Det är nu som behovet av ett återbetalningsskydd är som störst, menar Trifa Chireh.

”Välj skydd för delar av pensionen”

När du passerat 55 år och är på väg mot 70 år har ditt pensionskapital sannolikt vuxit dramatiskt, och kan i vissa fall uppgå till flera miljoner kronor. Att det kapitalet inte hamnar hos din familj om du går bort kanske inte är vad du vill? I sådana fall rekommenderar Trifa Chireh ett återbetalningsskydd, och påminner om att du kan välja skydd på delar av ditt pensionssparande, och ta bort det på andra.

Efter fyllda 70 år kan det vara dags att fundera på om du vill att tjänstepensionskapitalet ska öka genom att ta bort återbetalningsskyddet.

”Tjänstepensionsavtalen ser olika ut”

– Här är det din ekonomi och familjesituation som styr om du ska behålla det eller inte, säger hon.

Tjänstepensionsavtalen ser olika ut då ett återbetalningsskydd automatiskt är aktiverat i vissa, medan du själv aktivt måste välja om du vill ha det i andra. Här varnar Trifa Chireh att det är viktigt att tänka sig för innan ett återbetalningsskydd tas bort. Ofta krävs det nämligen att du genomgår en hälsoprövning om du vid ett senare tillfälle vill få tillbaka skyddet.

”Det finns flera olika skydd att beakta”

I Länsförsäkringars beräkningar får en 35-åring som avstår återbetalningsskydd i sin tjänstepension mellan 5 och 14 procent högre pension än om den funnits kvar.

Det finns flera varianter av skydd att beakta. Återbetalningsskyddet innebär att det intjänade pensionskapitalet som finns kvar tillfaller familjen om du skulle avlida innan tjänstepensionen betalats ut. Därutöver finns även ett familjeskydd som ger dina efterlevande en extra ersättning om du avlider innan du går i pension.

Mer än hälften av alla över 55 år planerar att ta ut hela eller delar av sin tjänstepension under ett antal begränsade år i stället för resten av livet. Men har man inte koll på vad det innebär kan pensionen sjuka med många tusenlappar från en månad till en annan utan att man är beredd på det. Det visar en Sifo–undersökning och Swedbanks beräkningar.

Den allmänna pensionen, som betalas ut livet ut, kan tas ut till 100, 75, 50 eller 25 procent och uttaget kan ändras eller pausas även när betalningarna börjat. För tjänstepensionen väljer men om man vill att den ska betalas ut resten av livet eller ett begränsat antal år.

”Ett val som inte går att ändra”

– Ett tidsbegränsat uttag ger högre månadsbelopp, men när de åren har gått är tjänstepensionen slut. Med livsvarigt uttag blir månadsbeloppet lägre men betalas livet ut. Det är också viktigt att känna till att när utbetalningen för tjänstepensionen väl har börjat går det inte att ändra sitt väl, kommenterar Madelén Falkenhäll, privatekonomisk expert på banken.

För en grundskolelärare kan pensionen minska med 27 000 kr från en dag till en annan om tjänstepensionen tas ut på fem år och med 14 000 kr om den tas ut på tio år, enligt bankens beräkningar. För en butiksanställd blir motsvarande minskning 14 000 kr respektive 7 000 kr beroende på om denne väljer att ta ut tjänstepensionen i fem eller tio år. För en höginkomsttagare kan pensionen sjunka med 55 000 kr när de fem åren gått.

”Mer pensionspengar kan försvinna i skatt”

Om man är över 65 år ska man dessutom betala 20 procent i statlig skatt på den del av inkomsten som överstiger 52 000 kr i månaden.

– Tar man ut tjänstepensionen under begränsade år blir inkomsten per månad högre. Mer av pensionspengarna kan alltså försvinna i skatt om man tar ut tjänstepensionen under en kortare period än om man tar ut den livsvarigt, varnar hon.

Exemplet med grundskoleläraren utgår ifrån att pensionen minskar till 18 900 kr från 32 600 kr från en dag till en annan vid uttag av tjänstepensionen på tio år. Vid uttag på fem år minskar den till 18 600 kr från 45 300 kr när femårsperioden är slut. För höginkomsttagaren kan pensionen minska till 23 400 kr från 78 600 kr efter fem år

Det handlar om ett detaljerat förslag på en uppgörelse som gjordes i november, om ett garantitillägg för pensionärer med låga inkomster.

