Hon kommenterade kommissionens vinterprognos på måndagen, där Sveriges BNP spås minska med 0,8 procent i år och inflationen bli EU:s tredje lägsta nästa år på 1,8 procent.
Kommissionen anger inte vilka antaganden man gör för ändringar i styrräntorna.
Finansministern ville inte recensera Riksbankens penningpolitik.
”Finanspolitikens uppgift är bredare än penningpolitiken. Vi stöttar hushåll och företag med elstöd”, sade hon.
”Men det är viktigt att hålla tillbaka i bemärkelsen att inflationen dämpas. Det är viktigt att inte motverka penningpolitiken. Annars kommer löntagares lön och det man sparar minskar i värde”, fortsatte hon.
Beträffande tisdagens varselsiffra på 13.000 (Arbetsförmedlingen) sade Elisabeth Svantesson att läget är besvärligt och att hon följer utvecklingen dagligen.
”I budgeten vi lade finns det handlingsutrymme om konjunkturen blir värre än prognostiserat”, sade hon.
Elisabeth Svantesson höll med om kommissionens analys att huvudorsaken till att svensk tillväxt blir sämst i EU i år är svenska ekonomis räntekänslighet, som beror på hushållens stora bolån och korta bindningstider.
EU-kommissionen har i många år kritiserat olika svenska regeringar för att inte åtgärda den höga privata skuldsättningen och den dåligt fungerande bostadsmarknaden, som även utgör en fara för banksektorn.
”Det vi vill göra är att fortsätta att bygga, att vi får en plan för att förenkla byggreglerna och annat, så att när det vänder i ekonomin, får vi fart på byggandet. Att det just nu står still beror på en hög inflation”, sade finansministern.
Skillnaden i tillväxt mellan Sverige och andra EU-länder beror inte på mindre energistöd i Sverige, sade hon.
Dock visade kommissionens sammanställning i januari av EU-ländernas statsstöd efter Ukrainakrigets utbrott att svenska statsstöd till företag jämförelsevis mycket små.
Av de 180 godkända nationella stöden på 672 miljarder euro utgjorde Tysklands stöd 356 miljarder euro, eller 9,2 procent av tysk BNP 2022.
Danmark stöd uppgick till 6,5 procent av landets BNP och Finlands 6,5 procent av sin BNP.
Stöden har inte bara bestått av bidrag och lån, utan också garantier som ofta inte behöver användas.
Svenskt statsstöd som då dittills hade godkänts var till jordbruk på 1,6 miljarder kronor och på 469 miljoner euro för samarbete inom hela Östersjöområdet.