Det är energipriserna som kan ge spridningseffekter på resten av marknaden, menar Per Hammarlund.

– De är kanalen som kommer att påverka valuta-, aktie- och räntemarknaden. Skulle Ryssland genomföra omfattande militära operationer och det får EU att införa sanktioner mot rysk energiexport skulle det driva upp energipriserna kraftigt, framför allt gaspriserna, men ett oljepris på 150-200 dollar per fat vore inte omöjligt i ett sådant scenario, säger han.

Efter att Ryssland erkänt och tågat in i de ukrainska utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk kommer EU och USA att utöka sina sanktioner, där EU ska fatta beslut under eftermiddagen. Per Hammarlund tror dock inte att energisanktioner är på tapeten ännu.

– Inte i det här läget, de måste ha ammunition kvar att ta till om Ryssland försöker ta resten av Ukraina, säger han.

Hammarlund menar också att det finns en stor risk för att Ryssland kommer att trappa upp konflikten ytterligare framöver och försöka inta även resten av Ukraina militärt.

– Risken för ett omfattande krig har ökat markant, det är svårt att se varför Ryssland skulle samla flera hundra tusen man vid gränsen mot Ukraina och bryta Minskavtalet om de inte har för avsikt att gå hela vägen, där Rysslands mål är att byta ut regeringen i Kiev mot en Moskvavänlig regering, säger Per Hammarlund.

Möjligen kan man tänka sig ett scenario där Ryssland kan uppnå detta genom att ha lyckats underminera den ukrainska staten, i vilket fall EU kanske skulle dra sig för sanktioner.

– Men blir det ett långvarigt och blodigt krig är det väldigt svårt för EU att stå vid sidan av och inte slå mot Ryssland där det verkligen skulle kännas – energiexporten, säger Per Hammarlund.

Samtidigt påpekar han att EU lär dra sig för att göra just detta eftersom det kommer slå tillbaka hårt i form av kraftigt stigande energipriser.

– Det skulle leda till recession i Europa, när hushåll tvingas dra ned på konsumtionen av andra varor och tjänster för att kunna betala för energi och drivmedel. USA, som inte drabbas lika hårt, lär trycka på för energisanktioner, men det är inte lika säkert att EU kommer att gå med på det. Det som lär avgöra blir hur omfattande kriget blir, säger han.

Oljepriset har fortsatt stiga med den ryska upptrappningen där Brent på tisdagen varit uppe och nosat på 100 dollar fatet, den högsta nivån sedan 2014.

Bild: Priset på Brent-olja de senaste 10 åren

Källa: Infront

Under 2021 steg oljepriserna med omkring 50 procent, sporrade av den globala ekonomiska återhämtningen från pandemins första faser. Amerikanska experter har dock varnat USA:s invånare för att smittspridningen sannolikt kan väntas öka än mer som en följd av jul- och nyårshelgerna.

Flera oljeanalytiker har sänkt sina prisprognoser för 2022 som en följd av omikronvariantens spridning samt risken för att ökad oljeproduktion kan leda till utbudsöverskott framöver. En enkät gjord av Reuters visade att analytiker räknar med ett genomsnittspris på 73:57 dollar fatet för brent under 2022, en nedjustering jämfört med den enkät i november som förutspådde ett snittpris 2022 på 75:33 dollar. För WTI-oljan förutspås ett snittpris 2022 på 71:38 dollar per fat.

Enligt en rapport från det amerikanska energidepartementet EIA i torsdags steg USA:s råoljeproduktion i oktober till 11,47 miljoner fat per dag, en ökning med 6 procent jämfört med föregående månad. Ökningen tillskrevs kraftigt ökad produktion i Mexikanska golfen sedan regionen hämtat sig från orkaner. Nya riggar har adderats under 17 månader i rad som en följd av de högre priserna.

Opec+, som består av Opec tillsammans med Ryssland och andra oljeproducerande länder, väntas vid ett möte som ska hållas den 4 januari hålla fast vid sina tidigare planer på att addera 400.000 fat per dag till utbudet under februari, enligt CNBC:s källor.

Bland basmetallerna noterades en uppgång för koppar med 1,5 procent. Ädelmetallerna guld och silver sjönk något i pris.

”Råoljan är under fortsatt press som en följd av att den snabba spridningen av deltavarianten av covid-19 kastar mörka moln över utsikterna för efterfrågan”, skriver ANZ Research i en analys, enligt Investing.com.

Klockan 8.15 hade Brentoljan i första termin gått ned 1,6 procent till 69,47 dollar per fat. WTI-oljan noterades 1,7 procent ned till 67,32 dollar fatet.

Ett pärlband av svaga statistikrapporter från Kina har släppts. Investeringsdata, detaljhandel och industriproduktion som samtliga visat på större tillväxttapp än väntat.

Samtidigt visade siffror att oljebearbetningen i Kina, som är världens största importör av olja, sjönk förra månaden till den lägsta nivån sedan i maj 2020. Oberoende raffinaderier har sänkt produktionen och lagren på olja har stigit.

I förra veckan uppgav IEA att den globalt stigande efterfrågetrenden på råolja kom av sig i juli och framöver väntas nu ökningen ske i en långsammare takt som en följd av spridningen av deltavarianten av viruset.

Även för basmetallerna var pristendensen negativ på måndagen. Nickel och bly visade de största nedgångarna, 0,9 respektive 1,0 procent.

Bland ädelmetallerna noterades guldpriset ned 0,4 procent och silver sjönk 0,7 procent.

Vita huset uppgav att överenskommelsen bland medlemmarna inom Opec+ i juni där de kom överens om att öka produktionen med 400.000 fat om dagen ”helt enkelt inte är nog” mitt i ett ”kritiskt skede i den globala återhämtningen”.

”Vi talar med relevanta medlemmar från Opec+ gällande nödvändigheten om konkurrenskraftiga marknader vid prissättningen”, sade den nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan enligt ett uttalande som CNBC tagit del av.

”Konkurrenskraftiga energimarknader kommer att säkerställa tillförlitligt och stabilt utbud av energi”, sade han.