I genomsnitt blir det en höjning på över 750 kronor i månaden, och cirka en halv miljon får ett maxbelopp på 1.000 kronor.

Första utbetalningen av garantitillägget föreslås ske i augusti 2022. Garantitillägget är skattefritt och kommer att betalas ut automatiskt till de pensionärer som omfattas. Reformen beräknas kosta 9,4 miljarder kronor 2023.

Förslaget kommer snart att remitteras, och andra partier i riksdagen kommer att få ta ställning.

När pensionsbolaget SPP gjorde en undersökning ställdes frågan om vad som händer med pensionen när ett par skiljer sig. Över hälften, 54 procent, svarade fel, och 39 procent svarade ”vet ej”.

– Den brist på kunskap kring vad som sker med pensionen vid skilsmässan kan delvis ha att göra med att frågan inte är en del av vardagen. Och många upplever pensionen som komplex, säger Shoka Årman.

– En annan förklaring kan vara att många upplever pensionen som komplex och att den tid man prioriterar att lägga på pensionen främst går till att ha koll på hur pensionen placeras och vilka skydd man har, snarare än att fokusera på att skaffa sig information om vad som sker vid en skilsmässa. 

”Stor okunskap om ekonomiska konsekvenser”

Den allmänna pensionen och tjänstepensioner ingår aldrig i bodelningen och ska inte delas vid skilsmässa. Privat pension och sparande, till exempel ISK-konton och kapitalförsäkringar, ingår däremot normalt i bodelningen.

Okunskapen är stor över skilsmässans ekonomiska konsekvenser, menar Shoka Åhrman. Enligt SPP:s undersökning tror kvinnor i högre utsträckning än män att den allmänna pensionen delas lika.

– Mitt råd är att det är viktigt att i ett tidigt skede i relationen sätta sig in i den totala ekonomin och skaffa sig kunskap om hur vad som händer med ekonomin vid skilsmässa eller dödsfall. Det handlar till exempel om att fundera på frågor som om man ska ha äktenskapsförord och efterlevandeskydd i sina pensionsförsäkringar. Det är också viktigt att diskutera hur fördelningen av föräldraledighet och eventuellt deltidsarbete när barnen är små påverkar pensionen.

Speciella regler för premiepensionen

På senare år har det blivit allt vanligare att en av parterna för över sin framtida pensionsrätt i premiepensionen till sin partner, och det får speciella konsekvenser vid en skilsmässa, då överföringen automatiskt avslutas. Därefter kan dessa pensionsrätter aldrig återföras till den som fört över dem. De pengar som redan betalats ut till den mottagande parten behålls av denne, och ingår inte i en bodelning.

Det vanligaste är att privat sparande till pension ingår i bodelningen vid skilsmässan. Det betyder i normalfallet att din partner kan ha rätt till hälften av värdet på ditt eget pensionsparande vid ansökan om äktenskapsskillnad.

”Kontrollera ditt eget avtalsområde”

En ytterligare sak att kontrollera är om dina efterlevande får dina pensionspengar om du skiljer dig. Om du separerar eller skiljer dig kanske du inte längre har en giltig förmånstagare, vilket innebär att du bör ta bort efterlevandeskyddet, menar Shoka Åhrman.

– Mitt råd är att det är viktigt att i ett tidigt skede i relationen sätta sig in i den totala ekonomin och skaffa sig kunskap om vad som händer med ekonomin vid skilsmässa eller dödsfall. Det handlar till exempel om att fundera på frågor som om man ska ha äktenskapsförord och efterlevandeskydd i sina pensionsförsäkringar. Det är också viktigt att diskutera hur fördelningen av föräldraledighet och eventuellt deltidsarbete när barnen är små påverkar pensionen, säger hon. 

Not. Undersökningen gjordes av Novus på uppdrag av SPP under perioden 1–8 december 2021. Novus genomförde 1 001 webbintervjuer. De som deltog var mellan 18–79 år, och var slumpmässigt rekryterade.

Totalt kommer då 585,4 miljarder kr att ha placerats på pensionsspararnas konton under året, eftersom det tidigare placerats en hel del andra pensionspengar vid olika tillfällen.

