I fjol var det 4 procent av personer födda 1958 som valde att ta ut pensionen vid 62 års ålder. Av dessa var det en av fem som gjorde det i syfte att placera pengarna och fortsätta jobba, skriver Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Men den högre inkomsten i början av pensioneringen väger sannolikt inte upp för den högre totala pensionsinkomsten hela livet som hade uppnåtts om pensionen istället tagits ut vid 65 års ålder eller senare, menar Pensionsmyndigheten.

– Vi avråder generellt från att ta ut allmän pension tidigt i syfte att placera den i vinstsyfte. Risken är att den totala pensionen räknat under hela livet blir lägre, säger Ann-Christine Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Myndigheten pekar bland annat på att skatten är högre på inkomster före 66 års ålder. Dessutom ökar sannolikheten att man når brytpunkten för statlig skatt om pension och lön räknas ihop.

Placeringar i aktier har också högre risk jämfört med inkomstpensionen som räknas upp eller ner med inkomstindex.

– Eftersom pensionen blir högre ju längre du väntar med att ta ut den så krävs en värdeutveckling på minst 6 procent årligen för att den tidigt uttagna pensionen ska ge mer i plånboken för någon med genomsnittlig livslängd, säger Monica Zettervall som är pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Men även om Pensionsmyndigheten generellt avråder från tidigt uttag så finns det fördelar. Bland annat ger det tillgång till ett kapital som annars skulle betalas ut under längre tid.

En annan fördel är att det placerade kapitalet kan ärvas av efterlevande till skillnad från den allmänna pensionen som ännu inte betalats ut, skriver Pensionsmyndigheten. Om man förväntar sig en kort livslängd kan det också vara läge att ta ut pensionen tidigt.

– Den som är sjuk och är någorlunda säker på att man kommer att leva kortare tid än genomsnittet kan ha rationella skäl att ta ut sin pension tidigt. Men de flesta tenderar att underskatta sin livslängd och därför är det viktigt att ta reda på hur beslutet påverkar pensionen långsiktigt, säger Monica Zettervall.

Martin Björgell hänvisar till studier som visar att pensionen blir jämlik först om cirka 50 år. Det innebär att ytterligare ungefär 2 miljoner svenskar kommer att drabbas av skevheterna. För att förebygga att inte ramla i ”könsfällan” tipsar han om en enkel checklista som gör att det enklare går att undvika fallgroparna.

Till att börja med är det bra att gå in på minpension.se och göra en detaljerad pensionsprognos, och att göra det tillsammans med sin partner.

Hur påverkar deltidsarbetet?

Första punkten är hel- och deltidsarbetet. Arbeta heltid om du kan, anser Björgell, men kompensera den som av familjeskäl under en period måste gå ner i arbetstid. Varje period av deltidsarbete påverkar inte bara inkomsten då, utan även inbetalningar till pensionen.

Tjänstepension vid föräldraledighet?

Ta upp frågan med arbetsgivaren inför varje föräldraledighetsperiod. Fortsätter arbetsgivaren att betala in till tjänstepensionen? Dela dessutom så lika som möjliget på föräldraledigheten för att inte en av er ska ramla ner i denna pensionsfälla, är rådet från Martin Björgell.

Kompensera den som tar största ansvaret

Om en av föräldrarna tar ett större ansvar för föräldraledigheter och vård av barn bör den personen kompenseras av den andre, för att inte bygga in en skevhet i pensionen senare. Tipset är att börja med att ta reda på vad du får i pension om du jobbar heltid.

Ett sätt att kompensera den part som tar den största delen av föräldraledigheterna kan vara att den andra parten skriver över sin premiepension till den som har det sämsta pensionsläget, menar Martin Björgell.

Samla dina pensioner och försäkringar

Om du så långt det är möjligt samlar försäkringar och pensioner hos ett bolag minskar avgifterna som du måste betala för dem, vilket kan bli en hel del pengar som gröper ur pensionen under ett helt arbetsliv.

Komplettera med ett eget sparande

Båda makarna bör ha ett eget långsiktigt sparande, och det bör skrivas ett äktenskapsförord om dessa pengar. Om det inte görs delas sparandet lika mellan parterna vid en eventuell framtida skilsmässa, vilket då ytterligare undergräver den svagare partens framtida pension.

