Ett förslag som just nu cirkulerar bland politiker och myndighetsföreträdare tar sikte på att kompensera för skador som uppstår av klimatkatastrofer som forskare kopplar till förbränning av fossila bränslen.

Genom att de största producenterna av de energislag som bidrar mest till växthusgasutsläppen får betala för klimatförändringar som renderar i bland annat översvämningar och skogsbränder finns bättre möjligheter till kompensation, enligt förslaget.

500 miljarder dollar i skatt

Målet är att åtgärden ska kunna leda till 500 miljarder dollar i skatteintäkter den närmaste 10-årsperioden. Intäkterna ska utöver kompensation till klimatkatastrofdrabbade också bidra till forskning på grön energiutvinning.

Lagförslaget har Maryland-senatorn Chris Van Hollen som initiativtagare och siktar på att ge finansdepartementet och miljöskyddsmyndigheten i uppdrag att identifiera de bolag som bidragit till mest koldioxidutsläpp mellan år 2000 och 2019. Baserat på mängden kommer bolagen därefter få betala en avgift.

”Det är baserat på den simpla men kraftfulla idén om att de som släppt ut mest nu också ska tvingas bidra till att städa upp den oreda som de har bidragit mest av alla till att skapa”, sade Chris Van Hollen i en intervju med tidningen.

”Dominerande faktorn”

Bland annat en omfattande rapport från 2018, författad av 13 federala myndigheter, drog slutsatsen att utsläpp av växthusgas från mänskliga aktiviteter med fossila bränslen de facto är den dominerande faktorn bakom klimatförändringarna.

Enligt myndighetsrapporten kommer skador från extrema väderhändelser orsakade eller påverkade av den globala uppvärmningen kosta hundratals miljarder dollar per år i USA. 2020 var också ett rekordår för sådana händelser, där 22 klimatutlösta katastrofer orsakade skador som kostat mer än 1 miljard dollar att åtgärda, enligt myndigheten National Oceanic and Atmospheric Administration.

Separat budgetpaket

Förslaget bereds samtidigt som den amerikanska kongressen som bäst förbereder ett stort infrastrukturpaket på 1.000 miljarder dollar, som bland annat innehåller stora summor som öronmärks åt att hjälpa samhällen för förberedelser inför och återhämtning från extrema väderhändelser påverkade av klimatförändringar.

Demokraterna hoppas dessutom på att ett separat budgetpaket värt 3.500 miljarder dollar ska kunna röstas igenom. Detta andra paket ska innehålla fler åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid, metan och andra växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen.

Chris Van Hollens förhoppning är att skatten kan få brett stöd i det demokratiska partiet och inkluderas i den budget som kan röstas igenom utan Republikanernas stöd. Detta kräver dock fullkomligt stöd från samtliga Demokrater i senaten, inklusive West Virginia-senatorn Joe Manchin, som vid flertalet tillfällen röstat emot lagförslag riktade mot den fossilenergisektor som är en viktig arbetsgivare i hemdelstaten.

Avfärdar skatt

Den amerikanska olje- och gasindustrin har via den centrala branschorganisationen ställt sig positivt till koldioxidavgifter, men avfärdar samtidigt helt en dylik skatt.

Thomas J Pyle, ordförande för Institute for Energy Research, menar att Chris Van Hollens plan inte ens skulle vara laglig och därmed är ogenomförbar.

Idén att plocka ut vissa enskilda bolag för straffbeskattning straffbeskattning är ”skrattretande”, menar han.

”Jag kan inte föreställa mig hur det skulle gå till att få en domstol att gå med på det här”, sade han till tidningen.

Får juriststöd

Richard J Lazarus, juridikprofessor vid Harvarduniversitetet, tror dock att lagförslaget skulle kunna bemästra eventuella hinder i en rättssal.

Enligt professorn är lagförslaget jämförbart med en lag som antogs under 1980-talet ämnad att tvinga kemiindustrin att sanera områden som förgiftats av de ämnen som producerats.

Kemiindustrins bolag försökte stoppa lagen, men misslyckades.

”Eventuella skillnader mellan 1980-talets farliga avfall och vår tids klimatförändringsproblem talar till det här lagförslagets förmån”, sade Richard J Lazarus till tidningen.

Flera oljebolag som ombetts ge en kommentar i frågan har inte återkommit på förfrågan från New York Times.