Med start redan på fredag kväll den 3 december sätts det in 45,4 miljarder kr på spararnas premiepensionskonton. Dessa pengar avser pensionsavsättningen för inkomståret 2020. Det motsvarar ett genomsnitt på 7 906 kr per sparare, medan den enskilde högst kan få 12 613 kr som maximal insättning för pensionsrätter till premiepensionen avseende hela 2020.

När det gäller inkomstpensionen handlar det om cirka 294 miljarder kr, samtidigt arbetsgivarna betalat cirka 246 miljarder kr i tjänstepensionspremier till sina anställda.

– Alla löntagare avstod förra året uppskattningsvis 585 miljarder kr i lön för att istället i framtiden få ut pengarna som pension. Det motsvarar pensionsavgifter på totalt 28 procent som löntagare i genomsnitt i dag betalar för sin framtida pension, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Premiepensionen är ett fonderat system, och insättningen bokförs och sparas för varje person, och pengarna placeras i fonder som spararen har valt, eller i det statligt förvaltade förvalet AP7 Såfa.

För pengarna som placeras på pensionsspararnas konton köps nya fondandelar enligt fondval med start på måndag den 6 december.

Den som vill kan när som helst ändra sitt fondval på pensionsmyndigheten.se. Fondbyten, eller ändringar av fondfördelning, som begärs efter torsdag den 2 december klockan 23.59 läggs på kö och genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast onsdagen den 8 december.

Det är positivt att andelen avslag på ansökningar om bostadstillägg minskar, enligt Sabina Masic, enhetschef för bostadstillägg på Pensionsmyndigheten.

– Det betyder att Pensionsmyndighetens handläggare lägger mindre tid på ansökningar som i slutändan inte beviljas, vilket innebär att de pensionärer som har rätt till tillägget kan få besked snabbare, säger hon.

Bostadstillägget presenteras ofta som ett ”supertillägg” för pensionärer, enligt Sabina Masic, men då många av dem som söker får avslag eftersom de inte uppfyller kraven, kanske det inte är ett ”supertillägg för alla.

– Ett enkelt sätt att ta reda på om man kan få bostadstillägg är att använda verktyget på Pensionsmyndigheten.se för att göra en preliminär beräkning, säger Sabina Masic.

Grundkraven för att ha rätt till bostadstillägg är att du är 65 år eller äldre och bor i Sverige. Dessutom behöver hela den allmänna pensionen och hela premiepensionen tas ut. Utöver grundkraven är bostadstillägget till för de som har låg pension, små tillgångar och låga inkomster.

Av de 9 924 ansökningar som avslogs under första halvåret 2021 berodde 9 196 avslag på för höga inkomster eller tillgångar.

Det är Pensionsmyndigheten som beräknar inkomstindex som visar hur den genomsnittliga inkomsten utvecklas, men det är regeringen som fattar beslutet. Nu ökar inkomstindex med 4,1 procent, vilket får till följd att både inkomst- och tilläggspensionen ökar med 2,5 procent från och med den 1 januari 2022.

– Inkomst- och tilläggspensionen står för merparten av pensionärernas pensioner. Dessa pensioner utvecklas i takt med löntagarnas inkomster minus 1,6 procent: ett avdrag som finansierar det förskott som ligger i beräkningen av inkomstpensionen. Det är dock först i december då premiepensionens årsomräkning är klar som vi vet hela den allmänna pensionens utveckling, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Alla pensionärer får inte lika mycket, och det är bara den cirka 1,5 miljoner pensionärer som har inkomst- och tilläggspension, eller bara en av dessa, och som inte heller har varken garantipension eller bostadstillägg som får höjningen på 2,5 procent.

Ungefär 450.000 pensionärer som har garantipension får en mindre del av höjningen, mellan 15 och 2,5 procent. De cirka 240.000 pensionärer som har en låg, eller ingen inkomstpension och som har garantipension och/eller bostadstillägg, får 1,5 procent i ökad allmän pension.

Pensionärer med premiepension får vänta på besked, då premiepensionen räknas om först i december, vilket påverkar den totala pensionen.

Garantipensionen påverkas också av prisbasbeloppet, som fastställts till 48.300 kr för 2022, vilket innebär en ökning med 1,5 procent. Inkomstbasbeloppet kommer också att öka, med 2.800 kr till 71.000 kr.