Sex av tio jobbonärer arbetar därmed kvar på sin arbetsplats. Men många av dem som fortsätter att arbeta som pensionär uppvisar en förvånansvärd rörlighet på arbetsmarknaden, visar den undersökning som Pensionsmyndigheten gjort.

– Den höga andelen jobbonärer som byter arbetsplats förvånar och går lite på tvärs med min tidigare uppfattning om äldres rörlighet på arbetsmarknaden. Det är positivt vid första anblicken, men rörligheten kan ju också bero på att relativt många inte får arbeta kvar på sina tidigare arbetsplatser, säger Ann-Christine Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

”Guldkant på tillvaron”

Men varför fortsätter allt fler pensionärer att arbeta? I undersökningen har de uppgett att de tycker att det är roligt att arbeta, samtidigt som det är socialt – och ger en ”guldkant på tillvaron”.

De som väljer att vara jobbonärer bör dock undersöka hur skatten förändras.

– En jobbonär får två inkomster och risken finns att man når en inkomstnivå som kräver att man måste betala statlig skatt. Samtidigt är det bra att veta att man betalar en lägre skatt både på lön och pension från det året man fyller 66 år, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

– Den lägre skatten kan till exempel användas till att gå ner och arbeta deltid utan att inkomsten efter skatt nödvändigtvis behöver minska så mycket, säger Monica Zettervall.

”De flesta jobbar deltid”

Pensionsmyndighetens undersökning visar att en majoritet av jobbonärerna, nio av tio tillfrågade, arbetar deltid. Sju av tio arbetar 20 timmar per vecka eller mindre, medan två av tio arbetade deltid även innan de började ta ut allmän pension.

Några av de svarande i undersökningen uppger att de gärna trappar ner arbetstiden innan de blir pensionärer på heltid.

Sju av tio tillfrågade jobbonärer tar utöver den allmänna pensionen även ut tjänstepension.

Pensionsmyndighetens undersökning gjordes i juni i år med hjälp av undersökningsföretaget Demoskop. Totalt gjordes 485 intervjuer med den avgränsade målgruppen besående av personer mellan 62 och 70 år.

Ju högre lön du har desto viktigare är tjänstepensionen. För många höginkomstagare är den över hälften av pensionen.

För den som väljer att inte ha efterlevandeskydd blir tjänstepensionen dessutom högre. Exakt hur mycket extra du kommer att få i månaden går nu enkelt att räkna ut på Konsumenternas Försäkringsbyrås nya webbtjänst.

– Med vår nya unika webbtjänst kan konsumenterna själva räkna ut vad det kostar att ha ett återbetalningsskydd och familjeskydd, något som inte är möjligt att räkna ut på egen hand, säger Stefan Thelenius, pensionsspecialist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Efterlevandeskyddet i en kollektivavtalad tjänstepension består av återbetalningsskydd och inom vissa områden även ett familjeskydd. Återbetalningsskydd innebär att kapitalet i pensionen betalas ut till dina efterlevande om du skulle dö. Om du också har valt familjeskydd betalas det dessutom ut mellan 1 och 4 prisbasbelopp varje år i 5 till 20 år.

– Väljer du återbetalningsskydd så får du själv en lägre tjänstepension eftersom du inte får ta del av arvsvinster. Om du har ett familjeskydd så minskas i stället insättningen till din tjänstepension med det som skyddet kostar – och det blir dyrare ju äldre du blir, förklarar Stefan Thelenius.

De flesta som väljer att skaffa efterlevandeskydd gör det när de har barn som inte är myndiga. Eller vill försäkra sig om att det finns pengar kvar till en partner för att till exempel klara av ett bolån ensam. Andra väljer att i stället skaffa låneskydd eller livförsäkring för sådana situationer.

– Ja, ett alternativ eller komplement till efterlevandeskydd kan vara att teckna en livförsäkring. Vi har tänkt att du kan använda uppgifterna om vad olika efterlevandeskydd kostar till att jämföra med årspremien för en livförsäkring på motsvarande belopp, avslutar Stefan Thelenius.

Privata Affärer skrev om Flytträttsklockan när den startade. Då hade regeringen fått i uppdrag av riksdagen att återkomma med ett förslag på avgiftstak vid flytt av individuellt pensionssparande.

– Eftersom avgiftstaket inte var något regeringen frivilligt gått med på, så såg vi en risk att avgiftstaket inte skulle vara en prioriterad fråga för Finansdepartementet. Därför startade vi klockan, för att sätta tidspress, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Och nu är uppdraget slutfört i och med att det nu finns ett avgiftstak.

