BNP-tillväxten bromsade visserligen in till 0,5 procent i kvartalstakt under det fjärde kvartalet, men Sverige har hittills undvikit en dubbeldipp. Dessutom är industri-PMI på höga nivåer, vilket visar att industrisektorn är motståndskraftig mot de skärpta restriktionerna.

”Dagens svenska data bekräftar att ekonomin fortsatt står relativt starkt”, skriver de.

Även om skärpta restriktioner kommer att få Oxford Economics att skruva ned sin prognos för det första kvartalet är de fortsatt optimistiska om en stark svensk återhämtning under 2021.

”Utfallet är också mycket bättre än vad Riksbanken räknat med och det gör ytterligare stimulanser utöver vad som redan är planerat mindre sannolika och vår bedömning att räntorna kommer börja höjas mot slutet av 2023 är oförändrad”, skriver de.

Riksbanken lämnar räntebesked i nästa vecka.

”Centralbankernas aggressiva penningpolitiska åtgärder har tryckt ned räntor till historiskt låga nivåer”, skriver förvaltaren.

Det pekas på att den tvååriga amerikanska statsobligationsräntan ligger på en nivå inom Feds målintervall avseende Fed Funds om 0 till 0,25 procent. Situationen ser likartad ut för japanska och tyska tvåårsräntor. Därmed anses inte det finnas mycket utrymme nedåt avseende räntor.

”Även om centralbanker inte kan väntas höja räntor inom en nära framtid kan utsikterna för någon form av nedskärning (tapering) inte helt ignoreras, särskilt inte om återstudsen i de ekonomiska förhållandena leder till att inflationen ökar”, fortsätter analysen.

En sådan utveckling skulle kunna trycka upp räntenivåer och således pressa obligationspriser. En ökad oro kring pandemin skulle å andra sidan kunna stötta obligationspriser. Men med rådande låga räntenivåer förefaller inte statspapper, i jämförelse med historiskt, ha samma tydliga diversifieringsegenskaper emot mer riskfyllda tillgångar.

”Obligationers diversifieringskraft kan vara mycket svagare i rådande lågräntemiljö. Om det är fallet ska statsobligationer inte längre vara det enda verktyget för investerare att dämpa risk”, skriver T. Rowe Price som ser det som prioriterat att finna andra diversifieringskällor.

Marknadsoron för ett knappt år sedan visade dessutom att obligationsmarknaden hade svårigheter att erbjuda likviditet när det väl behövdes. Snarare kan valutamarknader och derivatinstrument som syntetiska kreditindex vara tillgångar som kan ses som likvida oavsett marknadsläge.

”Båda dessa tillhandahöll likviditet när andra tillgångar hade problem under 2020”, framhålls det.

Förvaltaren ser också en risk för att volatiliteten i obligationspriser ökar längre ut i räntekurvan under 2021 varpå det kan vara läge för att blicka mot optionsmarknaden.

”Att öka användandet av optionspositioner kan vara en möjlighet för att utnyttja plötsliga rörelser i volatilitet under 2021”, skriver Arif Husain.

Den nya riktkursen lyder 1.200 dollar, en höjning från 515 dollar, vilket framgår av en analys på 104 sidor av analytikern Alexander Potter. Rekommendationen för aktien, som handlades till 822 dollar i den amerikanska förhandeln på måndagen, är fortsatt köp.

Piper Sandler spår att Tesla år 2030 kommer ha utökat helårsleveranserna från 0,9 miljoner bilar under 2021 till 9 miljoner bilar under 2030.

”2020 var ett utbrottsår för Tesla, men enligt vår mening är det ännu inte slut på fyrverkerier. Tesla har gett 10 gånger pengarna de senaste 12 månaderna, men vi anser inte att investerare borde sälja”, skriver Piper Sandler.

Analysen är den största som publicerats från analyshuset, men inte ens detta stora efterforskningsarbete ”kan fånga in alla potentiella intäktssträmmar”, enligt Piper Sandler.

”De industrier som Tesla fokuserar verksamheten på är fortsatt fast i utdaterade affärsmodeller och det kan dröja decennier innan det tar slut på nya möjligheter för detta företag”, skriver analytikerna.