Olika akademiska utbildningar ger olika ekonomiska förutsättningar senare i arbetslivet. Enligt Swedbanks beräkningar kan det skilja så mycket som upp till 20.000 kr per månad i pension, beroende på vilken utbildning som valts och hur löneläget ser ut i det valda yrket.

– Det kan skilja mycket i lön och pension beroende på vilken utbildning och vilket yrke du väljer. Därför är det bra att i förväg ha koll på hur privatekonomin påverkas av de val du gör. Men arbetslivet är långt, så du behöver också tänka på att försöka välja ett jobb du tycker om att gå till varje dag och orkar med i många år, säger Madelén Falkenhäll, privatekonomisk expert på Swedbank.

Mycket hög skillnad

Banken har jämfört två individer som båda har tre till fyra års högre utbildning. Det visade sig då att skillnaden i pension när det väl är dags blir mycket hög. Det skulle med andra ord i vissa fall ha lönat sig bättre att börja jobba direkt efter gymnasiet i stället för att fortsätta på universitet eller högskola.

I jämförelsen från Swedbank blir skillnaden 22.000 kr i pension mellan en IT-analytiker och en förskollärare. En förskollärare kan förvänta sig en pension på knappt 22.000 kr per månad, medan en IT-analytiker kan få dubbelt upp.

Du behöver studera tre till fyra år efter gymnasiet för att bli IT-analytiker eller förskollärare. Väl ute i arbetslivet skiljer sig lönen ordentligt redan vid första anställningen. En förskollärare i 30-årsåldern har en lön på runt 30.000 kr i månaden, medan IT-analytikern drar in cirka 42.000 kr.

”Skev löneutveckling”

Men det räcker inte med det utan därefter är även löneutvecklingen genom hela arbetslivet skev. En 50-årig förskollärare tjänar bara 34.000 kr i månaden, medan IT-analytikern i samma ålder nått upp till 59.000 kr i månaden.

– Olika akademisk utbildning kan ge väldigt olika ekonomiska förutsättningar genom livet, beroende på vilken utbildning man väljer. En förskollärare har lägre ingångslön än till exempel IT-analytikern, men också en sämre löneutveckling. Det gör att pensionen blir nästan 20.000 kr lägre per månad för förskolläraren, säger Madelén Falkenhäll.

– Att börja jobba direkt efter gymnasiet med ett jobb där löneutvecklingen är god kan ge en högre pension än ett jobb som kräver akademisk utbildning men som har en sämre löneutveckling sett över hela arbetslivet, säger hon.

”Studieskulden tynger”

Högre utbildning innebär dessutom ofta en studieskuld som ska betalas av under en lång rad av yrkesverksamma år. Heltidsstudier med fullt studielån ger drygt 38.000 kr per termin, vilket samlas ihop till en studieskuld på 305.000 kr under en fyraårig utbildning.

För att betala tillbaka studieskulden för till exempel en utbildning till förskollärare eller systemanalytiker behöver man betala 650 till 1.400 kr per månad under 25 yrkesverksamma år.

Ett tips till den som är på väg in i en utbildning där man kan förvänta sig en lägre pension är att börja pensionsspara så tidigt som möjligt. Om det går att kombinera med extrajobb under studietiden blir studieskulden inte lika hög, och det kan skapa förutsättningar för att med egna ansträngningar skapa en bättre pension, enligt Madelén Falkenhäll.

Det nya inkomstpensionstillägget är beslutat av riksdagen och gäller något förenklat de som är över 65 år och har en inkomstgrundande allmän pension på mellan 9000 och 17000 före skatt.

– Nu får alla pensionärer som har rätt till det nya inkomstpensionstillägget sin utbetalning. Ungefär var femte pensionär som har prövats för inkomstpensionstillägget får maxbeloppet på 600 kronor före skatt, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Drygt 1,2 miljoner pensionärer är alltså berättigade till det nya inkomstpensionstillägget. Det står klart när fler än 2,1 miljoner pensionärer har prövats för inkomstpensionstillägget. Pengarna betalas ut för första gången den 17 och 20 september i samband med de vanliga utbetalningarna av allmän pension.

– Vi har fått många samtal från personer som undrar om beloppet de fått besked om stämmer, och det gör det. Det regelverk som riksdagen har fattat beslut om är komplicerat men väldigt tydligt och vi på Pensionsmyndigheten ser till att den som är berättigad får rätt belopp, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.