– Därmed tas ett enormt viktigt steg mot en schysstare pensionsmarknad. Mer finns att göra,  som att flytträtten och avgiftstaket även bör gälla försäkringar tecknade före 1 juli 2007, men Flytträttsklockan har tickat klart, säger Frida Bratt.

När klockan stoppades vid midnatt på onsdagen hade den tickat i 504 dagar. Under den tiden har 3,6 miljarder kronor gått iväg i skalavgifter i fond- och depåförsäkringar för individuell tjänstepension.

Summan bygger på att spararna årligen betalar 2,6 miljarder kronor i avgifter. Av detta är cirka 2,3 miljarder rörliga avgifter som tas ut varje år. Till det kommer fasta avgifter, som uppgår till ytterligare 300 miljoner kronor.

– Det är en summa vi tror och hoppas ska minska nu när spararna kan rösta med fötterna, och flytta ifrån dyra försäkringar med höga skalavgifter, säger Frida Bratt.

Not: Nordnet har räknat på att sparkapitalet hos samtliga pensionsbolag inom fond- och depåförsäkring i den individuella tjänstepensionen är 520 miljarder, enligt Svensk Försäkring, 2017. Därefter har varje bolags respektive andel multiplicerats med respektive bolags officiella rörliga avgift, så som den är listad hos Konsumenternas Försäkringsbyrå, och samtidigt har antalet försäkringar multiplicerats med bolagens officiella fasta avgifter.

De flesta drömmer om ett gott liv, men alldeles för få tar tag i sitt pensionssparande, enligt Nordeas pensionsundersökning som presenteras i dag, fredag.

– Många, av kvinnorna är det majoriteten, får det sämre ekonomiskt som pensionärer. Det bör vara en väckarklocka för att ta tag i sitt sparande, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

Nordeas pensionsundersökning visar att sju av tio vill ha liknande ekonomisk standard som idag när de går i pension, men att endast en av tio räknat ut att de sparar tillräckligt för det pensionärsliv de vill ha. Fyra av tio hoppas att de sparar tillräckligt, en fjärdedel oroar sig för om sparandet kommer att räcka och resten vet inte hur mycket de behöver spara.

Tre av fem får sämre standard

– Det visar sammantaget att alltför många som inte tar tag i sin pension, trots att de vill kunna leva som förut. För din egen skull, skaffa dig en överblick och gör en plan för ditt sparande.

Enligt undersökningen får tre av fem pensionärer en lägre ekonomisk standard än innan de gick i pension. I snitt vill 71 procent behålla sin nuvarande standar och 19 procent vill höja den, men de facto får 74 procent av kvinnorna och 45 procent av männen lägre standard.

En kvinnofälla

–Detta är en kvinnofälla. Kvinnor jobbar ofta mer deltid och tjänar mindre, men det måste finnas en balans. Kanske skulle de kunna betala mindre av hushållsutgifterna för att kunna spara mer till pensionen. Det här problemet måste uppmärksammas.

Fyra av tio av dem som ännu inte gått i pension sparar regelbundet. I snitt pensionssparar vi 1.770 kr i månaden. Snittet för män är 2.065 kr och för kvinnor 1.450 kr.

– Att kvinnor sparar mindre är oroande och jag uppmuntrar till ökat pensionssparande. En av tio kvinnor som gått i pension önskar att de jobbat mer. Det tyder på att de velat förbättra sin pension.

Tre tips

Dagens pensionärer önskar att de  varit mer aktiva i sitt pensionssparande, att de börjat spara tidigare och att de jobbat längre, uppger Nordea.

– Det är erfarenheter att ta på allvar för dem som ännu inte gått i pension. Vi har möjlighet att påverka framtiden. Mina tre tips är att räkna ut hur mycket du beräknar få i pension, starta eller se över pensionssparandet och följ upp. Andra viktiga faktorer är att jobba mer heltid och att inte gå i pension för tidigt, säger Ingela Gabrielsson.

Svenskarna drömmer om god hälsa, mer tid för familj och vänner samt för intressen för sina framtida liv som pensionärer, enligt banken.

– Möjligen har pandemin påverkat att vi skattar hälsan högt. Resor och att bo utomlands kommer längre ned på listan, kanske för att vi just nu har svårt att se den möjligheten, avslutar hon.